Bibelläsning: Uppenbarelseboken 14
"Och från himlen hörde jag en röst
som bruset av stora vatten och dånet av en stark åska. Och det ljud jag hörde
var som när harpospelare spelar på sina harpor. De sjöng en ny sång inför
tronen och inför de fyra väsendena och de äldste" (Upp 14:2-3 FB)
I kapitel 14 fortsätter synen om
vilddjurets märke (se kapitel 13). De som tillber vilddjuret får ingen ro:
"De har ingen ro eller vila vare sig dag eller natt, dessa som tillber
vilddjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn" (vers 11). I kontrast mot detta beskrivs utgången för
dem som höll fast vid Guds ord och tron på Jesus: "Ja, säger Anden, de
skall vila sig från sitt arbete, ty deras gärningar följer dem." (vers
13).
Samtidigt beskrivs den ständigt pågående
lovsången inför Guds tron: "De sjöng en ny sång" (vers 3). Någon kanske frågar vad det är fel på de
gamla sångerna. Varför måste man hitta på en ny sång?
Jag tror att svaret är att kärleken finner
alltid ett nytt sätt att uttrycka sin kärlek. Den som har mött Jesus fylls av
en ny lovsång. Den nya sången kanske uttrycks i en gammal sång som i det
ögonblicket blir helt ny för mig. Därför att i mötet med Guds kärlek blir även
gamla ord nya och sjungs på ett nytt sätt.
Då vi lever i kärleksrelationen till Jesus
kan till och med orden i den gamla bönen "Fader Vår" bli "en
ny sång"
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hur låter min sång till Jesus idag?
ÖVERSIKT - KOMMENTAR
- TILL EFTERTANKE
Översikt:
Vers 1-5
De som varit trofasta Kristus lever i
gemenskap med honom
Vers 6-13
Tre änglar. En som proklamerar det
evangeliet, en annan proklamerar Babylons fall, och en tredje proklamerar Guds
vrede över dem som tillber Vilddjuret.
Välsignelsen över dem som dör i Herren.
Vers 14-16
En vision av Kristus med en skära
och om den mogna skörden som skall skördas
Vers 17-20
Guds vredes stora vinpress
Kommentar:
En ny sång - Vers 1-5
Här möter vi igen hundrafyrtiofyra tusen
människor. Det är förmodligen de hundrafyrtiofyra tusen som vi läste om i
kapitel 7:1-8.
I kapitel 7 var dessa
hundrafyrtiofyra tusen på jorden och skulle märkas som Guds tjänare med ett
sigill på pannan medan Vedermödans ödeläggelse tog en paus (7:3). Här i kapitel
14 är de friköpta från jorden en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet (vers 7-8).
De finns nu i himlen och sjunger lovsånger till Gud. De är märkta med Guds namn
på sina pannor (vers 1).
Tre änglar förkunnar Guds dom - Vers 6-13
Ängel nummer ett förkunnar att stunden för
Guds dom har kommit (vers 7)
Ängel nummer två förkunnar det stora
Babylons fall (vers 8)
Ängel nummer tre förkunnar att de som
tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller hand (se
Upp 16:13) ska få dricka av Guds vredes vin (vers 9-10)
Här kommer också de heligas
uthållighet att visas: De håller fast vid Guds bud och tron på Jesus (vers 12).
Skörden är mogen - Vers 14-20
En som liknar Människosonen visar sig och
en ängel proklamerar att skördetiden har kommit och att grödan är mogen
(vers 14-15). Men här handlar det inte längre om den skörd det talas om i
evangelierna, utan om Guds vrede som drabbar jorden.
Till eftertanke:
- Vi läser i vers 3 att ingen kan lära den
nya sången utom de utvalda. Vad tror du menas med att ingen kunde lära sig den
sången?
- Det som kännetecknar Guds heliga är att
de håller fast på Guds bud och tron på Jesus (vers 12). Det avgörande, förutom
att de tror på Jesus, var att de höll fast vid Guds Ord. Att hålla fast vid
Guds Ord har en helt avgörande betydelse i Jesu undervisning och genom hela Nya
Testamentet. Vi lever i en tid där Guds Ord alltmer ifrågasätts, till och med i
kyrkorna. Hur är ditt förhållande till Guds Ord?
- I vers 6 läser vi om en ängel som
förkunnar evangeliet för alla som bor på jorden. Tror du det är den yttersta
uppfyllelsen av att evangeliet skall förkunnas för alla folk och nationer innan
Jesus kommer tillbaka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar