Då Josua hade fört folket över
Jordanfloden och erövrat Jeriko (Jos 3-6), följde en period av framgång och
seger för israeliterna. Så länge Josua levde tjänade folket Herren (Dom 2:6).
Men då Josua dog ”gjorde Israels barn det som var ont i Herrens ögon och tjänade baalerna. De övergav Herren, sina fäders Gud, som hade fört dem ut ur Egyptens land” (2 Mos 2:11-12).
Då vi jämför Josua bok och
Domarboken ser vi att de två tidsperioderna har helt olika kännetecken:
|
Josua |
Domarboken |
|
Seger |
Nederlag |
|
Frihet |
Slaveri |
|
Tro |
Otro |
|
Lydnad |
Kompromiss |
|
Trofasthet mot Gud |
Avfall |
|
Vision |
Förvirring |
I sitt avskedstal till folket sa Josua att folket måste skilja sig från avgudarna och att de måste tjäna Herren helhjärtat och trofast (Jos 24:14). Senare varnade också Herrens ängel folket och sa att de inte skulle blanda sig med de andra folken, och att de måste riva ned deras avgudaaltaren (Dom 2:12).
Men i stället för att lyda
Herrens ängel gifte de sig med inbyggarna i landet och dyrkade deras gudar (Dom
3:6). Domartiden blev en av de mörkaste perioderna i Israels historia.
Historien
upprepar sig
Under domartiden upprepas samma mönster gång på gång (Bild 2):
A – Folket vänder sig bort från Gud och tillber Baal och Astarte (Dom
2:11-13)
B – Folket klarar då inte att stå emot sina fiender. De blir undertryckta
och kommer i stor nöd (Dom 2:14-15)
C – ”Då lät Herren domare uppstå, som frälste dem ur deras plundrares hand”
(Dom 2:16). Så länge domaren levde gick det då bra folket.
A – ”Men när domaren dog vände de om och gjorde det som var fördärvligt,
ännu mer än deras fäder” (Dom 2:19)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar