28 juni 2020

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 28 juni

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Söndag igen efter en vaaaarm vecka! För vår del har det varit en lugn vecka.
Vi har åkt en del bilturer. Vi har åkt Siljan runt och vi har åkt till ostkusten och badat. Vi har också hunnit med några mentorssamtal över telefon.

Arbetet med att skriva "Mitt vittnesbörd" har varit spännande för mig. Att minnas tider som gått är bibliskt. Då israels barn gått över Jordanfloden reste de minnesstenar för att inte glömma bort vad Herren hade gjort. Jag skulle vilja påstå att att varje del i mitt vittnesbörd är en "minnessten" om vad Herren har gjort. Så glöm inte bort att minnas.

Det har varit roligt att se att mitt vittnesbörd inte bara varit spännande för mig. Det är många som följt med på Facebook och på bloggen. Tack också för alla uppmuntrande ord i kommentarerna. De värmer.

Under tiden som jag hållit på att sammanställa mitt vittnesbörd har det dykt upp två frågor som behöver tänkas igenom.

Den första frågan handlar om varför det sker så mycket i den andliga världen vissa perioder och andra perioder kan det vara nästan "dött". Jag har i mitt vittnesbörd haft tre perioder då människor nästan stått i kö för att bli frälsta:
a) Den karismatiska väckelsen i Stockholm på 1970-talet som betydde så mycket för Rut och mig.
b) Tiden på Jelöy folkhögskola på 1980-talet då bortåt 20 elever kunde bli frälsta en bibelhelg.
c) Tiden i Lettland i början av 2020-talet då vi fick uppleva att många blev frälsta och blev frälsningssoldater.

Om vi till exempel skulle göra och säga exakt samma saker på Jelöy folkhögskola idag som vi gjorde på 80-talet skulle det förmodligen inte alls få samma resultat. Så frågan är alltså varför det sker så mycket vissa perioder och så lite i andra perioder? Beror det på Gud eller beror det på oss? Jag återkommer med mina tankar om detta i slutet av min långdragna serie om mitt vittnesbörd. Du får gärna komma med dina tankar i den frågan som kommentarer på Facebook eller bloggen.

Nu till den andra frågan. Det verkar som det sker mer underverk och mirakler då vi själva har väldigt lite resurser. Som till exempel då man skulle utspisa fem tusen män, förutom kvinnor och barn, med bara fem bröd och två fiskar. 
Såvitt jag vet sker det mycket mer av under och tecken inom Frälsningsarmén i fattiga länder än i västvärldens rikedom. Varför är det så?

Medan vi tänker på det kan vi läsa nästa inlägg i vittnesbördet. Det kommer i morgon (måndag). Vi var i en situation där vi absolut inte hade något att komma med. Då kom Herren med det han hade att komma med....

Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att gå på gudstjänst på kåren i Västerås. Gudstjänsterna hålls numera på Djäkneberget klockan 15.00.

Ha en välsignad ny vecka!
Peter Baronowsky



Inga kommentarer: