PREDIKAREN
Predikaren är skriven av Salomo. Då man läser Predikaren kan man lätt få intrycket av att livet är meningslöst. Det är ingen idé att anstränga sig för livet är meningslöst och förgängligt. Ordet förgängligt återkommer i Predikaren närmare 40 gånger.
Bokens budskap sammanfattas i det sista kapitlet: Livet är förgängligt och meningslöst - om inte Gud fanns - men han finns och vi kommer alla att stå till svars för det liv vi lever. "Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det gäller alla människor" (Pred 12:13)
________________________
ALLT ÄR FÅFÄNGLIGT – Pred 1
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Ecclesiastes+1&version=SFB15
"Förgänglighet och åter förgänglighet!" säger Predikaren. "Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt." (Pred 1:2 FB) Med de orden inleds Predikarens bok i Gamla Testamentet. Först kan det verka som om det säger emot Bibelns huvudbudskap om hopp, framtidstro och innerlig gemenskap med Gud. Men talet om fåfänglighet beskriver livet om det levs utan Gud. Om vi ser på livet i ett mänskligt perspektiv så är det fåfängligt och meningslöst. Vi föds och lever några korta år här på jorden och sedan finns vi inte mer. Några ser ut att lyckas bättre än andra materiellt, men det finns ingen garanti att de som lyckas lever ett bättre liv än de andra. Hur mycket vi än lyckas med våra liv, så blir vi äldre och till slut dör vi. Allt det som vi lyckats samla ihop måste vi lämna efter oss. Livet är meningslöst om inte Gud finns. Men han finns! Det är Gud som ger livet mening. Det spelar roll hur vi lever. Vi får leva i evighet. Gud ger livet mening!
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Tron på Gud ger livet mening.
_______________________________
Innehåll:
Inledande ord om livets fåfänglighet
Kommentar: Predikaren börjar med Salomos sökande efter mening med livet. Då vi läser de första kapitlen i Predikaren förstår vi att Salomo verkligen gick på djupet i sitt sökande.
Det första området där Salomo söker meningen med livet är vishet (kap.1). Han sökte efter tillfredsställelse i sitt liv genom att bli vis. Lyckades han?
Salomo hade bett Gud om ett vist hjärta och Gud svarade på hans bön och lovade honom få ett vist hjärta, visare än någon människa före honom och efter honom (1 Kung 3:12). Gud höll sitt löfte och "Salomos vishet blev större än alla österlänningars vishet och alla egypters vishet. Han var visare än alla andra människor" (1 Kung 4:30-31).
Salomo sökte visheten. Lyckades han? Ja, han blev faktiskt världsberömd för sin vishet. Drottningen av Saba (ca 250 mil söder om Jerusalem) hade hört talas om Salomos vishet och ville ta reda på om ryktet var sant. Hon reste till Jerusalem för att sätta honom på prov med svåra frågor (1 Kung 10:1). Då drottningen av Saba hade varit hos Salomo en tid sa hon "Så var det då sant det som jag i mitt land hörde om dina ord och din vishet" (1 Kung 10:6).
Då Salomo ser tillbaka på sitt liv konstaterar han att han hade lyckats samla visdom mer än någon annan före honom i Jerusalem (Pred 1:16). Lyckades Salomo bli vis? Svaret på det är ja. Kunde visdomen tillfredsställa honom? Svaret på det är nej. Hans slutsats var att all hans strävan efter visdom var fåfänglighet och "ett jagande efter vind" (vers 17). Till eftertanke: Betyder det att det är fel att söka visdom? Nej, Bibeln lovordar visdom. Men att bli framgångsrik i sitt sökande efter visdom eller i något annat, tillfredsställer inte vårt djupaste behov i livet. - Vad är vårt djupaste behov i livet? Hur skulle du vilja formulera det?