”I tro lämnade han (Moses) Egypten och fruktade inte kungens vrede utan höll ut, därför att han liksom såg den osynlige. (2. Kor. 4:4)
När våra barn var små, bodde vi
vid havet i Norge. Vi hade en underbar utsikt över fjorden från vårt
köksfönster. Ofta kunde våra barn gå direkt från matbordet, och med sina
kladdiga fingrar mot fönstret, stå och betrakta färjorna som åkte fram och
tillbaka över vattnet. Fönstren var som du förstår inte alltid så lätta att
hålla rena.
När någon kom på besök,
fascinerades de alltid av den fantastiska utsikten. Man gick alltid rakt fram
till fönstret för att se allt det vackra. Då kunde det hända att jag stod där
och skämdes för mina smutsiga fönster som var fulla av kladdiga avtryck efter
barnhänder. Samtidigt stod gästen vid min sida och såg rakt igenom det smutsiga
och betraktade den underbara utsikten. Och det konstiga var att jag fick välja
om jag ville se på kladdet på fönsterrutan eller om jag ville se den sköna
utsikten bakom. Jag måste välja. Jag kunde inte se båda samtidigt. Såg jag på
utsikten blev jag glad. Såg jag på kladdet blev jag inte glad.
Dagens bibelvers handlar om Moses som kunde hålla ut i stora svårigheter, på grund av att han valde rätt fokus att fästa blicken vid. Hans fokus var på Jesus, den osynlige. Då kunde han inte samtidigt se på alla omöjligheter som fanns runt honom. Det var hans val av fokus som gjorde att han kunde härda ut.
BÖN
Herre, det finns mycket som är
smutsigt i denna världen. Hjälp mig att se bortom det som vill dra ner mig
idag. Jag vill välja att ha mitt fokus på din härlighet och makt, så att din
glädje kan fylla mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar