SKOLAN - Liten handledning i själavård del 1

 

FÖRORD

Efter att under många år och i olika sammanhang undervisat i ämnet själavård, blev jag för några månader sedan ombedd att skriva ner några huvudprinciper, som är viktiga att hålla i minnet när man utövar själavård. Vi publicerar nu dessa tankar och hoppas att de skall bli till nytta.

Många stora böcker har skrivits om ämnet själavård. De riktar sig oftast till präster, pastorer och andra professionella inom detta område. Men i någon mån är alla vi, som kallar oss kristna, själavårdare. Vi är själavårdare för varandra i våra hem, i våra församlingar och ibland kanske också därute i samhället.

Själavården handlar ytterst om att ha omsorg om andras andliga välbefinnande. Och i denna lilla handledning har jag försökt att ge några riktlinjer för vad man bör tänka på när man märker att ett samtal rör sig bort från det ytliga pratet, till ett djupare samtal om själens oro och vägen till ro.

______________  

LITEN HANDLEDNING I SJÄLAVÅRD - del 1

TILL EFTERTANKE

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag
först finna henne där hon är och börja just där.
Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan mer och vet mer.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och
högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och
därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa. (Sören Kirkegaard)

1.     Inledning

DEFINITIONER

- Själavård -
Wikipedia definierar själavård på följande sätt: ”Själavård är kyrkans omsorg om den enskildes andliga välbefinnande”.

Andra har definierat själavård som ”Kristi vård om en människas själ, Kristi sanning och kärlek förmedlad till människor” (K.E. Bratt).

Anders Nygren säger att ”Kristen själavård har icke såsom sitt egentliga föremål själsliga konflikter såsom sådana, utan den har att göra med människan såsom tilltalad av det gudomliga budskapet. Sedan är det en sak för sig att nästan alla själsliga konflikter på något sätt har att göra med människan såsom tilltalad av det gudomliga budskapet…”.

- Själavårdare -
Den som leder själavårdsamtalet.

- Konfident -
Den som tar emot själavård.

UNIKA UTGÅNGSPUNKTER

·         Klassisk kristen själavård utgår från vissa grundläggande antaganden om livet och universum - utöver mänsklig kunskap

 - Att Gud existerar, kommunicerar

·         - Att Gud skapade och håller samman universum (Hebr. 1:1-3)

·         - Att Gud skapade människan med fri vilja att synda och att ta emot förlåtelse

·         - Att det finns en medlare mellan Gud och människa – Kristus! Han dog för våra synder, men lever nu i himlen, som en medlare mellan Gud och människor (Hebr. 7:24-25, 1 Tim. 2:4-6)

·         - Att Gud vill att alla människor skall komma till insikt om sanningen och bli frälsta

·         - Att den helige Ande är närvarande i själavårdsamtalet (Matt 28:20)

A

·   UNIKA MÅLSÄTTNINGAR

Själavården utgår från vissa unika målsättningar – utöver andra målsättningar:

·       - Presentera evangeliet och uppmuntra konfidenten att överlåta sig till Kristus – men samtidigt möta människorna där deras behov finns

·      -   Hjälpa till att upptäcka och bekänna synd och ta emot och uppleva Guds förlåtelse

·       -  Ge stöd i konfidentens andliga tillväxt och utmana till en biblisk livsstil

UNIKA METODER

Och slutligen tillämpas inom den kristna själavården vissa unika metoder – utöver andra metoder

·      -   Bön

·       -  Bibelläsning

·       -  Kyrkobesök/kristen gemenskap

·         -Andliga övningar

ETT PROFESSIONELLT/FORMELLT SAMTAL

I själavårdsamtalet representerar själavårdaren inte sig själv. Som själavårdare representerar vi dels vår kyrka/organisation, men ytterst representerar vi hela kristenheten och framför allt Gud själv. Det innebär ett ansvar och vi måste underkasta oss vissa begränsningar och ramar. Några sådana ramar är att

- Samtalet gäller ”den andre” – inte mig själv

- Samtalet har en avsikt – båda deltagarna ska vara medvetna om vad avsikten är med samtalet

- Själavårdaren använder sig av olika tekniker för att uppnå avsikten med samtalet

- Frågorna man ställer hänger samman med avsikten för samtalet

- Själavårdaren är uppmärksam på att inte komma bort från temat, och att raskt föra tillbaka samtalet till temat om detta sker

- Själavårdaren kan inte fritt säga vad vi känner eller tycker – själavårdarens privatperson måste stå utanför samtalet
 

(Fortsättning på onsdag)

 

(