Evert Taubes kända visa ”Rosa på bal” har fångat upp den här frasen om att också en sorgsen låt i moll kan få en jublande final i dur. Inom musikvärlden är det faktiskt så att många fler stycken börjar i moll och slutar i dur än tvärtom. Under renässansen började man använda en teknik som kallas för pikardisk ters. Det innebär att man i slutet av ett mollstycke, nästan överraskande, höjer tonikans ters så att musiken slutar i dur.
Så kan det bli också i våra liv. Ett dystert liv kan förvandlas till något ljust
Stanley Jones skriver i sin bok ”Konsten att leva”:
- Vad som borde vara står inför det som är och begär en ändring.
Många människor ser på sina liv och resignerar inför det faktum att ingenting blev som de hade tänkt sig. Om du tillhör den gruppen kanske du behöver fundera över det här uttalandet. Du vet var och vad du borde vara, men omständigheterna har fört dig dit du inte vill. Kanske är det så, att det ditt liv borde vara begär en förändring av nuet.
Om du skulle snabbspola ditt liv framåt i tiden. Vart är du då på väg? Är du på väg överhuvudtaget? Eller står du bara stilla och grämer dig över att det blev som det blev?
Stanley Jones skriver också:
- Utan gudomlig ledning är livet som en slang med vatten, som rinner bort till ingen nytta.
Om man däremot har tagit emot en livsplan från Gud, har man något att utgå från i livet. Med Gud får livet en mening och ett mål.
De första lärjungarna var helt beroende av den helige Andes ledning i sina liv. Ofta fick de känna att de hade fantastisk framgång och den helige Ande sanktionerade alla deras planer. Men ibland blev Andens ledning ett nej! I Apostlagärningarna 16:6-7 läser vi:
- ”… de förhindrades… av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien…”
De fick ett nej för att ledas till ett viktigare ja. De stängda dörrarna till Asien betydde en öppen dörr till Europa. En makedonisk man kallade dem till sig, till Europa och till oss. När Gud stänger en dörr, öppnar han alltid en större. Och Stanley Jones fortsätter:
- Guds hinder är Guds välsignelser – alltid – om vi bara vet hur vi skall ta dem.
Den svenska längdskidåkaren Frida Karlsson sa i en intervju:
- Jag förlorar aldrig. Antingen vinner jag eller också lär jag mig. Och så går jag stärkt ur alla lägen. Vi ses i spåren framöver.
När prövningen kommer handlar det inte om ditt förflutna. Det handlar alltid om din framtid. Inte om vad du har varit, men om vad du kan bli.
Många kristna lever sina liv i olika molltonarter och tänker att det är så det måste vara. Men för den som lever i Guds rike och låter Gud dirigera musiken kan varje stycke sluta i en pikardisk ters. Det mörkaste mörka kan förvandlas till strålande ljus.
Gud vet var du har varit, men han vet också vad du kan bli om han får ta hand om ditt liv. Ingen av oss kan förändra det som varit, men alla kan vi få en fantastisk final.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar