”Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne
får vi skörda, bara vi inte ger upp.” (Gal 6:9)
Min bilskollärare gjorde ett
starkt intryck på mig och många av hans uppmaningar kan jag fortfarande höra
inom mig. En gång talade han om vad man skulle göra, och vad man inte skulle
göra om man av någon orsak körde i diket. Han sa: ”Den naturliga reaktionen för de flesta är att man får panik och ger upp
allt, man släpper ratten och slår armarna om huvudet för att skydda sig så gott
det går, men” fortsatte han ”det är
precis så ni inte får göra. Vad som än händer, fortsätt att styra. Om det går
över stock och sten, fortsätt att köra. Om bilen är upp och ner, fortsätt att
köra. Fortsätt att köra ända tills bilen står helt stilla”.
Jag har som tur är aldrig behövt
tillämpa hans undervisning i den fysiska världen, men hans ord har varit en
ofta återkommande andlig påminnelse. För visst kan det vara så att vi ibland
upplever att vi, bildligt talat, kör i diket i våra liv. Och visst är då den
naturliga reaktionen att vi bara vill släppa ratten och ge upp. Men oavsett hur
oländig terrängen verkar vara runt omkring oss när detta händer, så vill Gud
att vi ska fortsätta styra ”ända tills
bilen står helt stilla.” I Lukas
21:19 står det ”Genom att hålla ut skall
ni vinna ert liv”.
BÖN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar