En vital daglig relation med Jesus

"Kristendomen är en övernaturlig vandring med en levande, dynamisk, kommunicerande, personlig Gud. Hur kommer det sig då att så många kristna lever inkonsekventa och kraftlösa liv?

Äkta kristendom börjar med en andlig trovärdighet - en vital daglig relation med Jesus Kristus. Men en levande relation med Jesus Kristus tar tid. det räcker inte med lite överbliven strötid här och där. Det krävs kvalificerad tid avsedd för meditation och eftertanke.

Sla vi lyckas i vår upptrissade tillvaro är det bara att köra på. Likt förarna i Formel 1-bilar, måste vi varva upp våra motorer till 10.000 varv i minuten och hålla dem där hela dagen. Snabbare. Snabbare. Snabbare....

...När jag ser på detta tempo undrar jag var den lugna viskande rösten från Gud kan höras? När varvar vi ner för att vara med honom? När söker vi hans vishet och vägledning? När avnjuter vi en livsförvandlande dialog med universums Herre? När finns det tid?

Inte ofta? Sällan? Aldrig? Inte undra på att det är så få troende som lever konsekventa liv."

Från Bill Hybels bok "Att söka äktheten" sid.16. Libris förlag.

Äkthet eller rollspel

Jag läser en del. Ibland läser jag något bra och tänker att det här skulle jag vilja berätta för andra. Så nu gör jag det under den här loggan. Korta citat väl värda att tänka på. Det här är ett vittnesbörd av Bill Hybels, sidan 15 i boken "Att söka äktheten".

"Det fanns en tid då jag själv gick igenom den kristna ritualen utan att ha någon verklig kontakt med Gud. Jag jobbade hårt i min förkunnargärning utan att känna Andens frukter i allt mitt slit. Jag talade om att man skulle prioritera sitt äktenskap, samtidigt som min relation till Lynne höll på att rasa samman. Jag älskade mina barn, men jag tillbringade alltför mycket tid på kontoret för att lyckas övertyga dem om det. Jag visste att min kropp var den Helige Andes tempel, men utan eftertanke var jag på god väg att förstöra den,

Jag vill vara gudfruktig och konsekvent, men jag fick bara inte ihop det. Liksom hos många andra var det bara tomt prat. Under den prydliga ytan fanns det billiga substitutet för äkthet - ett rollspel."

Tidig söndagsmorgon på Färöarna

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen, och denna söndagsmorgon vaknar vi upp i Torshavn på Färöarna.

"Ukens fest" i Tönsberg

Tidigare i veckan var vi på en mini-turné till Tönsberg med kören från Moss kår. Där fick vi veta att Tönsberg är den äldsta staden i Norge och att kommendör Dahlström föddes i huset rakt över gatan från kåren.

I Tönsberg var det "Ukens fest" (=Veckans fest). Det är en samling som de flesta kårerna hade förr i tiden. Sist vi bodde i Norge för trettio år sedan hade vi "Ukens fest" även i Moss. Första gången vi var på "Ukens fest" var det en stor överraskning. Det var ett vanligt möte, med sång, musik, predikan, vittnesbörd. Men mitt i mötet avbröts mötet och kaffe och smörgåsar bars in till mötesbesökarna som satt kvar i sina bänkar. Under kafferasten såldes det lotter till kvällens lotteri. Efter kaffet, lottförsäljning och vinstutdelning återgick man till mötet med predikan och eftermöte. Men i Tönsberg satt man vid kaffeborden hela mötet.

På mötet i Tönsberg talade jag över ämnet "Mellan Kristi Himmelfärdsdag och pingst". Tänk vad fruktansvärt ensamma lärjungarna måste ha känt sig. Jesus var inte längre bland dem och den Helige Ande hade inte kommit.

Under veckan har det också varit Sveriges nationaldag. Rut och jag var ute och reste hela dagen på väg till Färöarna, så det blev inget nationaldagsfirande för vår del. Däremot fick vi bilder från andra delar av familjen som firade nationaldag. Här har vi den yngsta familjen, Baronowsky Mini, som har klätt upp sig för den speciella dagen.

Eftersom vi ända år inne på det personliga, räknar vi med att träffa alla våra familjer i midsommar: Baronowsky Mini, Baronowsky Medium, Baronowsky Maxi och Baronowsky Well-done. (Den sistnämnda familjen består av Rut och mig och Well-done betyder väl genomstekt).

Inför det gemensamma midsommarfirandet fick vi ett mejl att en av svärdöttrarna har gått en kurs för att lära sig binda blomsterkransar. Det ser väl inte så dåligt ut?

I fredags startade vi, som sagt, resan till Färöarna. Det tar tid. Vi startade hemifrån vid elva-tiden på förmiddagen och kom fram halv nio lokal tid (halv tio norsk/svensk tid).

På lördagen hade vi en kurs för anställda i Frälsningsarmén, för att de skulle få lite mer kunskap om organisationens historia, tro och verksamhet. På lördagskvällen hade vi det första mötet i pingstkonferensen. Idag (söndag) har vi två möten och på måndag (Annandag Pingst) har vi två möten.

Utsikt över Torshavn från vårt nattlogi

/Peter Baronowsky

På resa i uniform...

Inför pingsthelgen reste Rut och jag till Färöarna. Det tog elva timmar hemifrån oss, fram till vårt nattlogi i Torshavn. Då vi reser i tjänsten reser vi normalt i uniform. Då syns vi!

Det började på långtidsparkeringen på Gardermoens flygplats. Vi hade parkerat och var på väg till busshållplatsen för att få transport till terminalen. Då vi gick med våra väskor och hade ett par hundra meter kvar till busshållplatsen, vände vi oss om och såg bussen komma. Vi övervägde om vi skulle springa för att hinna fram till hållplatsen, men vi förstod att vi inte skulle hinna så vi fortsatte i lugn takt vår promenad. Vi skulle ändå få stå och vänta på nästa buss.

Så hände det som normalt inte kan hända. Bussen stannar mitt på vägen där vi går och öppnar dörrarna för att vi skulle få gå ombord. Vi tackar så mycket för vänligheten och busschauffören säger något om att nöjet var på hans sida, och fortsätter sedan att köra fram till den överfulla busshållplatsen.

Vid mellanlandningen i Köpenhamn sitter vi och äter. En man kommer fram till oss och frågar om vi talar engelska. Han har suttit och sett på våra uniformer en stund och förklarar att han förstår att vi är frälsningssoldater, men han undrar vad F:en på våra uniformer står för. Vi förklarar och det visar sig att mannen varit frälsningssoldat tidigare, men att han nu är en metodistpastor i England. Vi får många frågor om hur det går för Frälsningsarmén idag och vi har ett intressant samtal om Wesleyansk teologi och frälsningsarmémusik tills hans vän som är baptistpastor kommer in i samtalet. Så vi får en intressant ekumenisk sammankomst på flygplatsen i Köpenhamn.

Vid incheckningsdisken vänder sig familjen som står före oss i kön och frågar om vi känner frälsningsofficeren Njaal Djurhuus. De hade träffat honom på en Willow Creek-konferens. Javisst känner vi honom svarar vi och frågar vidare vilket sammanhang de kommer från eftersom de går på kristna konferenser. Det visar sig att de arbetar för en missionsorganisation som heter "Operation Mobilisering", och så får vi ett intressant samtal om det. Det är ju också det vi arbetar med. Vi mobiliserar Guds folk i frälsningsarmén till att bli det vi heter.

Då vi ska gå ombord på flyget till Färöarna ser jag att några ser på oss och ler och jag frågar om vi har träffats förut. Nej, svarade de på engelska, vi trodde att ni var piloterna och att era "F" betydde något som "Färöarnas Flygbolag", men nu förstår vi att ni är frälsningssoldater. Vi talade om för dem att de kunde vara helt lugna. Vi hade inte för avsikt att flyga planet till Färöarna.

I minibussen på väg från flygplatsen till Torshavn verkar det som som om chauffören blir extra glad då han får två frälsningssoldater som passagerare och pratar med oss de fem milen till Torshavn. Det har tydligen varit i TV-program i Färöisk TV om frälsningsofficeren Njaal Djurhus. Chauffören frågar om vi känner honom. Och visst gör vi det. Han har tjänstgjort i Norge nästan hela sitt liv. Chauffören berättar om vilket bra arbete Frälsningsarmén gör på Färöarna och tar en "genväg" över fjällen bara för att vi ska se den fina naturen (jag undrar vad de andra passagerarna tyckte om det).

Då de andra passagerarna gått av och det är vår tur att betala fungerar inte hans kredikortsapparat och vi hade inte tillräckligt med danska kronor att betala för resan. Men det gjorde inget. Vi kunde betala det vi hade och han var lika glad för det.

Då vi till sist checkade in på hotellet frågade den unga receptionisten vad det var för fina uniformer vi hade. Vi fick förklara vad Frälsningsarmén var för något och vad vi kom för att göra.

Sent omsider fick jag gå och lägga mig och orden från den engelska metodistpastorn på flygplatsen i Köpenhamn ringde kvar i mina öron "Man ser aldrig en frälsningsarméuniform på flygplatserna nuförtiden."

Vi borde nog synas mer och påminna om att vi fortfarande finns och att vi fortfarande vill proklamera att Gud älskade världen så mycket att han gav sin ende son för att var och en som tror på honom inte skall gå förtappad, utan få evigt liv.

Sveriges nationaldag den 6 juni

Korset i den svenska flaggan påminner oss om Sveriges samhörighet med den kristna tron genom historien.

På wikipedia kan man läsa: "Enligt en legend om Sveriges flagga såg Erik den helige det gula korset på den blå himlen när han landsteg i Finland under det första svenska korståget år 1157. Han såg detta som ett tecken från Gud och gjorde det till sin fana. Problemet med den legenden är dels att det saknas samtida belägg för detta korståg, dels att det inte finns några bilder eller beskrivningar av den blå-gula fanan förrän på mitten av 1500-talet, det vill säga 400 år senare. De blå-gula färgerna hade däremot under lång tid använts som svenska färger, bland annat i folkungaättens vapen som blev Magnus Ladulås kungavapen 1275, samt i tre kronor-vapnet.
Den svenska flaggan anses ha sitt ursprung i de medeltida korsbaneren, som på kontinenten började användas i samband med det tredje korståget i slutet av 1100-talet. Korsbaneren fördes parallellt med de så kallade vapenbaneren, med den skillnaden att vapenbaneren endast fick användas av härskaren själv, medan korsbaneren även kunde användas av dem som stod i härskarens tjänst.[1] Det är dock okänt när den svenska flaggan (korsbaneret) började användas och när den fick sin nuvarande utformning. Flaggan finns inte belagd förrän på 1500-talet."

Läs mer HÄR...

Hade det inte varit bättre....

Först var det Kalla Fakta och Frälsningsarmén (2011) och nu är det Uppdrag Granskning och Svenska Kyrkan (2014). Båda programmen gjorde samma sak. De sände in en reporter i ett fejkat själavårdssamtal med dold kamera och med dold mikrofon.

Varför gjorde de det? Jo, de misstänkte att det skulle kunna finnas präster, pastorer och frälsningsofficerare som har åsikten att homosexuellt samliv är emot Guds vilja. Reportrarna gjorde vad de kunde för att "avslöja" att någon av prästerna/pastorerna/frälsningsofficerarna hade en negativ inställning till homosexuellt samliv.

Hade det inte varit bättre att fråga någon av dessa präster/pastorer/frälsningsofficerare om deras syn på saken? Jag är övertygad om att det skulle finnas hundratals, ja kanske tusentals som gärna förklarade kyrkans syn i denna fråga.

Om det nu är så att kyrkan menar att det bibliska texterna starkt varnar för homosexuellt samliv (vilket inte alls skulle vara en ologisk tolkning av texterna), vore det då inte bättre att kyrkan klart och öppet talade om att så är fallet. Om de gjorde det skulle det ju vara helt ointressant för Kalla Fakta och Uppdrag Granskning att springa omkring med dolda kameror och dolda mikrofoner.

Hade inte det varit bättre...

PS 1
Nu kanske det verkar som om jag är omedveten att det i våra dagar finns företrädare för kyrkan som inte längre tror att Bibeln menar vad den säger, men det är jag dessvärre pinsamt medveten om.

PS 2
För den som vill fördjupa sig i bibeltexterna i detta ämne kan jag rekommendera Chrys C Caragounis bok "Homoerotik". Boken finns att beställa både på Adlibris.com och Bokus.com.
Chrys Caragounis är professor emeritus i Nya Testamentets Exegetik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet. (Enligt Wikipedia)

/PB

Kyrkan, biktsamtal och homosexualitet

Nu stormar det ordentligt omkring Uppdrag Gransknings program där en man med dold kamera och mikrofon i ett själavårdssamtal med en präst ber om hjälp att bli befriad från sin homosexualitet. Programmet är nu anmält till Granskningsnämnden.

Samma sak hände för bara några år sedan. Då var det Kalla Fakta som utsatte frälsningsofficerare för det falska själavårdssamtalet. Du kan läsa några kommentarer om det HÄR...

Även om situationerna är likartade är det en sak som skiljer avsevärt. Då det stormade kring frälsningsofficerarna som varit med i programmet, ställde sig samfundsledningen bakom frälsningsofficeraren. Svenska Kyrkans ärkebiskop sågar tvärtemot sin präster vid fotknölarna.

Jag har bara så vårt att förstå ärkebiskopens avståndstagande. Om det kommer en man till ett själavårdssamtal med en präst, och uppger att han brottas med något som för honom är ett stort problem, är det då inte naturligt att prästen tar problemet på allvar och försöker hjälpa den hjälpsökande med problemet? Skulle det vara riktigare av prästen att tala om för den hjälpsökande att det problemet han upplever inte är ett problem?

/PB

Ordination i Atlanta

Från den engelska sidan: 
Ordinationsgudstjänsten för de nya löjtnanterna i Södra Territoriet, USA (på engelska)
Se och lyssna på inslaget HÄR...

Pingstens budskap - "Ni ska få kraft"

Under den här vinjetten lägger vi med jämna eller ojämna mellanrum in äldre inlägg i repris. Inlägg som har publicerats tidigare på rupeba.se och som är väl värda att sägas ännu en gång. Detta inlägg publicerades i maj 2009.

"Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft" (Jesus till lärjungarna i Apg 1:8 FB)

Reklamen arbetar ofta med före-efter-bilder. Före-bilden visar hur eländigt dit liv är innan du skaffar det reklamen handlar om och efter-bilden visar hur underbart dit liv blir efter det att du börjat använda varan.

Tänk på pingstdagen som den beskrivs i Apostlagärningarna.

-Före: Livrädda lärjungar som låser in sig av fruktan för folket
-Efter: Lärjungarna glömmer plötsligt bort hur rädda de är och går ut i folkmängden och vittnar så att tretusen människor blir frälsta.

-Före: Lärjungarna hade gjort så gott de kunde. De hade lämnat allt och följt Jesus. Det hade slutat med totalt fiasko. Alla övergav de Jesus i Getsemane och Petrus förnekade att han nånsin träffat Jesus.
-Efter: De slutade att vara begränsade till att göra så gott de kunde. De började plötsligt att göra saker som den inte kunde, t.ex. tala främmande språk. De slutade göra så gott de kunde och började göra så gott som Gud kunde - genom dem.

-Före: Teologisk förvirring. De förstod inte vad det var som hände runt omkring dem.
-Efter: De bara visste att de hade fått ta emot sanningen och att budskapet om Jesus kunde förvandla människor och hela världen.

-Före: Lärjungarna var fokuserade på sitt eget bästa. Vem som var störst och bäst.
-Efter: Då de förstod att Jesus var Herre och att det var han som är störst och bäst var de beredda att offra sina liv för den sanningen.

Slutsats: Det måste ha hänt något på pingstdagen!Det som hände på pingstdagen vill Gud att det ska få hända även i ditt liv. "Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor"(Apg 2:17)

Villkoret: Då Jesus profeterar om pingsten som skulle komma i Joh 7 säger han: "Är någon törstig, så kom till mig och drick". Då du bli törstig har Jesus det du behöver.
"Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten". (Upp 21:6)

Det finns gott hopp för svaga, ofullkomliga lärjungar. Både då och nu.

-"Är någon törstig, så kom till mig och drick" (Jesus)

Nu laddar vi för Färöarna

Söderöns västkust

Under den kommande pingsthelgen ska Rut och jag ha en pingstkonferens i Torshamn på Färöarna.

Färöarna består av sexton öar och har totalt en befolkning på ca 45.000 människor. Huvudstaden, Torshavn, är kanske världens minsta huvudstad med sina 17.000 invånare.

På Wikipedia kan man läsa om religionen på Färöarna:
"Över 10 % är anslutna till brödraförsamlingen och omkring 5 % tillhör andra frikyrkor som pingströrelsen, Frälsningsarmén och sjundedagsadventisterna (som driver en större friskola i 

Tórshavn). Katolska kyrkan i Färöarna har ett hundratal medlemmar.
Den största icke-kristna gruppen i Färöarna är bahá'ísamfundet."

Då det gäller språket kan man läsa: "På Färöarna talas färöiska, ett västnordiskt språk som förenklat kan beskrivas som ett mellanting mellan isländska och norska. Det danska språket är även officiellt, men används i allt mindre utsträckning." Vi kommer i alla fall att tala norska och det brukar gå bra att bli förstådd på den språket på Färöarna. I alla fall inom Frälsningsarmén som haft många norska officerare på öarna.

Det här blir vårt tredje besök på Färöarna, men nu var det länge sedan vi var där sist.

Frälsningsarmén har två livaktiga kårer på Färöarna. En i Torshavn och en den andra i Våg. Dessutom driver FA ett härbärge i Torshamn.

Vi kommer att ha fem möten under helgen samt en kurs om Frälsningsarmén för anställda. Jag hittade programmet på nätet, så nu kan vi börja träna på det färöiska språket.

Du kan läsa mer på Frelsunarherurins hemsida HÄR..., eller här:

"Rut och Peter Baronowsky arbeiða út frá:

At Frelsunarherurin helst er besta útgangsstøði til at fullføra sítt kall. Og at tey vilja hjálpa leiðarum og soldátum at finna sítt kall og fremja sín gerning.
At Gud vil kalla og reisa upp nógvar ”blóð- og eld sálir”. Soldátar, sum eru reinsaðir í Jesu blóði og fyltir av Andans eldi.
Tey ynskja at síggja at Frelsunarherurin aftur verður ein herur av menniskjum, sum boða frelsu til fólkið í Føroyum, Íslandi og Noregi – og kring allan heimin.
Tey arbeiða út frá slagorðinum:Gud er góður - altíð Hansara orð er satt - altíð

Rut och Peter Baronowsky búgva í Noregi og arbeiða har sum lærarar á Jeløy, fólkaháskúla Frelsunarhersins. Peter er bíbillærari og Rut er tónleikalærari, og hevur eisini ábyrgd fyri altjóða linjuni. Peter er harumframt leiðari fyri Bíbilskúla Frelsunarhersins, har Rut eisini undirvísir.

Hjúnini hava í nærum 20 ár verið leiðarar fyri útbúgving, menning og útsending hjá Frelsunarherinum í Svøríki. Tey hava í tí sambandi undirvíst innan

-Leiðslu/fyrisiting
-Arbeiðsumhvørvi/góðskustýring
-Átrúnaðarlig skeið/bíbilundirvísing
-Sjálvmensku/hjúnaskeið
Umframt hava tey luttikið sum talarar, hildið fyrilestrar og prædika til mong ymisk tiltøk, konferansur, bíbilskeið og vekingarmøti í Noregi, Danmark, Finnlandi, Íslandi, Føroyum, Letlandi, Ruslandi, Spania, Onglandi, Argentina, Suðurafrika, USA og Kanada.

Tann 1. juli 2009 fluttu tey til Riga, fyri at verða leiðarar fyri virksemi hjá Frelsunarhersinum í Letlandi, og fluttu síðan aftur til Svøríki í byrjanini av 2013.

Sum pensionistar, hava tey nú fingið fyrispurning um at koma til territorii Noreg, Ísland og Føroyrar, fyri at vegleiða ungar leiðarar. Tann 1. september 2013 valdu tey so at flyta aftur til Jeløy í Noreg, haðani tey fluttu frá fyri 25 árum síðan."

Gemeskapsdagen

Igår (söndag) avhölls Sentraldivisjonens "felleskapsdag" på Jelöy, Norge. Vädret var det bästa tänkbara...

...mycket folk samlades från när och fjärran...

...Moss Gospel Kids sjöng...

...Össtfold Brass spelade...

...Fresko från Lilleström sjöng...

...barnen lekte...

...och Rut talade.

Tidig söndagsmorgon på Jelöy

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

God söndagsmorgon. Nu har vi kommit in i den första sommarmånaden. Och sommar är det även till vädret.

Den gångna veckan har ett femtiotal pensionerade frälsningsofficerare varit samlade på Jelöy (Norge) för en semestervecka. Det var en internationell samling med deltagare från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Schweiz och Storbritannien.

Lokalen i Moss var välfylld på Kristi Himmelfärdsdagen

I torsdags, Kristi Himmelfärdsdag, var det två möten med alla officerarna tillsammans med Moss kår. Rut och jag talade i var sitt möte på engelska och vi tolkade varandra till "skandinaviska". Det tror jag inte har hänt tidigare att vi bägge två stått i talarstolen en hel predikan.

Idag blir det invation på Jelöy. Det är Sentraldivisjonen som inbjuder på "Felleskapsdag". Igår kväll började förberedelserna. En utomhusscen byggdes, en "hoppborg" för barnen fylldes med luft, scouterna från Moss kår förberedde grillningen och musikkåren, Östfold Brass, övade.

Rut och jag talar på de båda storsamlingarna och jag kommer att ha ett bibelstudium under dagen. Ja, det blir verkligen en heldag! Jag återkommer säkert med bilder från dagen.

Under nästa vecka infaller pingsthelgen och Rut och jag ska tala på en pingstkongress i Torshavn på Färöarna.

Jag önskar dig en välsignad kommande vecka
Peter Baronowsky

"Vi jublar i hoppet"

"Vi jublar i hoppet om Guds härlighet" (Rom 5:2)

I morgon, söndag den 1:a juni, är det Sentraldivisjonens gemenskapsdag på Jelöy, Norge. Utomhusmöten, grillning, konserter, seminarier, bibelstudium och mycket mer.

Läs mer HÄR...

Hvem er dørvakt?

Från Jostein Nielsens blogg

Jeg var så vidt innom «dørvakt-yrket» da jeg jobbet i Securitas. Da hadde jeg flere ganger oppdrag i adgangskontrollen på Statoils hovedbygg. De som ikke hadde gyldige adgangskort, måtte klareres og hentes. Ingen kunne uinvitert spasere rett inn.

Dette er et annet aspekt ved verset jeg stanset for i går:

Portvokteren åpner for ham, og sauene hører stemmen hans. Han kaller sine egne sauer ved navn og fører dem ut.
Joh 10:3

Läs mer HÄR...

Andlig dag

Den här veckan är det en konferens för pensionerade officerare från hela Europa på Jelöy i Norge.

Idag Kristi Himmelfärdsdag är det två gudstjänster, 11.00 och 16.30. Till den gudstjänsten inbjuds kåren i Moss och de övriga kårerna i Östfold, så vi räknar med att det kommer att vara ganska fullsatt på kåren idag. Rut och jag kommer att tala på de bägge gudstjänsterna.

Uttrycket "Andlig dag" stöter man på i olika sammanhang i Frälsningsarmén. Då man inbjuder till Andlig Dag, räknar man då med att de övriga dagarna ska vara oandliga dagar? Borde inte alla dagar var Andliga. Eller i varje fall borde det normala vara att alla våra dagar och gudstjänster är Andliga.

Det är på samma sätt då vi talar om sakramenten. Ordet sakrament innebär ju "helig handling". Betyder det att alla övriga handlingar är mindre heliga eller till och med oheliga handlingar? Borde inte alla handlingar vara Heliga handlingar för en frälsningssoldat. Sakramenten var förresten ett av ämnena då vi hade avslutningen på vår soldatkurs förra helgen. Jag ska skriva lite mer om det ämnet så fort jag får tid till det.

Men nu är det, som sagt, Kristi Himmelfärdsdag, och finns du i närheten är du välkommen till gudstjänst till Moss kår på Jelöy, Norge.

/PB

Tidig söndagsmorgon den 25 maj

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Söndag igen och en vecka närmare sommaren. Den gångna veckan åkte Rut och jag till Smålandsgården i Örserum. Gården har ägts av Frälsningsarmén så länge jag kan minnas, men har nu gått över i privat ägo. Vi har varit på den gården otaliga gånger för att undervisa i alla möjliga slags kurser.

Smålandsgården

Orsaken till vårt besök denna gången var att vi skulle undervisa på det nordiska Brengle-institutet, med officerare från Finland, Sverige, Norge och Danmark. Teman för vår undervisning var:

Rut undervisar på Smålandsgården

-Djupare andligt liv
-Helgelse, kris eller process?
-"Han som är i er är större"
-Kraft och sinnelag
-Andliga nådegåvor

Den här helgen är det också "Reunion" för gamla
folkhögskoleelever på Jelöy folkhögskola. Alla elever som gick ut för 10, 20, 25 och 30 år sedan var inbjudna. Här ser vi några elever som gick på skolan för trettio år sedan. Alistair, Hege och Kate. Det året producerade vi musikalen Cruise och turnerade med den på Sörlandet och Västkusten.

Igår (lördag) var det sista samlingen för vår soldatkurs i Moss. Vi planerar soldatinvigning den 15 juni för dem som vill bli frälsningssoldater. Under den sista samlingen, som var en heldag från 10.00 till 15.00 talade vi om Frälsningsarméns 11:e trosartikel: "Vi tror på själens odödlighet, de dödas uppståndelse, den allmänna domen vid världens ände, de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas eviga straff."

Möten Kristi Himmelfärdsdag

Trosartikeln öppnar ett fönster mot framtiden och vi talade också en hel del om denna tidsålders slut och Jesu återkomst. Övriga ämnen den sista samligen var bland andra:
-Frälsningsarmén och sakramenten
-Frälsningsarméns symboler
-Soldatpakten
-En god Jesus Kristi soldat

Den kommande veckan är det en internationell konferens för pensionerade officerare på Jelöy. På torsdagen, Kristi Himmelfärdsdag, skall Rut och jag vara talare i två möten dit man också inbjudit Moss kår och de övriga kårerna i Östfold.

Ha en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

Musikkåren är ute och cyklar

Visst kan vaktparaden spela ridande på häster. Men går det lika bra att ha cykelburen spelande vaktparad? Då är man väl ändå ute och cyklar?

Det kom ett brev...

Det kom ett brev med posten. Det var en inbjudan till Skangals 20-årsjubileum den 7 juni. Dessvärre får vi inte vara med om det firandet, eftersom vi har en pingstkonferens på Färöarna vid den tidpunkten.

Men Skangal 20-årsdag är absolut värt att notera. Du kan läsa mer om Skangal
- på Wikipedia
- på Skangals hemsida om historien bakom Skangal
- på MyNewsDesk

/PB

EU-valet

Så har vi fullgjort vår medborgerliga plikt, eller snarare förmån. Vi är utlandssvenskar även om vi bara bor en halvtimme innanför den norska gränsen. Som utlandssvenskar måste vi hitta några trovärdiga personer som intygar att det är just vi som lägger ned röstsedeln i kuvertet.

I början av veckan undervisade Rut och jag på en nordisk officerskurs på Smålandsgården i Örserum (Jag återkommer till den kursen i min söndagsrevy nu på söndag). Där fanns det många trovärdiga personer och vi valde ut två av dem att bevittna att det var vi som la ned röstsedeln och ingen annan.

Sedan stod det tydligt på kuvertet att brevet inte fick postas i Sverige, så vi tog med de två breven tillbaka till Norge och köpte frimärken hemma i vår Kiwi-affär. Om nu posten i Norge och posten i Sverige sköter sitt, så kommer våra röster att räknas i det svenska valet.

Då vi fick våra röstsedlar fick vi samtidigt en länk där vi kunde ladda ned de olika partiernas valsedlar. Det var verkligen många olika alternativ att välja mellan. Det fanns till och med små "partier" med bara en enda kandidat. Förmodligen den enda medlemmen i partiet.

Jag kan tänka mig att många upplever valet förvirrande med så många olika alternativ. Då är det mycket lättare att välja i livet. Det finns bara två alternativ att välja mellan. En väg som leder till fördärvet och en annan väg som leder till livet (Matt 7). Det gäller att vi alla som är Livets valarbetare är ivriga att berätta för alla människor att det finns ett bättre alternativ än fördärvet. Vi kan välja livet!

/PB

Varför talas det så lite om Jesu återkomst?

Under den här vinjetten lägger vi med jämna eller ojämna mellanrum in äldre inlägg i repris. Inlägg som har publicerats tidigare på rupeba.se och som är väl värda att sägas ännu en gång. Detta inlägg publicerades i maj 2009.

På väg till Klaipedia i Litauen för att delta i en konferens om Mission Support.
Så fort jag kommer till Arlanda och har kommit igenom säkerhetskontrollen ser jag att jag har en halvtimme på mig innan det är dags att gå ombord på planet. Jag hittar en Internet-automat och sätter mig för att kolla läget. Det är alltid intressant att se trafiken på vår hemsida. Hur många besök har vi haft i dag? Lite förvånad kan jag ju vara att det är så många människor från så många delar av världen som hittar fram till vår hemsida.

Då jag skannar igenom vad som hänt under dagen, fastnar mina ögon på en artikel i Dagen med rubriken: Förkunnelsen om Jesus återkomst har tystnat. Kommer Jesus snart? Den frågan har människor ställt sig i hela kristenhetens historia. Redan de första kristna trodde att han skulle komma under det första århundradet. Desto mer borde vi, med den historiska utvecklingen som bakgrund, vänta Jesus nu.

 

Läs mer HÄR...

PS
På tal om Jesu återkomst! Har du sett att jag har en serie bibelstudier om Jesu återkomst. Det är tre ljudfiler med undervisningspass och medföljande anteckningar. Du finner serien i högerspalten på rupeba.se.