En central del i Jesu kortvariga verksamhet för 2000 år sedan var att bota de sjuka. Ständigt berättas det i evangelierna om hur han botade de sjuka, uppväckte de döda och förmedlade befrielse till de plågade. Den första kristna kyrkan fick sedan uppdraget att fortsätta Jesu tjänst. Kyrkohistorien visar att tron på helande har präglat den levande kristna kyrkan i alla tider. Under den svenska folkväckelsen på 1800-talet var det vanligt med tro på helande.
Väckelsepredikanten Boltzius från Värmland var en känd helandepredikant, vars helandetjänst sträckte sig ända in i kungahuset. När pingstväckelsen började svepa över världen 1906-07 var ett av kännetecknen en förnyad tro på Andens gåvor i funktion. Inte minst gällde detta helandets gåva. Karismatiska väckelsen och Jesusrörelsen under 60- och 70-talet gav en förnyelse åt tron på helande. Det var också något centralt i trosrörelsen och Vineyard-rörelsen som fick sina genombrott på åttiotalet.
Bibelns undervisning är tydlig på detta område. Sjukdomen är en följd av syndafallet och förgängelsen. Jesus har kommit för att upprätta, frälsa och befria. I detta ingår befrielse från sjukdomar. Trots all vår utvecklade sjukvård och medicinska forskning är fysiska och psykiska sjukdomar något som plågar den moderna människan i alla åldrar. Förbön för sjuka är uttryck för medkänsla och empati. Ett Guds ingripande stärker tron och vittnar om en Gud som är närvarande och bryr sig om enskilda människor.
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar