Detta är ett inlägg från den femte januari 2009. Det var då vi började läsa den bibelläsningsplan som vi nu följer, Gamla Testamentet på två år.
Vi kan ofta ha väldigt klara uppfattningar om vad andra kristna borde göra, även om vi inte alltid är villiga att göra det själva.
Då Gud talar om för Moses vid den brinnande busken att han tänkte befria Israels barn ur det mångåriga slaveriet i Egypten och Moses var den som skulle gå till farao och kräva att folket skulle släppas fria, tyckte Moses säkert att det var en bra idé. Han svarade ungefär så här: "Det där är en lysande idé som du har fått, Gud. Men ta och skicka någon annan, är du snäll".Moses anför det ena argumentet efter det andra på varför Gud borde skicka någon annan.
-Vem är jag? Jag har inte kompetens för ett sådant uppdrag...
-De kommer i alla inte att lyssna på mig...
-Jag är ingen bra talare...-"Sänd ditt budskap med vilken annan du vill..."
Men, till slut gick Moses...
Vi ber ofta i bönen Fadervår att Guds vilja ska få ske. Men Guds vilja sker inte av sig självt. Någon måste göra den också.
Nu kanske det är tillräckligt många som ber den bönen. Vad det kanske råder brist på nu, är människor som vill göra Guds vilja. Ställer du upp?
Du kan läsa om Moses, den brinnande busken och Moses samtal med Gud i 2 Mos 3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar