Torsdagsbibelstudiet. APOSTLAGÄRNINGARNA del 5

 

5 - Att tolka Apostlagärningarna

Det första kapitlet i Apostlagärningarna avslutas med att man utser en ersättare för Judas. Jesus hade haft tolv apostlar och man ville upprätthålla tolvtalet. Ersättaren blir Mattias, och han utses genom att kasta lott (Apg 1:26). Betyder det att man ska utse ledare i församlingen i dag genom att kasta lott? Betyder det att det bibliska sättet att utse ledare på är att kasta lott?

De flesta menar nog att man inte ska följa detta exempel bokstavligt. Men om vi inte ska följa Apostlagärningarna "som det står skrivet", hur ska vi då tolka Apostlagärningarna?

Deskriptiv eller normativ
Apostlagärningarna är en deskriptiv (=beskrivande) bok. Den berättar vad som verkligen hände. Den är en historisk bok. Men är den också en normativ bok? En bok som sätter upp normer och regler? De händelser som beskrivs i Apg är de avsedda att varar mönsterbilder för hur vi ska leva, organisera församlingar och göra andliga erfarenheter?

De flesta bibeltroende människor läser, mer eller mindre omedvetet, Apg som en normativ bok. En bok som talar om hur saker och ting bör eller ska göras.

Detta är ofta orsaken till splittring bland kristna i många trosfrågor. Ska den enskilda församlingen vara självstyrande eller ska det finnas en central huvudorganisation? Måste man tala i tungor för att vara andedöpt? Ska man äga allt tillsammans inom församlingen?

Ett tydligt exempel
Låt oss gå tillbaka till exemplet med Mattias, den tolvte aposteln i Apg 1. Om händelserna i Apg skulle vara normativa för all kristna i alla tider så måste slutsatsen bli denna: "Det bibliska sättet att utse ledare i församlingen är genom att kasta lott". Mycket få kristna skulle vara villa att skriva under på den trossatsen. Jag tror inte att det finns någon församling som använder den metoden då man ska tillsätta nya ledare. Men ändå är det ofta på liknande sätt, utifrån en enskild vers i Apg, som människor bildar sig en uppfattning om vad som är bibliskt.

Men låt oss fortsätta på detta spår för att se var vi hamnar. Låt oss säga att vi vill bilda en absolut biblisk församling och att vi håller på att skriva trosläran för den församlingen. Vi har kommit fram till kapitlet "Tillsättning av ledare i församlingen". Då väljer vi som första trossats: "Ledare i församlingen ska tillsättas genom att kasta lott", och så hänvisar vi till Apg 1:26.

Denna trossats håller bra ända tills vi en dag kommer fram till det sjätte kapitlet i Apg. Där tillsätter man också ledare i församlingen, men här sker det genom val. Nu börjar vi få lite problem med vår troslära. Men eftersom vi fortfarande har uppfattningen att händelserna i Apg är normativa, korrigerar vi vår troslära lite grand. Efter den första trosartikeln lägger vi till: "Gäller endast tillsättning av apostlar". Därefter skriver vi en ny tilläggstrossats som lyder: "Övriga ledare tillsättes genom val". Nu har vi två trossatser under avdelningen "Tillsättning av ledare".

Detta håller bra tills vi en annan dag kommer till det trettonde kapitlet i Apg. Där blir Paulus och Barnabas utsedda till apostlar (Apg 13:1). Fram till den tidpunkten hade Paulus och Barnabas varit profeter och lärare, men här avskiljs de till att bli apostlar (Apg 14:14). På vilket sätt tas de ut till att bli apostlar? Genom fasta, bön, ett profetiskt budskap och handpåläggelse.

Inte nog med det. I kapitel fjorton möter vi ett fjärde sätt att utse ledare i församlingen. En överordnad ledare utser ledare i församlingen (Apg 14:23).

Tidigare hade vi två trossatser. Nu har vi problem.

Detta är ett tydligt exempel. De flesta är nog överens om att man inte kan tolka Apg på detta sätt. Det kan vara viktigt att tänka på detta då man läser en historisk bok i Bibeln, så att vi inte drar ur lära från det som det inte var meningen att vi skull dra ut lära från.

Hela Bibeln är Guds ord
Hela Bibeln, från början av 1 Mosebok till slutet av Uppenbarelseboken är Guds ord.

Stora delar av Bibeln är normativ. Mycket normativ. Gud vill inte att vi ska vara osäkra på vad det innebär att vara kristen och följa honom.

Men även om Bibeln är det sanna rättesnöret för den kristna tron, så betyder det inte att vi ska följa allt som finns beskrivet i Bibeln. Vi ska till exempel inte begå äktenskapsbrott och mörda även om vår förebild David gjorde det. Vi ska till exempel inte sträva efter att bli osams och komma i häftiga gräl med andra kristna, även om vår förebild Paulus gjorde det (Apg 15:39).

Vi kan inte ta ut en mening ur Bibeln och gör en lära av det. Bibeln är en sann bok. De historiska böckerna berättar vad som verkligen hände. Inte vad som borde ha hänt.

I Bibeln kan vi hitta händelser
-som vi ska följa
-som vi absolut inte ska följa
-där det inte klart framgår om vi ska följa det eller inte (t.ex. berättelsen om Mattias)

Speciellt då vi läser de historiska, berättande böckerna i Bibeln måste vi känna till Bibeln lära i övrigt för att kunna avgöra om det vi läser är avsett att vara normativt eller inte för oss.