Bibelläsning: Psalm 142
"För min själ ut ur fängelset, så jag kan prisa ditt namn" (Ps
142:8)
David gömde sig i en grotta. En stor här letade efter honom för att döda honom.
Han upplevde att det inte längre fanns någon som ville ställa sig på hans sida
(vers 5). Alla var emot honom. Han var i ett fängelse.
Det fanns bara en enda plats som han kunde söka hjälp och det var hos Herren: "du
är den som känner min själ" (vers 4).
Psalmen är ett stort rop till Gud om hjälp mot fiender som är alltför starka
(vers 7).
David upplevde det som om hans själ var i fängelse. Men ut ur fängelsehålan
steg hans bön upp till himlen. Och Gud hörde hans bön och räddade honom...
____________________________________________
Mannakorn att tugga på under dagen:
Gör min ande fri så jag kan tjäna dig.
____________________________________________
Kommentar
David skriver psalmen ”när han var i grottan” (vers 1).
Han gömde sig i grottan då han var på flykt undan Saul (1 Sam 22:1 och Ps 57).
Även om David kunde lämna grottan när han ville upplevde han att han var som
i ett fängelse. Han var ständigt förföljd av Saul.
Davids lidande pekar också fram till Messias som blev övergiven och fick
genomgå mycket lidande för din och min frälsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar