De flesta profetior som uttalas bland Guds folk har sin tillämpning där och då. I vardagligt tal har visserligen ”profet” kommit att stå för en person som skådar in i framtiden. Men främst står ändå det profetiska för förmågan att se in i nuet: att sätta ord på vad som sker ”bakom” det som syns och hörs.
I alla tider har det dock hänt att människor fått gudomliga uppenbarelser även om det som ligger framåt i tiden. Detta gäller Gamla och Nya testamentets profeter och apostlar, men det gäller även Guds heliga i senare skeden av kyrkans historia.
Frälsningsarméns grundare William Booth fick exempelvis skåda in i framtiden vid flera tillfällen, och ett citat som tillskrivs honom är detta: ”I den yttersta tiden skall det bli: Religion utan den helige Ande. Kristendom utan pånyttfödelse. Förlåtelse utan syndabekännelse. Politik utan Gud. Himmel utan helvete.” Det är lätt att ge den gamle generalen rätt i detta. Just så här ser det ju ut i stora delar av västvärlden!
Ett annat sammanhang som pulserade i Andens kraft, och där det uttalades ord om kommande dagars kristenhet, var pingstväckelsens vagga på Azusa Street i Los Angeles. Samma år som väckelsen bröt ut, 1906, uttalades följande profetia i gemenskapen:
”I de sista dagarna kommer tre ting att ske med den stora pingströrelsen: Det kommer att bli en överbetoning på kraft, snarare än på rättfärdighet. Det kommer att bli en överbetoning på lovsång till en Gud man inte längre ber till. Det kommer att bli en överbetoning på Andens gåvor, snarare än på Kristi herravälde."
Läs mer här: http://olofedsinger.se/profetian-fran-azusa-street-val-vard-att-reflektera-over/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar