Alldeles för få är medvetna om vilket stort problem porr är inom kyrkan. Vi pratar alldeles för lite om dessa problem, vi som har de bästa förutsättningarna att prata om det som är svårt. Vad väntar vi på, skriver Ulrica Stigberg.
”Om du bara visste vilket jättestort problem porr är inom kyrkan!” Den kommentaren har jag gång på gång lyssnat till under de två år jag rest runt och föreläst om barn, unga och nätpornografi.
Nu vet jag, då jag ägnat enormt många timmar i samtal med kristna personer vars äktenskap gått sönder på grund av pornografin, som sitter fast i ett porrberoende eller som har gått långt över sina etiska gränser och konsumerat pornografi de absolut inte vill.
”Den största drogen i frikyrkan i dag är porr.” Orden kommer från ”Tommy”, diakon i en stor pingstförsamling, som har fler och fler samtal med män som är porrberoende. En aktuell studie om svenska skolungdomars porrkonsumtion från Linköpings universitet som presenteras i dagarna visar att var fjärde svensk pojke porrsurfar dagligen. Att det kan vara än mer skambelagt att vara kristen, porrkonsument och kvinna är ”Malin” som varit ledare i en frikyrkoförsamling väl medveten om och understryker vikten av att inte prata om det som ett mansproblem utan som ett mänskligt problem som många drabbas av.
”Porren har stulit så mycket från så många. Jag tror inte folk förstår. Vi har släppt lös en best”, säger Erik Valier, ungdomspastor i Filadelfiakyrkan i Stockholm.
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar