Del 12 – Fångenskapen i Babylon
Fångenskapen
Då Jerusalem föll 586 f.Kr. fördes en
stor del av befolkningen bort till Babylon. Men fångenskapen i Babylon var inte
som fångenskapen i Egypten, där folket levde som slavar. I Babylon hade judarna
rörelsefrihet och frihet att bo och arbeta efter eget val.
Men längtan efter Kanaan, Jerusalem och
Templet var stor. Folket upplevde en stor sorg och kände sig religiöst vilsna
då man inte längre kunde offra och tillbe i Templet:
”Vid
Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion….hur kunde vi sjunga
Herrens sånger i ett främmande land?” (Psalm 137:1+4)
Fångenskapen i Babylon varade
inte så länge. Ca 50 år efter att fångenskapen hade börjat hade den babyloniske
kungen ett gästabud och då såg han en handskrift på väggen: ”Skriften
lyder: Mene mene tekel u-farsin.
Och så skall orden tydas: Mene – Gud har räknat ditt rikes dagar och
gjort slut på det. Tekel – du är vägd på en våg och befunnen
för lätt. Peres – ditt rike har delats och givits åt
meder och perser.” (Dan
5:26-28). Samma natt förr Babylon i för Perserna.
Perserna hade en annan ockupationspolitik
än babylonierna. I stället för att använda energi på att behålla folken i
fångenskap, lät man folken bo i sina egna länder och hålla på med sin egen
religion. På det sättet var de ockuperade folken relativt tillfreds med
tillvaron och skapade inte en massa problem för ockupationsmakten. Detta
resulterade i att judarna kunde börja återvända till sitt land. Det hände i tre
olika perioder.
Den första vågen av hemvändande (539
f.Kr.)
Kungen i Persian, Kyros, kungjorde att alla
israeliterna fick lov att vända tillbaka för att bygga upp Templet i Jerusalem
(Esra 1:1-4). Serubabel, en ättling till David och sonson till kung Jojakin,
blev ledaren för denna grupp.
Så snart de kom tillbaka till Jerusalem
började de bygga upp altaret och lägga grunden till Guds hus. Men
samaritanerna, som inte fick vara med om återuppbyggnaden, motarbetade arbetet
och arbetet på Templet avbröts under några år.
Men profeterna Haggai och Sakarja
inspirerade folket att på nytt sätta igång med återuppbyggnaden av Templet.
àLäs
Hagg 2:4-5 och Sak 4:6-9
Templet blev invigt år 515, ungefär sjuttio
år efter att det tidigare Templet blev förstört.
Men många av judarna vände inte tillbaka
omedelbart, och i Esters bok finner vi berättelsen om hur drottning Ester
räddar judarna från ett försök till jude-utrotelse i Perserriket. Till minne av
detta började judarna att fira Purim-festen.
Den andra vågen av hemvändande (459
f.Kr.)
Esra var ledaren för den andra vågen av
hemvändande judar. Han sändes till Jerusalem av perserkungen Artaxerxes med
uppgift att förkunna Guds lag skipa tätt i landet (Esra 7).
Den tredje vågen av hemvändande (445
f.Kr.)
Nehemja var munskänk hos kungen i Persien.
Då Artaxerxes såg hur Nehemja sörjde över förhållandena i Jerusalem, fick
Nehemja lov att vända hem för att bygga upp stadsmuren (Neh 2).
Då Nehemja, tillsammans med folket som
följde med honom, hade kommit fram till Jerusalem och började bygga upp
stadsmuren, mötte de starkt motstånd. De fick arbeta med den ena handen och
hålla i vapnet med den andra (Neh 4:17). Nehemja uppmuntrade folket att
fortsätta och sa: ”Var inte bedrövade.
Den glädje Herren ger är er styrka.” (Neh 8:10). Esra spelade också en
viktig roll i den andliga förnyelsen som folket upplevde under denna tid.
àNeh
12:27-47
UPPGIFTER FÖR SJÄLVSTUDIUM OCH SAMTAL
1/ Israels historia speglas ofta i poetisk form i Psaltaren i Bibeln.
-Läs Psalm 137 om
den stora förtvivlan folket upplevde i fångenskapen
-Läs Psalm 126 om
den gränslösa glädjen då de fick lov att återvända hem
2/ Israel upplevde en andlig förnyelsestid i förbindelse med
återuppbyggnaden av Templet och av Jerusalem. Det var tydligt att Gud gjorde
något nytt. Men alla var inte lika begeistrade. Man upplevde också något av den
spänning och konflikt som kommer då det är väckelse. Några är för väckelsen och
några är emot. Läs om situationen i Esra 3:10-13 och jämför med andra väckelser
som du känner till:
-Reformationen
-Frälsningsarméns
början
-Pingstväckelsen
-Den karismatiska
väckelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar