Mellandagar erinrar om den andliga striden

- Stefan Gustavsson i Världen idag - 
Julen är fridens högtid. Inför häpna herdar proklamerar änglarna enligt julevangeliet ”frid på jorden”. I de mäktiga profetorden talar Jesaja om barnet som ska födas, om sonen som blir oss given, och kallar honom ”Fridsfurste”. Enligt profeten ska han upprätta ett rike där friden ska vara utan slut.

Mer verklighetsfrånvänt än så kan det väl knappast bli? Vi firar jul tvåtusen år senare i en värld ödelagd av konflikter, vi längtar fortfarande efter den utlovade friden.

I kyrkoåret ställs julens budskap om frid tätt intill ett annat budskap. Annandag jul är Stefanos dag, den förste kristne martyren, som gick samma öde till mötes som sin Herre. Två dagar senare är det Värnlösa barns dag, tidigare kallad Menlösa (det vill säga oskyldiga) barns dag. Den firas till minne av de barn i Betlehem som avrättades på order av kung Herodes när han ville röja judarnas nyfödde kung ur vägen.
Kontrasten mellan julens löfte om frid och mellandagarnas brutala ondska är ingen tillfällighet. Den finns där för att påminna oss om julens innebörd. Friden är inte slutgiltigt förverkligad genom att Messias föddes i Betlehem. De onda krafterna fortsätter att härja.

Läs mer här: https://www.varldenidag.se/ledare/mellandagar-erinrar-om-den-andliga-striden/repskt!M9pKRo1nS1GO7czQPHfvIw/