Vittnesbördet: Jesus uppenbarade sig för Talita

Bildtext: Efter att ha levt i en strikt kontrollerad tillvaro i Saudiarabien flydde Talita till friheten i Sverige. Här mötte hon Jesus och är nu frälsningssoldat och lyckligt gift. Hon brinner för att stötta kvinnor i utsatthet och vill utbilda sig till frälsningsofficer. 

Text och foto: Teresia Jansson

Muslimska Talita valde varken sin egen make, klädsel, utbildning eller yrkesroll själv. Efter att ha emotsatt sig ”reglerna” för flickor och kvinnor blev en flytt från Saudiarabien det enda tänkbara. I Sverige kom hon i kontakt med Frälsningsarmén och när hon ifrågasatte den kristna tron uppenbarade sig Jesus för henne.

Läs mer här:
https://www.fralsningsarmen.se/kristen-tro/fralsning-min-vag-till-gud/jesus-uppenbarade-sig-for-talita/

Dagens andakt, den 30 september

 

”Genom havet gick din väg, din stig gick genom stora vatten – du lämnade inga spår. Du ledde ditt folk som en hjord…” (Ps 77:20-21)

I engelska Levande Bibeln har dagens bibelord ordagrant översatts med: ”din väg gick som en stig genom vattnet – en stig som ingen visste fanns där”. Och visst är det väl så att Guds väg många gånger leder oss ut i det okända. Ofta leder han oss på vägar, som vi aldrig i vår vildaste fantasi hade kunnat föreställa oss. Ingen visste att det ens fanns en möjlighet att livet skulle kunna ta en sådan vändning. Men Gud var där och han ledde oss och vakade över oss.

En del människor vågar aldrig ”kasta loss”. De vill alltid ha en tamp kvar på land – för säkerhets skull. De simmar bildligt talat med ett ben i botten. På det viset får vi aldrig uppleva Guds övernaturliga ledning i våra liv. Lärjungarna däremot drabbades av Jesusorden Följ mig. De vågade ta hans ord på allvar och de lämnade allt i hans händer. Då fick de se och uppleva att Gud hade förberett stigar för dem, som ingen visste att de ens fanns där.

BÖN

Herre, hjälp mig att våga kasta loss från det liv där jag själv har allt under kontroll. Hjälp mig att våga följa dig också in i det okända. Tack för att du leder ditt folk som en hjord.

OTROHET OCH UPPRÄTTELSE – Hes 16

 

Bibelläsning: Hesekiel 16
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=16&verse=1

"Men jag skall komma ihåg mitt förbund med dig i din ungdoms dagar och upprätta med dig ett evigt förbund. Då skall du komma ihåg vad du gjort och skämmas, när du får ta emot dina systrar, de äldre såväl som de yngre. Jag skall ge dem till döttrar åt dig, men inte på grund av ditt förbund. Och jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall inse att jag är HERREN. Då skall du minnas det och skämmas, så att du av skam inte mer öppnar din mun, när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN."  (Hes 16:60-63 FB)

I kapitlet beskriver Gud sitt förhållande till folket i bilder. Han tog sig an folket då de var hjälplösa och upprättade dem. Då de hade blivit upprättade av Gud glömde de honom och levde sitt liv i otrohet.

I kapitlet får vi en uppfattning om hur mycket det smärtade Gud att se sitt folk, som han ingått förbund med, vända sig bort ifrån honom.

Men trots att folket varit otroget mot Gud, glömmer han ändå inte sitt förbund. Han förlåter och upprättar oss igen.

Då jag läser om hur mycket det smärtar Herren då jag felar, får det mig att vara ännu mer noggrann med hur jag lever.

__________________________________

==> Mannakorn att tugga på under dagen:
Jag vill ära Gud med mitt liv. Jag vill
göra mitt liv till en lovsång till Gud.
__________________________________

Innehåll kapitel 16:
Dom och nåd över Jerusalem

Kommentar:
I kapitel 15 liknades Jerusalem vid en förtorkad vinstock. I detta kapitel liknas Jerusalem med en prostituerad.

Gud fann Jerusalem som ett hjälplöst litet barn. Han bredde sin mantel över henne vilket innebar att han var beredd att ta henne till hustru och ingå ett förbund med henne (vers 8). Men Jerusalem slog alla rekord då det gäller otrohet. Hesekiel talar vidare till Jerusalem: Du var olik alla andra prostituerade. Åt alla andra prostituerade måste man ge gåvor, men du gav gåvor åt dina älskare (vers 30-34). Du var värre än din syster Samaria i norr och din syster Sodom i söder (vers 46-51).

Men trots allt detta är Herren beredd att förlåta och göra slut på fångenskapen och på nytt upprätta förbundet med sitt folk (vers 53-63).

Till eftertanke:
Den grundläggande synden i Israel, Samaria och Sodom var att man gav den den plats som Gud skulle ha till helt andra ting. Det talas mycket om att tillbe andra gudar i kapitlet, men det talas också om högmod (vers 49).
- Vad finns i mitt liv som tar den plats som bara Gud skulle ha?

Tidig söndagsmorgon den 29 september

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Nu är vi hemma igen. Vi reste ut för mer än två veckor sedan på en resa på en bra bit över 300 mil. Jag har tidigare skrivit om helgen i Sogndal som ligger i den stora Sognefjorden i Norge. En höjdpunkt där var gudstjänsten på söndagskvällen där vi hade en soldatinvigning. Lokalen var sprängfylld av folk.

På måndagsmorgonen började vi köra norrut genom platser där vi flera gånger har haft mötesserier. Vi sov över i Trondheim, Mo i Rana och Fauske. Från Fauske körde vi några mil österut till bergsmassivet Sulitelma (Se bilden). Den smala vägen slingrade sig fram på vägar och långa tunnlar på det som från början varit en tågförbindelse till gruvorna i Sulitelma.  Här kommer lite information om Sulitelma från Wikipedia:
"Sulitelma (norska: Sulitjelma, pitesamiska: Sulidälbmá) är ett fjällmassiv i Arjeplogs kommun och Fauske kommun på gränsen mellan Sverige och Norge, väster om Padjelanta nationalpark. Omkring två tredjedelar av bergsmassivet ligger i Norge. Högsta punkten är berget Suliskongen, 1 909 m ö.h., som ligger på den norska sidan, cirka en kilometer från gränsen. Området rymmer också Sveriges största glaciär, Salajekna, som delas av den svensk-norska gränsen."

Vi kom fram till Jakobsbakken i Sulitelma där kursgården ligger och där kåren i Bodö hade förlagt sin "Felleskapshelg". Tema för helgen var "Se, jeg gjør alle ting nye".

Dessvärre förlorade jag kontakten med internet på Jakobsbakken, men jag hade förberett en del inlägg på vår blogg som publicerades automatiskt under helgen.

Vi började helgen med bibelstudium på fredagskvällen och fortsatte på lördagen med Bibelstudium, tid för fjälltur, Bibelstudium och kvällsamling med bön och lovprisning.

Efter förmiddagsgudstjänsten på söndagen åt vi middag och därefter satte vi oss i bilen för att åka hem till Västerås. Den digitala kartan talade om för oss att vi hade 118 mil att köra för att komma hem. Vi sov över i Storuman och kom hem till Västerås på måndagskvällen.

I torsdags kunde vi vara med på övningen med Frälsningsarméns musikkår i Västerås. Vi övar för närvarande inför Brassfestivalen i Södertälje den 19 oktober. Till det tillfället kommer vi att få förstärkning av en soprankornettist från Borås som heter Mikael och som också råkar vara vår äldste son. 

Nästa tisdag har vi första samlingen för vårterminen med vår hemgrupp. Det ser jag fram till. I Hemgruppen är det ingen speciell som svarar för undervisningen. Till varje samling ska var och en förbereda ett inlägg från det kapitel vi har kommit till. Så går vi en runda runt bordet och var och en får presentera vilken vers i kapitlet som "talade" mest till dem och vad han eller hon fick ut av det. Sedan har vi en stund av bön där alla deltagarna ber, också slutar vi som vi började med en stund av lovsång.

Men nu är det söndagsmorgon och idag ska vi åka till Stockholm och träffa "Stockholmsfamiljen" och se deras yngsta dotter spela en fotbollsmatch.

Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

Dagens andakt, den 29 september

 

”Se till att ni förnyas i ande och förstånd…” (Ef 4:23)

För några år sedan brukade vi anordna särskilda bibelhelger för församlingens olika ledare under rubriken ”Ladda ledaren”. Det är viktigt för ledare, som ständigt ger ut av Guds ord, att man får gå avsides och bara ta emot för egen del.

Jag har, som de allra flesta nuförtiden, en mobiltelefon. I min mobiltelefon, som också är en liten handdator, kan jag lagra och bära med mig all information som är viktig för mig. Där har jag Bibeln på olika språk, ordlistor, adresslistor, kalender mm. Den är väldigt praktisk att ha, men det uppstår ett problem när - jag säger inte om - jag glömmer att ladda den. Då ger den först ifrån sig en stilla påminnelse om att den behöver laddas. Den upprepar signalen igen efter en liten stund. Men om jag ignorerar dessa påminnelser för länge, så slutar det med att mobiltelefonen dör. All information raderas, och jag står där med en tom pryl i handen, som varken kan ringa eller hjälpa till med något annat nyttigt. 

I det andliga livet får vi också små påminnelser om att Gud vill att vi behöver laddning. Låt oss inte försumma dessa påminnelser utan verkligen se till att vi som ledare – dvs. förmedlare av Guds kraft, kan fungera optimalt.

BÖN

Jesus, hjälp mig att lyssna till varningssignalerna, när jag har fortsatt för länge, utan laddning för egen del. Tack för att du alltid finns nära mig för att fylla på med din kraft i mitt liv.

EN FÖRTORKAD VINSTOCK – Hes 15

 

Bibelläsning: Hesekiel 15
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=15&verse=1

"Du människobarn, på vilket sätt är vinstockens trä förmer än allt annat trä, de grenar som finns på träden i skogen? Tar man virke av den för att göra något nyttigt? Gör man ens en pinne av den för att på den hänga upp något?"  (Hes 15:2-3 FB)

Här beskrivs Jerusalem som en förtorkad vinstock. Profeten beskriver att vinstocken inte har något värde i sig själv. Själva materialet kan inte ens användas för att göra en pinne att hänga upp kläderna på (vers 3).

En vinstock som har förtorkat och som är utan liv har inget värde alls.

Kan samma profetia appliceras på församlingar idag? Finns det församlingar som har förtorkat? Finns det församlingar som en gång hade liv, men som idag endast är en form? Finns det församlingar som idag finner sitt egenvärde i sin speciella form eller sitt speciella material, på samma sätt som en förtorkad vinstock sökte sitt värde i sitt eget trä?

Ja det finns! Må Herren komma och fylla det förtorkade med sitt liv så att vi kan bära mycken frukt! 
_____________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
"Jag är vinstocken och ni är
grenarna. Om någon förblir i mig
och jag i honom, bär han rik frukt,
ty utan mig kan ni ingenting göra" (Joh 15:5)
_____________________________

Innehåll kapitel 15:
Jerusalem, en förtorkad vinstock.

Kommentar:
Här frambär Hesekiel ord från Gud där Jerusalem liknas vid en förtorkad vinstock.
Vinstocken i sig är värdelös. Det enda värde den har är att bära frukt. Om den inte bär frukt saknar den värde och kan bara kastas på elden för att brinna upp.

På samma sätt som den förtorkade vinstocken kastas i elden för att utplånas, så ska det också gå med Jerusalem. Israel ska bli en ödemark för att det handlat trolöst (vers 8).

Till eftertanke:
Man samma sätt som man kan tillämpa bilden om den förtorkade vinstocken på församlingen, kan man också tillämpa den på oss som individer.
- Hur är det med mitt liv? Är jag en förtorkad vinstock? På vilket sätt kan jag bättre bära frukt?

Inför söndagen. Tema: ÄNGLARNA

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Dan 6:16-22
16 Då lät kungen hämta Daniel och kasta honom i lejongropen, och kungen sade till Daniel: ”Må din Gud, som du ständigt dyrkar, rädda dig!” 17 Och man bar fram en sten och lade den över gropens öppning, och kungen förseglade den med sitt eget och sina stormäns sigill för att inget skulle kunna ändras i det som hände med Daniel. 18 Sedan gick kungen hem till sitt palats. Han fastade hela natten och lät inga kvinnor komma in till sig, och han kunde inte sova.

19 På morgonen när det ljusnade steg kungen upp och skyndade till lejongropen. 20 När han kom i närheten av gropen ropade han på Daniel med ängslig röst. Han sade: ”Daniel, du den levande Gudens tjänare! Har din Gud, som du ständigt dyrkar, kunnat rädda dig från lejonen?” 21 Då svarade Daniel kungen: ”Må kungen leva för evigt! 22 Min Gud har sänt sin ängel och stängt lejonens gap så att de inte skadat mig. För jag är utan skuld inför honom, och jag har inte heller gjort något fel mot dig, o konung.”

FRÅN BREVLITTERATUREN
Upp 12:7-12

7 Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, 8 men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. 9 Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. 10 Och jag hörde en stark röst i himlen säga:

"Nu tillhör frälsningen

och makten och riket vår Gud

och väldet hans Smorde,

för våra bröders åklagare

är nerkastad,

han som dag och natt

anklagade dem inför vår Gud.

11 De övervann honom

genom Lammets blod

och genom sitt vittnesbörds ord,

de älskade inte sitt liv så högt

att de drog sig undan döden.

12 Jubla därför, ni himlar

och ni som bor i dem!

Men ve dig, du jord och du hav,

för djävulen har kommit ner

till er i stor vrede,

eftersom han vet

att hans tid är kort."

FRÅN EVANGELIERNA
Luk 10:17-20
17 De sjuttio kom glada tillbaka och berättade: "Herre, till och med de onda andarna lyder oss i ditt namn." 18 Han sade till dem: "Jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt. 19 Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och över fiendens hela välde. Ingenting ska någonsin skada er. 20 Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn är skrivna i himlen."

FRÅN PSALTAREN
Ps 103:19-22

9 Han går inte ständigt till rätta

och behåller inte sin vrede

för evigt.

10 Han behandlar oss inte

efter våra synder

och lönar oss inte

efter våra missgärningar.

11 Så hög som himlen

är över jorden,

så väldig är hans nåd

över dem som vördar honom.

12 Så långt som öster är från väster,

så långt avlägsnar han

våra synder från oss.

13 Så som en far förbarmar sig

över barnen,

så förbarmar sig Herren

över dem som vördar honom,

14 för han vet hur vi är skapade,

han tänker på att vi är stoft.

15 Människans dagar är som gräset,

hon blomstrar som blomman

på ängen.

16 Vinden sveper fram över den

och den är borta,

dess plats minns den inte mer.

17 Men Herrens nåd varar

från evighet till evighet

över dem som vördar honom

och hans rättfärdighet

ända till barnbarnen,

18 när man håller hans förbund

och tänker på hans befallningar

och följer dem.

19 Herren har grundat sin tron

i himlen,

hans rike råder över allt.

20 Lova Herren, ni hans änglar,

ni starka hjältar

som utför hans befallning

så snart ni hör ljudet av den.

21 Lova Herren, alla hans härar,

ni hans tjänare

som gör hans vilja.

22 Lova Herren, alla hans verk,

överallt i hans välde.

Lova Herren, min själ!

(Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln 2015

Dagens andakt, den 28 september

 

”Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek. Tänk på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör samma gärningar som förr” (Upp 2:4-5)

De kristna i Efesos var berömda för sin kärlek. När Paulus skriver till dem i Efesierbrevet, tackar han Gud för dem. Han hade hört om deras tro och deras kärlek. Tänk vilket drömläge, att som församling ha namn om sig att vara kärleksfull. Alla borde ju vilja komma till en sådan församling och vara med. 

Ändå är det till församlingen i Efesos som Uppenbarelsebokens skarpa reprimand riktar sig. Herren förebrår dem för att de har övergett sin första kärlek. Vilken tragisk utveckling – från att ha varit berömda för sin kärlek till att bli förebrådda för sin brist på kärlek. Men bibelordet stannar inte vid reprimanden utan fortsätter med att visa på botemedlet. Det finns en väg tillbaka!

I början av det kristna livet lever man ofta som i ett rus av kärlek. Tänk på hur det var den gången då du var fylld av kärlek. När vi medvetet tänker på något positivt, väcks längtan efter att uppleva detta igen. Då blir det lätt att vända tillbaka till Gud och göra kärlekens gärningar igen.

BÖN

Gud, du är kärlek. Din kärlek kallar mig att leva nära dig och bli uppfylld av samma kärlek.

Förlåt mig att jag så lätt överger den första kärleken. Tack för att det finns en väg tillbaka.

VAD SLÄPPER DU IN I HJÄRTAT? - Hes 14

 

Bibelläsning: Hesekiel 14
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=14&verse=1

"Ty om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor i Israel viker bort från mig och ger rum för avgudar i hjärtat och ställer upp framför sig det som förleder till synd, och sedan kommer till profeten för att fråga mig, honom skall jag, HERREN, själv svara."  (Hes 14:7 FB)

Här går profeten tillrätta med folket för att de släpper in avgudar i hjärtat.
-De låter avgudar få insteg i sina hjärtan (vers 3)
-De släpper in eländiga avgudar i sin hjärtan (vers 4)
-De ger rum för avgudar i hjärtat (vers 7)

Vad släpper du in i ditt hjärta? Vad låter du få insteg i ditt hjärta? Vad ger du rum för i ditt hjärta?

Avundsjuka? Ilska? Missmod? Bitterhet? Hat? Egoism?

Det är du som bestämmer!
Kasta ut avgudarna och be Gud rensa ditt inre från allt som inte ska vara där. 
______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
Vad släpper jag in i mitt hjärta?
______________________________

Innehåll kapitel 14:
Avgudadyrkan fördöms
Domen är oundviklig

Kommentar:
Här talar Hesekiel till Israels äldste (vers 1). De hade låtit avgudarna fått insteg i sina hjärtan och ställt upp sådant framför sig som förleder till synd (vers 3+4+7).

"Att tillbe avgudarna i hjärtat".
Det kan vara avgudar som de helst inte vill visa för andra att de tillber. Då de tillber avgudabilder kunde andra se vem de tillber. Men därinne i hjärtat var det fritt spelrum för de avgudar som inte var så rumsrena som till exempel självrättfärdighet och berömmelse.

"Att ställa upp sådant framför sig som förleder till synd".
Det vi ser formar vad som finns i våra tankar. Idag är det porrindustrin som tränger sig på i våra mobiler och dataskärmar. Idag är det många som har fastnat i den synden och blivit beroende.

Domen är oundviklig (vers 23).
Många levde på den tiden i förvissningen om att om det fanns rättfärdiga människor ibland dem skulle de skonas från Domen (Abraham hade tidigare köpslagit med Gud om domen över Sodom. Om det hade funnits tio rättfärdiga i Sodom hade staden blivit räddad; 1 Mos 18:32). Men även om Noa, Daniel och Job fanns i Jerusalem skulle staden inte skonas. Daniel var samtidig med Hesekiel i Babel och var redan berömd för sin vishet och rättfärdighet. Daniel hade blivit bortförd till Babylon 605 f.Kr. Hesekiel hade blivit bortförd vid den andra deportationen till Babylon 597 f.Kr. Den tredje deportationen skedde senare vid Jerusalems fall 586 f.Kr.

Till eftertanke:
Gå igenom listan med exempel på avgudar som vi kan dyrka i våra hjärtan. Vilka är de mest påträngande i ditt liv?
- berömmelse, rikedom, självrättfärdighet, framgång, självförverkligande, framgång, popularitet.

Dagens andakt, den 29 september

 

”Se till att ni förnyas i ande och förstånd…” (Ef 4:23)

För några år sedan brukade vi anordna särskilda bibelhelger för församlingens olika ledare under rubriken ”Ladda ledaren”. Det är viktigt för ledare, som ständigt ger ut av Guds ord, att man får gå avsides och bara ta emot för egen del.

Jag har, som de allra flesta nuförtiden, en mobiltelefon. I min mobiltelefon, som också är en liten handdator, kan jag lagra och bära med mig all information som är viktig för mig. Där har jag Bibeln på olika språk, ordlistor, adresslistor, kalender mm. Den är väldigt praktisk att ha, men det uppstår ett problem när - jag säger inte om - jag glömmer att ladda den. Då ger den först ifrån sig en stilla påminnelse om att den behöver laddas. Den upprepar signalen igen efter en liten stund. Men om jag ignorerar dessa påminnelser för länge, så slutar det med att mobiltelefonen dör. All information raderas, och jag står där med en tom pryl i handen, som varken kan ringa eller hjälpa till med något annat nyttigt. 

I det andliga livet får vi också små påminnelser om att Gud vill att vi behöver laddning. Låt oss inte försumma dessa påminnelser utan verkligen se till att vi som ledare – dvs. förmedlare av Guds kraft, kan fungera optimalt.

BÖN

Jesus, hjälp mig att lyssna till varningssignalerna, när jag har fortsatt för länge, utan laddning för egen del. Tack för att du alltid finns nära mig för att fylla på med din kraft i mitt liv.

 

Från Ruts bok DAGBOKEN den 24 september

"Det är inte vår karaktärsstyrka som frälser oss utan Guds nåd" 

Dagens andakt, den 27 september

 

”Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen. På samma sätt förföljdes ju profeterna för er tid.” (Matt 5:11-12)

En gång när Frälsningsarméns grundläggare William Booth predikade på en gata i London, var det en man som spottade honom i ansiktet. En av Booths medarbetare vill torka bort spottloskan från hans skägg, men Booth sa: ”Rör det inte! Det är en medalj”.

Vi tänker ibland, att det var lättare förr i tiden, att vara kristen, men att vara kristen har alltid inneburit att man varit i konflikt med denna världen. Den som verkligen vill vara Kristi efterföljare måste räkna med förföljelse. Även om Booth inte sökte upp svårigheter för dess egen skull, menade han att förföljelsen hade vissa goda effekter. När människorna kastade ruttna tomater och ägg, ja till och med urin på frälsningssoldaterna hävdade Booth, att detta åtminstone hade med sig det goda att ingen skulle gå med i Frälsningsarmén för egen vinnings skull. Endast den som hade fått sitt hjärta förvandlat av Jesus, skulle utsätta sig för något så förfärligt.  

BÖN

Jesus tack för att du inte överger oss när människor förföljer oss eller förtalar oss. Hjälp oss att tillsammans med dig tåligt dela den smälek som du fick utstå och som varje sann lärjunge får utstå.

STÅR ALLT VÄL TILL? – Hes 13

 

Bibelläsning: Hesekiel 13
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=13&verse=1

"Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: "Allt står väl till", trots att allt inte står väl till" (Hes 13:1 FB)

Här går Hesekiel till rätta med de falska profeterna som talar sådant som Gud inte har talat (vers 7). De profeterar enligt sitt eget hjärta (vers 2) och de följer sin egen ande (vers 3). Profeterna ljuger för folket som gärna lyssnar på lögn (vers 19).

De profeterar vad de själva önskar, sådant som de tror att folket kommer att tycka om.

Det är en frestelse för profeterna, både då och nu, att tala om att allt är väl och att det kommer att bli ännu bättre, samtidigt som Herren gråter över tillståndet i församlingen och lider med dem som far illa i församlingen.

Det profetiska ordet om att allt alltid är väl kan vara ett hinder för självrannsakan, rening och helgelse. Vi måste ha sett hur illa det är innan vi är beredda att sätta allt vårt hopp och all vår tillit i Herrens händer.

__________________________________

==> Mannakorn att tugga på under dagen:
Står allt väl till? I den församling jag
tillhör? I mitt liv?
__________________________________

Innehåll kapitel 13:
De falska profeterna fördöms

Kommentar:
Hesekiel talar här ord från Gud till profeterna som profeterar i Guds namn det som Gud inte har sagt.

Synden i Jerusalem orsakade sprickor i folkets förhållande till Gud (vers 5). Men i stället för att göra muren hel igen och få folket att vända sina hjärtan till Gud, vitkalkade de falska profeterna över sprickorna och profeterade att allt är väl (vers 10).

Det grundläggande problemet hos Jerusalems invånare var att de inte bekände Gud som den ende sanne guden. Gång på gång säger Hesekiel "Då ska ni inse att jag är Herren". I detta kapitel återkommer det tre gånger (vers 9+14+23).

Även i vår tid kan vi få höra budskap som bärs fram i Guds namn som inte är sanna även om de är både uppmuntrande och tröstande. Pröva varje budskap utifrån Guds Ord.

Till eftertanke:
I Nya Testamentet är det inte bara profeterna som får profetera. Alla kristna får bära fram budskap från Herren. "Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade" (1 Kor 14:31). Det betyder att du också får profetera. Alla kristna kan höra Guds röst (Joh 10:4) och då vi talar om vad vi hör är det ett profetiskt budskap.
- Två goda råd på vägen:
1/ Det är inte säkert att Gud vill att du ska tala för alla allt han viskar i ditt hjärta.
2/ Om du inte är helt säker är det bäst att inte säga "Så säger Herren" utan lite försiktigare "Jag tror att Herren vill säga till oss...."

Torsdagsbibelstudiet. APOSTLAGÄRNINGARNA del 5

 

5 - Att tolka Apostlagärningarna

Det första kapitlet i Apostlagärningarna avslutas med att man utser en ersättare för Judas. Jesus hade haft tolv apostlar och man ville upprätthålla tolvtalet. Ersättaren blir Mattias, och han utses genom att kasta lott (Apg 1:26). Betyder det att man ska utse ledare i församlingen i dag genom att kasta lott? Betyder det att det bibliska sättet att utse ledare på är att kasta lott?

De flesta menar nog att man inte ska följa detta exempel bokstavligt. Men om vi inte ska följa Apostlagärningarna "som det står skrivet", hur ska vi då tolka Apostlagärningarna?

Deskriptiv eller normativ
Apostlagärningarna är en deskriptiv (=beskrivande) bok. Den berättar vad som verkligen hände. Den är en historisk bok. Men är den också en normativ bok? En bok som sätter upp normer och regler? De händelser som beskrivs i Apg är de avsedda att varar mönsterbilder för hur vi ska leva, organisera församlingar och göra andliga erfarenheter?

De flesta bibeltroende människor läser, mer eller mindre omedvetet, Apg som en normativ bok. En bok som talar om hur saker och ting bör eller ska göras.

Detta är ofta orsaken till splittring bland kristna i många trosfrågor. Ska den enskilda församlingen vara självstyrande eller ska det finnas en central huvudorganisation? Måste man tala i tungor för att vara andedöpt? Ska man äga allt tillsammans inom församlingen?

Ett tydligt exempel
Låt oss gå tillbaka till exemplet med Mattias, den tolvte aposteln i Apg 1. Om händelserna i Apg skulle vara normativa för all kristna i alla tider så måste slutsatsen bli denna: "Det bibliska sättet att utse ledare i församlingen är genom att kasta lott". Mycket få kristna skulle vara villa att skriva under på den trossatsen. Jag tror inte att det finns någon församling som använder den metoden då man ska tillsätta nya ledare. Men ändå är det ofta på liknande sätt, utifrån en enskild vers i Apg, som människor bildar sig en uppfattning om vad som är bibliskt.

Men låt oss fortsätta på detta spår för att se var vi hamnar. Låt oss säga att vi vill bilda en absolut biblisk församling och att vi håller på att skriva trosläran för den församlingen. Vi har kommit fram till kapitlet "Tillsättning av ledare i församlingen". Då väljer vi som första trossats: "Ledare i församlingen ska tillsättas genom att kasta lott", och så hänvisar vi till Apg 1:26.

Denna trossats håller bra ända tills vi en dag kommer fram till det sjätte kapitlet i Apg. Där tillsätter man också ledare i församlingen, men här sker det genom val. Nu börjar vi få lite problem med vår troslära. Men eftersom vi fortfarande har uppfattningen att händelserna i Apg är normativa, korrigerar vi vår troslära lite grand. Efter den första trosartikeln lägger vi till: "Gäller endast tillsättning av apostlar". Därefter skriver vi en ny tilläggstrossats som lyder: "Övriga ledare tillsättes genom val". Nu har vi två trossatser under avdelningen "Tillsättning av ledare".

Detta håller bra tills vi en annan dag kommer till det trettonde kapitlet i Apg. Där blir Paulus och Barnabas utsedda till apostlar (Apg 13:1). Fram till den tidpunkten hade Paulus och Barnabas varit profeter och lärare, men här avskiljs de till att bli apostlar (Apg 14:14). På vilket sätt tas de ut till att bli apostlar? Genom fasta, bön, ett profetiskt budskap och handpåläggelse.

Inte nog med det. I kapitel fjorton möter vi ett fjärde sätt att utse ledare i församlingen. En överordnad ledare utser ledare i församlingen (Apg 14:23).

Tidigare hade vi två trossatser. Nu har vi problem.

Detta är ett tydligt exempel. De flesta är nog överens om att man inte kan tolka Apg på detta sätt. Det kan vara viktigt att tänka på detta då man läser en historisk bok i Bibeln, så att vi inte drar ur lära från det som det inte var meningen att vi skull dra ut lära från.

Hela Bibeln är Guds ord
Hela Bibeln, från början av 1 Mosebok till slutet av Uppenbarelseboken är Guds ord.

Stora delar av Bibeln är normativ. Mycket normativ. Gud vill inte att vi ska vara osäkra på vad det innebär att vara kristen och följa honom.

Men även om Bibeln är det sanna rättesnöret för den kristna tron, så betyder det inte att vi ska följa allt som finns beskrivet i Bibeln. Vi ska till exempel inte begå äktenskapsbrott och mörda även om vår förebild David gjorde det. Vi ska till exempel inte sträva efter att bli osams och komma i häftiga gräl med andra kristna, även om vår förebild Paulus gjorde det (Apg 15:39).

Vi kan inte ta ut en mening ur Bibeln och gör en lära av det. Bibeln är en sann bok. De historiska böckerna berättar vad som verkligen hände. Inte vad som borde ha hänt.

I Bibeln kan vi hitta händelser
-som vi ska följa
-som vi absolut inte ska följa
-där det inte klart framgår om vi ska följa det eller inte (t.ex. berättelsen om Mattias)

Speciellt då vi läser de historiska, berättande böckerna i Bibeln måste vi känna till Bibeln lära i övrigt för att kunna avgöra om det vi läser är avsett att vara normativt eller inte för oss.

Dagens andakt, den 26 september

 

”Av allt det goda Herren hade lovat Israels folk uteblev ingenting. Allt gick i uppfyllelse.” (Jos 21:45)

Det finns vissa sysslor i hemmet som det krävs muskelkraft för att utföra. Det finns till exempel burklock, som jag med mina kvinnomuskler inte kan få upp, hur mycket jag än tar i. Då är det ett privilegium att ha tillgång till en stark man. Jag bär burken till honom och säger – öppna! Vips är locket öppet. Jag förväntade mig inget annat för min erfarenhet sa mig att det var så det skulle bli.

Någon har sagt: Tro är en inställning, som förväntar att Gud ska handla. Att leva i tro är att leva i en ständig förväntan att Gud ska handla, att säga: Gud det här är alldeles för stort och svårt för mig, nu förväntar jag mig att du griper in.

Israels folk fick uppleva Guds väldiga kraft många gånger. Särskilt i Josua bok hade Guds folk ständig framgång. De fick uppleva att det Gud hade lovat det kunde han också hålla. Dagens bibelord är en uppmuntran för vår tro också idag. När det står att allt gick i uppfyllelse, att ingenting uteblev av det Gud hade lovat, ska vi komma ihåg att Gud har inte förändrat sig. Sådan han var för israeliterna, vill han vara för oss. 

BÖN

Jesus hjälp mig att leva i en ständig förväntan att du ska gripa in. Tack för den glädje och tillförsikt som jag får när jag lever i en sådan förväntan.

ÖRON SOM INTE HÖR – Hes 12

 

Bibelläsning: Hesekiel 12
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=12&verse=1

"De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de är ett upproriskt folk" (Hes 12:2 FB)

Gud visar vägen för sitt folk. Ibland kan vi ha svårt att se Guds väg i olika situationer i våra liv. Men här talas det om människor som kan se, men väljer att se bort i stället för att lyda.

Det handlar om människor med förmåga att höra vad Gud säger, men som väljer att tillsluta sina öron för att de inte vill gå Herrens väg.

En misstro mot Guds ord hade spridit sig i landet. Man sa att det blir i alla fall ingenting av allt det Gud talat genom sina profeter (vers 22).

Men det Herren talat kommer att ske!
Herren söker också idag människor som tar sig tid att bli stilla och se vad Herren vill visa, och höra vad Herren vill tala. Människor som sedan kan förmedla Guds tilltal till sin samtid. 

_______________________________

- Mannakorn att tugga på under dagen:
"Den som har öron må höra vad
Anden säger" (Upp 2:17). Herre ge
mig öron som lyssnar efter din röst.
_______________________________

Innehåll kapitel 12:
Bild av folkets landsflykt
Profetians uppfyllelse är nära förestående

Kommentar:
Hesekiel får i uppdrag att utföra en profetisk handling. Han ska bära ut sina tillhörigheter på gatan och ta dem med bort från sitt hem (vers 1-10). Och då folk frågar Hesekiel varför han gör på detta sätt ska han svara att det är ett tecken på att folket kommer att föras bort i landsflykt och fångenskap (vers 11).

Fursten som det talas om i vers 12-14 är Sidkia, den siste kungen i Jerusalem. Han var tillsatt av Nebukadnessar, kungen i Babel. Men Sidkia gjorde uppror mot Nebukadnessar och det blev orsaken till Jerusalems ödeläggelse och fångenskapen i Babylon. I vers 13 kan vi läsa att Sidkia ska föras till Babel, men han kommer inte att se det. Som straff för sitt uppror fick Sidkia ögonen utstuckna (2 Kung 25:7).

Uppfyllelsen av profetian i kapitel 12 beskrivs på två sätt:
1/ Den ska uppfyllas i avlägsna tider (vers 27). Det kan möjligen syfta på diasporan, då judarna fördrevs från Israel år 70 e.Kr. efter upprorsförsök mot romarriket (Se föregående kapitel vers 16).

2/ En nära förestående uppfyllelse (vers 28), då Nebukadnessar intar Jerusalem och för bort folket till den babyloniska fångenskapen (586 f.Kr.)

Till eftertanke:
I Bibeltexten kunde vi läsa: "De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte"
- Hur tycker du det stämmer in på församlingen idag?
- Hur tycker du det stämmer in på ditt eget liv?