VEM ÄR HUVUDET I DITT LIV? - Dom 11

Bibelläsning: Domarboken 11
Läs bibeltexten här

"De äldste i Gilead svarade honom: "Just därför har vi kommit tillbaka till dig. Kom nu med oss och strid mot ammoniterna. Du skall bli huvud över oss alla som bor i Gilead." Jefta svarade de äldste i Gilead: "Om ni för mig tillbaka för att strida mot ammoniterna och HERREN ger dem till mig, så skall jag sedan vara ert huvud." Då sade de äldste i Gilead till Jefta: "HERREN är vittne mellan oss, om vi inte gör som du har sagt." (Dom 11:8-10 FB)

Folket hade på nytt blivit förtryckt och behöver en frälsare. De ber Jefta att leda dem ut i frihet och lovar att han ska bli deras herre och huvud.

Här kan vi se Jefta som en förebild till Jesus. Vi behöver en frälsare och vi ber Jesus bli Herre i vårt liv. Förutsättning för att bli frälst är att tro på Jesus och bekänna honom som Herre i vårt liv. Ingen kan bli frälst utan att bekänna Jesus som Herre (Rom 10:9).

Men då vi har blivit frälsta och räddade undan mörkrets makt, är det lätt att vi gradvis tar tillbaka herraväldet i vårt liv.

För att leva i min frälsning är det viktigt att jag fortsätter att dagligen bekänna Jesus som Herre i mitt liv. Inte bara med min mun, utan också med mitt liv.

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Jesus är Herre! Vilka konsekvenser för det med sig för mig idag?

___________________

Innehåll:
- Vers 1-11
Jefta fördrivs av sina bröder, men då ammoniterna angriper Israel ber de Jefta att komma tillbaka och bli Herre över Israel.

- Vers 12-28
Förhandlingar med ammoniterna.

- Vers 29-40
Jefta besegrar ammoniterna och offrar sin dotter.

Kommentar:
Avsnittet om att Jefta offrar sin dotter har översatts på olika sätt och tolkats på ännu fler sätt.

Jefta var en av de stora profeterna, men här ger han ett förhastat löfte. Kanske var han så orolig inför den kamp han skulle utkämpa på slagfältet att han i all hast lovade något som han inte kunde ta tillbaka. Han lovar att om han skulle vinna kriget skulle han offra den förste som möter honom i dörren då han kommer hem.

För det första var människooffer strängt förbjudna i Israel (3 Mos 18:21), även om de förekom bland de övriga folken som bodde runt omkring dem.

För det andra är det otänkbart att Gud skulle kräva att Jefta skulle hålla ett löfte om att bryta Guds egen lag. Jefta hade givit ett förhastat löfte. Det borde han inte ha gjort, men att döda en människa helt emot Guds vilja skulle vara en ännu större synd än att bryta ett felaktigt löfte.

Hur Jefta fullgjorde sitt löfte framgår inte klart av texten.

Till eftertanke:
Att bli frälst innebär att bekänna Jesus som Herre (Rom 10:9). Ingen människa klarar att uppfylla den bekännelsen till hundra procent varje dag av sitt liv, men då vi misslyckas får vi komma tillbaka till Herren och be om förlåtelse som vi får ta emot av bara nåd.
- I vilken utsträckning klarar jag att leva i det löftet?
- Vilka konsekvenser får det för mitt liv?
- Vad gör jag för att leva i den bekännelsen på ett bättre sätt?