”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare” (Heb
12:2)
När jag gick i skolan fick vi lära
oss att gå balansgång på en bom, som hissats upp ett stycke ovanför golvet. Det
var spännande att balansera på den, för även om den inte låg så väldigt högt,
hade det inte varit så trevligt att ramla ner ifrån den. Ängsligt tittade man
ner, för att vara säker på att man satte fötterna på den smala bommen och inte
bredvid. Då kom läraren och undervisade oss om, att enda sättet att hålla sig
kvar på bommen, var att hålla kroppen upprätt och se rakt framåt mot ett fästmärke i ögonhöjd vid slutet av bommen.
Jag kan minnas hur svårt det var att först lyfta blicken från fötterna upp till
fästmärket och sedan att hålla blicken stadigt fäst vid detta. Men jag kan
också minnas vilken fantastisk känsla det var att märka att balansen infann
sig, och att jag faktiskt kunde balansera hela bommens längd utan att falla
ner, om jag bara lydde lärarens råd.
I det kristna livet gäller samma
princip. När vi ängsligt försöker sätta fötterna rätt i livets balansgång,
faller vi hela tiden, men Gud vill att vi ska ha Jesus Kristus som ett
fästmärke, och att vår blick ska vara stadigt fäst vid honom.
När Petrus gick på vattnet, ja han
gjorde faktiskt det, bar vattnet honom så länge som han höll blicken stadigt
fäst vid Jesus, men när han började se på vågorna sjönk han som en sten.
BÖN
Herre, hjälp mig att
idag lyfta min blick och se på dig. Hjälp mig att förvänta att du ska hjälpa
mig att hålla stadig kurs i det som är mitt uppdrag för den här dagen. Tack att
du vill vara med och ge stadga och liv åt allt jag gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar