HAN SOM INTE ÄNDRAS – Upp 4

Bibelläsning: Uppenbarelseboken 4
Läs bibeltexten här

"Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, han som var och som är och som kommer."(Upp 4:8 FB)

Det finns en som inte ändras. Han var, är och kommer att vara densamme. Allting annat i universum förändras. Om vi vill vi bygga vårt liv på något stabilt och pålitligt, ska vi bygga på Jesus.

- Han ändrar inte åsikt. 
- Hans ord står fast.
- Han ändrar inte vem han är.

Han älskar dig med en villkorslös kärlek. Då du vaknar upp i morgon är det en sak du kan vara helt säker på: Han älskar dig fortfarande...

==> Mannakorn att tugga på under dagen: 
Han som inte ändras, han densamme är idag.

ÖVERSIKT - KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE

Den himmelska synen - Vers 1-11

Kommentar:

Kapitel fyra börjar med en öppen dörr in i himlen och en röst som säger "Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som skall ske härefter". Här byter Uppenbarelseboken utkikspunkt. De första tre kapitlen är från ett jordiskt perspektiv, i kapitel fyra ser vi händelserna från ett himmelskt perspektiv.

Det står bara två gånger i Uppenbarelseboken att himlen öppnas. Den andra gången är i Upp 19:11, där det talas om Jesu återkomst tillsammans med himmelens härskaror.

Man kan tänka sig att de tre första kapitlen handlar om församlingen på jorden (Se bilden). I kapitel fyra inträffar uppryckelsen som vi kan läsa om i 1 Tessalonikerbrevet 4:16-18. Därefter kommer den stora vedermödan som Jesus talar om i Matteus 24. I kapitel 19, vers 11, i Uppenbarelseboken kommer Jesus tillbaka till jorden och upprättar sitt fridsrike och därefter kommer den yttersta domen och en ny himmel och en ny jord.

I kapitel fyra får vi en inblick ifrån livet i himlen. Det ser ut att handla om en ständigt pågående lovprisning till Gud. Dag och natt säger de: "Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige, han som var och som är och som kommer" (vers 8)

Till eftertanke:

- Det är inte ofta vi får en så levande inblick i himlen. Vad upplever du under läsningen av kapitlet? Vördnad? Förvåning? Önskan att tillbe Gud? Förvirrad? Rädd? Känsla av ödmjukhet?