Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
I början av veckan blev vi färdiga med de två första studiepärmarna i bibelläsningsplanen UTMANINGEN (Bild 1). De innehåller bibelböckerna Första Moseboken t.o.m. Ruts bok. Den här veckan börjar vi med del 3 som innehåller böckerna från Första Samuelsboken t.o.m. Första Krönikeboken. Därefter är det bara fyra studiepärmar kvar. Du kan läsa mer om studiepärmarna i vår webbshop på www.rupeba.se.
Du kan alltid läsa dagens avsnitt på vår facebook-sida och på vår blogg:
rupeba.blogspot.se. (Där kan du också i högerspalten hitta länkar till de flesta inlägg vi har publicerat sedan vi började 2008. Det omkring 10.000 inlägg).
Om du vill få dagens avsnitt som ett mejl skickat till dig behöver du bara skicka mejl till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN. Det kostar inget och du kan avsluta "prenumerationen" när du vill. Jag har sagt förut och säger det igen: Vi har en ambition att stimulera Guds folk att läsa Guds ord.
På onsdagskvällen åkte en grupp hornmusikanter från Västerås till Sala för att spela på Sofielund, Sala Missionsförsamlings fritidsgård, vandrarhem och camping (Bild 2). Det är en årligen återkommande spelning och vi hade en timmes sång- och musikgudstjänst och kårledaren predikade Guds Ord.
På lördagen var vi på en uppvaktning av Gunnar Bengtsson som fyller åttio år. På 1960-talet satt Gunnar och jag bredvid varandra i Stockholms sjätte kårs hornmusikkår och spelade kornett. Idag, cirka 60 år senare, sitter Gunnar och spelar horn tillsammans med Rut i Frälsningsarméns musikkår i Västerås.
Men nu är det söndag och det blir som vanligt Sommarmöte på Djäkneberget kl.15:00. Det är det sjätte Sommarmötet för i år men det lär bli fler! På sommarprogrammet finns det tolv Sommarmöten och det är tolv olika predikanter på de mötena. Alla tolv predikanterna tillhör kåren i Västerås. Det ser ut som att kåren i Västerås är en av de mer "predikant-täta" kårerna. Rut hade sitt tillfälle att predika i början av juli och jag får mitt tillfälle i början av september, men då har vi nog flyttat inomhus.
Den kommande veckan har vi två artiklar om en 90 år gammal dam från Etnadal i Valdres, Norge. Då evangelisten Emanuel Minos hade en väckelsekampanj i bygden berättade damen för Emanuel Minos om en syn hon fått. Emanuel lyssnade på henne och skrev ned vad hon berättade. Detta hände 1968. Om den profetian och vad som hänt med den kommer de två inläggen att handla om. De kommer på onsdag och fredag.
Rut och jag har ett speciellt minne från Etnadal i Norge. En av våra bibelskoleelever på Jelöy folkhögskola gifte sig efter skolan med en flicka från Etnadal. Flickans föräldrar hade en campingplats i Etnadal och våran gamle bibelskoleelev arrangerade ett år tältmöten på campingplatsen (Bild 3). Rut och jag blev inbjudna att vara talare på den tältkampanjen. På lördagskvällen var det Rut som predikade och ett häftigt åskregn bröt ut då Rut skulle börja tala. Regnet dånade mot tälttaket. Ingen kunde höra vad Rut sa trots en bra högtalaranläggning. Rut och åskan tävlade om uppmärksamheten en stund och Rut vann. Plötsligt tystnade åskan och Rut kunde predika och bli hörd. Rut talade bland annat om en liten grå kappa som hon fått då hon var i åtta-årsåldern och en speciell upplevelse i den lilla gråa fina kappan. Då mötet och förbönen var över kom det fram en del folk som ville tacka Rut för predikan. Bland dem som ville säga något till Rut fanns en liten flicka i tio-årsåldern. Hon hade en speciell fråga till Rut från predikan och hon frågade: "Har du kvar den lilla grå kappan?" Den berättelsen hade tydligen fånga den lilla flickans intresse.
Senare på kvällen/natten fick vi ett bud om att min pappa hade gått hem till Herren. Vi packade och lämnade ett bud till bibelskoleeleven att han fick tala på söndagsmötet. Det var inte oväntat för honom. Vi visste att pappa inte hade långt kvar och att eleven skulle ta över mötena om vi fick dödsbud. Vi åkte inte hem för pappas skull, han hade det säkert bra där han var, men vi ville att mamma skulle ha någon hos sig. Ja det är ett minne som vi tänker på varje gång vi hör ordet Etnadal.
Med önskan om en ny välsignad vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar