ENHET OCH RENHET KAN INTE SPELAS UT MOT VARANDRA

(Bildtext vid publiceringen av Edsingers artikel i Världen idag: Kallelsen till enhet hänger ihop med att vara förenad med Herren själv, han som är Ordet och ”vägen, sanningen och livet”, påpekar ledarskribenten. Foto: Lightstock)

- Från Olof Edsingers blogg -

Ett av kristendomens verkliga ”storord” är enhet. ”Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band”, skriver Paulus och preciserar: ”en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse,en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla” (Ef 4:3–6).

Han hade även kunnat citera sin Mästare Jesus, som i sin översteprästerliga förbön säger: ”Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig” (Joh 17:21).

Ingen kan därför tveka om att enhet bör utgöra en målsättning för varje kristen församling. Enheten är ett återsken av Guds egen treenighet – tre personer i en gudom, som på samma gång manifesterar mångfald och samstämmighet. Som Jesus konstaterar är den dessutom ett vittnesbörd för de utomstående. Det är svårt att tro på fridens Gud om de människor som bekänner sig till honom kännetecknas av partiväsende och konflikter.

Samtidigt är det viktigt att inte dra förhastade slutsatser när det gäller detta. Det räcker nämligen att läsa innantill i Paulus brev för att se att apostelns tillämpning av församlingens kallelse inte står i motsats till att göra markeringar mot avvikande läror. ”Jag uppmanar er, bröder, att se upp för dem som skapar splittring och väcker anstöt mot den lära som ni har fått undervisning i. Håll er borta från dem”, skriver han till församlingen i Rom (Rom 16:17). Och till församlingen i Korinth: ”Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder och är sexuellt omoralisk, girig, avgudadyrkare, förtalare, drinkare eller utsugare. Med en sådan ska ni inte ens äta … Driv bort från er den som är ond!” (1 Kor 5:11, 13).

Ingen kan påstå att dessa bibelord är lättsmälta. Och den exakta tillämpningen av dem i vår tid och kultur är allt annat än självklar. Men de kan ändå illustrera att den bibliska kallelsen till enhet inte är detsamma konsensuskultur och låt gå-mentalitet. Sann kristen enhet bygger på en gemensam bekännelse till Jesus som Herre, vilket i sin tur måste inbegripa en lydnad för hans ord. Detta tänkande har också varit avgörande för den frikyrkliga församlingssynen, som på så sätt avviker dramatiskt från den folkkyrkliga.

Läs mer här: https://olofedsinger.se/enhet-och-renhet-kan-inte-spelas-ut-mot-varandra/