ANSIKTE MOT ANSIKTE – Jer 32

 

Bibelläsning: Jeremia 32
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Jeremiah%2032&version=SFB15

”De vände ryggen mot mig och inte ansiktet, och fastän de gång på gång blev undervisade, ville de inte höra och ta emot tillrättavisning” (Jer 32:33)

Gud sökte gemenskap med sitt folk. Han ville umgås med dem ansikte mot ansikte. Men i stället vände folket Gud ryggen och tillbad avgudarna (vers 34-35).

Detta visar vem Gud är. Han är den som ständigt söker en levande relation med varje människa. Gud är kärlek och kärleken söker ständigt efter gemenskap.

I skapelseberättelsen söker Gud efter Adam som vänt honom ryggen: ”Var är du?”

I Nya Testamentet frågar Jesus efter gemenskapen med sina barn: ”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte.” (Matt 23:37)

Gud söker gemenskap med dig. Vad möter Han? Ansiktet eller ryggen?

_______________________________

- Mannakorn att tugga på under dagen:
Vänder jag ansiktet eller ryggen åt
Gud?
_______________________________

Innehåll kapitel 32:
Jeremia köper en åker medan staden är belägrad (vers 1-15)
Profetens bön (vers 16-25)
Herrens svar (Vers 26-44)

Kommentar:
Kapitlet handlar om profetior som Jeremia fick under pågående belägring av Jerusalem. Sidkias tionde regeringsår (vers 1) var 588 f.Kr. Jerusalem hade då varit belägrat i två år och det skulle ta ytterligare två år innan Jerusalem erövrades och förstördes 586 f.Kr.

På grund av Jeremias profetior om Jerusalems undergång och den kommande fångenskapen hade Jeremia blivit inspärrad i vaktgården (vers 2). 

I vaktgården säger Herren till Jeremia att en släkting ska komma till honom och be honom att lösa in hans åker och då ska Jeremia lösa in åkern. Då någon skulle sälja fast egendom var det den närmaste släktingen som hade inlösningsrätt och inlösningsskyldighet att lösa in egendomen för att den skulle stanna i släkten (vers 7). Då släktingen senare kom med erbjudandet som Herren hade talat om förstod Jeremia att det var Herren som låg bakom och han köpte åkern (Vers 8-10).

Jeremia frågar då Gud varför han ber Jeremia köpa en egendom som snart skulle falla i fiendens händer (vers 24-25). Det måste väl vara en dålig investering. Då svarar Herren att det ska komma bättre tider. Folket ska få återvända och Herren ska  ingå ett evigt förbund med dem (vers 27-30).

Till eftertanke:
Vid en belägring byggde den anfallande hären ofta en sluttning (vers 24) upp mot stadsmuren för att de skulle kunna springa ända upp till toppen av den befästa muren och inta staden.

-Kan det vara så med den kristna församlingen idag? Anfallen kommer kanske inte direkt på vår tro men genom belägringsvallar som sakta och tålmodigt arbetar sig fram mot muren och underminerar den ena sanningen efter den andra i Guds Ord. Till slut kan man med lätthet bara kliva över murkrönet.