- Olof Edsingers blogg -
Jesu brev till församlingen i Laodicea är sannolikt ett av de mest kända. I tillägg till sitt färgstarka bildspråk utmärker det sig som det sändebrev som helt saknar positiva omdömen om sina mottagare; det är tillrättavisning från början till slut. Därmed skiljer det sig från det likaledes tragiska brevet till Sardes, där det åtminstone fanns ”några få … som inte har smutsat ner sina kläder” (Upp 3:4). I Laodicea verkar faktiskt otron vara kompakt.
En likhet med systerförsamlingen i Sardes är dock att de kristna i Laodicea inte hade förstått allvaret i sin situation: ”Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting”, säger Jesus. ”Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken.”
De problem som sätter sin prägel på gemenskapen tycks därmed vara trefaldigt:
För det första är man andligt sval. Man har valt kompromissernas och den andliga liknöjdhetens väg, och likt israeliterna på profeten Elias tid kan man sägas ”halta på båda sidor” (1 Kung 18:21).
För det andra är man högmodig och stolt. Man tror sig ha något som man i själva verket inte har, och sätter likhetstecken mellan att vara materiellt och andligt rik.
För det tredje lider man akut brist på andlig klarsyn. Därav Jesu inträngande råd: ”Jag råder dig att köpa guld av mig som är renat i eld så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se.”
Läs mer här: https://olofedsinger.se/jesu-brev-till-forsamlingarna-del-8-varken-kall-eller-varm-brevet-till-laodicea/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar