Den
kår jag tillhör, Riga 1, har varje månad 24/2-bön. Det vill säga att vi
har bönevakt 24 timmar om dygnet två dygn varje månad. Jag abonnerar på
bönetimmen mellan fem och sex varje gång vi har dygnet-runt-bön. Det är
en bra tid för mig för då är jag normalt ändå vaken.
Men idag
har vi sammanträde i Stockholm. Vi kom till Stockholm i går kväll och
eftersom det är en timmas tidsskillnad mellan Riga och Stockholm kom jag
plötsligt på att jag måste börja be klockan fyra för att fylla min tid i
bönekedjan. Klockan fyra kan ju kännas som onödigt tidigt...
Men
det är ändå en förmån och en välsignelse att vara med i bönekedjan. Det
är en speciell känsla att veta att då jag börjar be, så har just någon
kamrat i kåren sagt sitt amen. Och då jag säger mitt amen klockan fem,
så vet jag att någon annan tar över bönevakten.
Och böneämnen
saknas ju inte. Jag ber för min familj. Jag ber för alla medarbetarna i
Lettland. Jag ber för alla barn och vuxna som under dagen kommer att
möta våra medarbetare i soppköket, förskolan, klädutdelningarna,
duscharna, själavårdssamtalen och i alla andra sammanhang. Jag ber att
vi ska få sex kadetter till vår nya kurs på officersskolan i Riga som
startar i september. Och inte vilka sex som helst, utan just de som som
Herren har kallat. Jag ber för samlingen på lördag, där vi inbjudit till
"Open door to SFOT" (Öppet hus på Officersskolan), där alla
intresserade kan komma och besöka Officersskolan, få information om
utbildningen och om livet som officer. Det kommer förmodligen över tjugo
personer till den informationsdagen.
Och tacksägelseämnen saknas
verkligen inte heller. Alla nya soldater, civilmedlemmar och rekryter i
Lettland. Möjlighteten vi fick att i vinter dela ut extra matpaket till
människor som inte har mat. Alla våra medarbetare som vi beundrar för
deras osjälviska, uthålliga insats. Det Half-way-House vi kunde
öppna i Januari, så att sex av våra nyfrälsta soldatrer och rekryter
kan få sova inom hus under resten av vintern och våren.
Det är verkligen inte svårt att fylla en bönetimme. Gud är god!
/Peter Baronowky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar