UTMANINGEN 25 okt - 2 kung 7

 

FRUKTAN LEDER OSS FEL

Bibelläsning: Andra Kungaboken 7
Läs bibeltexten här

"Därför hade de brutit upp och flytt i skymningen och hade övergivit sina tält, sina hästar och åsnor. Och de hade övergivit lägret sådant det stod och flytt för att rädda sina liv."  (2 kung 7:7 FB)

Detta kapitel visar oss hur fruktan för det vi tror ska hända driver oss i en destruktiv riktning.

Arameerna belägrade Israeliterna. På natten hade Arameerna hört ett fruktansvärt dån som lät som dånet av vagnar och hästar. De trodde då att israeliterna hade lejt en främmande armé för att överfalla dem. Arameerna flydde då hals över huvud för sina liv och lämnade allt de hade haft med sig kvar i lägret (vers 6-7).

Israeliterna inne i staden höll på att svälta ihjäl och blev svagare och svagare för varje dag. De vågade inte gå ut ur staden för att de trodde att arameerna fanns i lägret beredda att döda dem. De visste inte att lägret var tomt. De var på väg att dö därför att de var rädda för något som inte fanns där!

Låter du ditt liv styras av fruktan för det du inte sett? Ett liv styrt av fruktan kan vara mycket destruktivt och skapa mycket andlig och själslig ångest. Låt inte ditt liv styras av fruktan, utan låt det i stället styras av förtröstan. Förtröstan på Gud.

- Mannakorn att tugga på under dagen: Förtröstan på Gud. Vad innebär det i min nuvarande situation?

_________________
Innehåll:
Elisha förutsäger arameernas flykt.

Elishas förutsägelse besannades och de flyende arameerna lämnade sina matförråd efter sig då de flydde. Dessa matförråd blev räddningen för människorna i Samaria.

Kommentar:
Att vara spetälsk på den tiden var ett liv i förnedring och isolation. De fick inte vistas innanför stadsmuren och de levde av folkets välvilja, av den mat de fick av dem (3 Mos 13:45-46; 5 Mos 5:1-4). Nu var det hungersnöd i staden och utanför staden hade fiendearmén slagit läger. De spetälska utanför stadsmuren var i en omöjlig situation. De hade ingen mat utanför stadsporten och de skulle snart dö. Om de gick in i staden skulle de dö. De kunde lika gärna gå in i arameernas och dö där.

Då de gick in i arameernas läger var den övergiven. Där fanns guld och silver och mat i överflöd. De hade blivit räddade! De började förse sig med mat och rikedomar, men så kom de ihåg alla som höll på att svälta inne i staden. De gick tillbaka till staden och berättade de goda nyheterna och räddade livet på alla som bodde i staden.

Så borde det också vara med oss. Vi får inte behålla det goda budskapet om Jesus för oss själva. Vi får inte vara så självupptagna med vår egen tro att vi försummar att berätta det för andra. Runt omkring oss finns det människor som riskerar att dö utan att fått höra de goda nyheterna om Jesus.

Till eftertanke:
I andakten läste vi: "Låter du ditt liv styras av fruktan för det du inte sett? Ett liv styrt av fruktan kan vara mycket destruktivt och skapa mycket andlig och själslig ångest. Låt inte ditt liv styras av fruktan, utan låt det i stället styras av förtröstan. Förtröstan på Gud".
- Hur är det i mitt liv vågar jag lägga mitt liv och mina bekymmer i Guds hand och förtrösta på honom? 

I kommentaren läste vi: "Vi får inte behålla det goda budskapet om Jesus för oss själva. Vi får inte vara så självupptagna med vår egen tro att vi försummar att berätta det för andra. Runt omkring oss finns det människor som riskerar att dö utan att fått höra de goda nyheterna om Jesus".
- Hur visar det sig i mitt liv? Vad får det för konsekvenser för mig?