Hur ska man som kristen förhålla sig till Gamla testamentets bud? Ingen bibelläsare kan i längden undkomma denna fråga. Skillnaderna mellan Bibelns två huvuddelar är bitvis stora, samtidigt som kyrkan i alla tider har insisterat på att både Gamla och Nya testamentet är Guds ord. Borde inte detta innebära att kristna måste leva enligt Israels lagar?
Denna typ av frågor engagerar också utanför kyrkans väggar. Ibland i form av ett anklagande pekfinger: ”Hur kan ni som kristna tro på en bok som säger …?” Ibland som ett försök att belägga kyrkan med dubbla måttstockar. Nyligen skrev till exempel Dagens Nyheters Lisa Magnusson en text där hon kritiserade Dagen för dess hållning i äktenskapsfrågan med orden:
”Bibeln säger också att om en kvinna inte är oskuld när hon gifter sig så åligger det varje god kristen att stena henne. Detta skulle Dagens ledarredaktion dock givetvis aldrig förespråka. Inte heller diskuterar den om församlingarna bör utesluta folk som jobbar på söndagar, trots att Bibeln anser detta vara ett brott av samma dignitet som homosex. Den plockar helt enkelt russinen ur kakan, efter egen smak.”
Så – vad är det egentligen som gäller? Måste man som kristen leva enligt Gamla testamentets bud? Och är det bara simpelt ”russinplockande” att hålla fast vid vissa av Bibelns läror, samtidigt som man lämnar flera av de gammaltestamentliga lagarna därhän?
Låt oss börja med att konstatera att de här frågorna är allt annat än nya. Redan i urkyrkan pågick en intensiv debatt om hur man som kristen skulle förhålla sig till judiska identitetsmarkörer som omskärelsen, matreglerna och sabbatsfirandet. Avgörande för utfallet var bland annat Paulus och den hednamission som växte fram i kretsen kring honom. Paulus förkastade kraftfullt lagen som frälsningsväg, och hävdade att Gamla testamentets bud hade blivit ersatta av ”Kristi lag” (1 Kor 9:21). ”Ty Kristus är lagens slut, till rättfärdighet för var och en som tror”, skriver han i ett sammanhang (Rom 10:4). Och i ett annat: ”Var så till sinnes som Kristus Jesus var” (Fil 2:5).
Detta ska inte tolkas som att Gamla testamentet inte längre är Guds ord. Inte minst Paulus citerade ofta och gärna dessa skrifter. Däremot betyder det att de åtminstone delvis är Guds ord till någon annan än oss. Särskilt tydligt blir detta i bud och förbud som har till syfte att skilja ut Israel från de övriga folken – till exempel reglerna för vad man skulle äta och hur man skulle klä sig. I och med nya förbundet inkluderas alla folk och stammar i Guds frälsningsplan, och då fyller inte dessa lagar längre någon funktion.
Läs mer här: https://olofedsinger.se/den-kristne-och-gamla-testamentets-bud-dagen/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar