Torsdagsbibelstudiet. Apostlagärningarna del 10

 

10 - I Jesu namn

I det tredje, fjärde och femte kapitlet i Apostlagärningarna möter vi ofta uttrycket "I Jesu namn". Apg 3:6+16; 4:7+10+12+17+18+30; 5:28+40+41.

Då apostlarna blev förhörda av Rådet frågade rådsherrarna: "Genom vilken kraft eller i vilket namn har ni gjort detta?" (Apg 4:7 FB). Petrus svarade: "...i kraft av Jesu Kristi, nasaréns, namn" (Apg 4:10 FB).

Lärjungarna verkade ständigt i Jesus namn:
-De helade sjuka i Jesu namn (3:6)
-De förkunnade i Jesu namn (5:28)
-De bad om tecken och under i Jesus namn (Apg 4:30)
-De förkunnade att Jesus är det enda namn som kan frälsa (4:12)
-De blev förbjudna att ta la i Jesu namn (5:40)
-De gladde sig över att förnedras för namnets skull (5:41)

Lärjungarna verkade inte i sitt eget namn. Grunden för verksamheten var inte deras styrka, makt, kunskap eller erfarenhet.

I sig själva var de bara enkla och olärda män (4:13). Men de verkade i någon annans namn, och i det namnet fanns all den kraft de behövde för att kunna utföra sin kallelse.

Att göra något i någon annans namn innebär att göra det
-på uppdrag av någon
-med uppdragsgivarens hela auktoritet bakom sig
-med tillgång till uppdragsgivarens resurser

Om jag ska lösa in en check på någon annans bankkonto, kommer jag inte att lyckas förrän jag fått ägarens namnteckning skrivet på checken. Då kan banken se att jag gör det i ägarens namn. På uppdrag av, och med fullmakt från den som har auktoritet över bankkontot.

Ännu ett exempel på att handla i någon annans namn:
En kvinnlig polis står på landsvägen och stoppar en långtradare som kört för fort. Hon kanske till och med säger: "Stanna i lagens namn". Långtradaren stannar och chauffören klättrar ned. Han är nästa dubbelt så stor som den kvinnliga polisen och minst fyra gånger så stark. Det finns ingen egen auktoritet i den kvinnliga polisens person. Trots det bävar den stora långtradarchauffören. För han vet att bakom den obetydliga polismannen som står framför honom står en annan makt av en helt annan storleksordning: hela Sveriges poliskår, hela Sveriges rättsväsen. Sveriges regering och riksdag. Därför bävar långtradarchauffören.

Om däremot vår lilla kvinnliga polis skulle försöka gå runt på sin fritid och kommendera folk "i lagens namn", skulle det snart visa sig att det inte fungerade. Kraften låg varken i personen eller i bara namnet, men i att personen verkade på uppdrag av den som hade kraft och makt.

På samma sätt kan vi se hur kraften fungerade i apostlarnas liv. De litade inte på sin egen kraft, men verkade på uppdrag av Herren och i harmoni med Guds plan. Därför kunde auktoriteten och kraften frigöras i deras tjänst.

Att be i Jesu namn
Vi finner många bibelord i Bibeln som talar om löftet att när vi ber om något i Jesu namn ska vi få det som vi bett om. (Joh 14:13; Joh 15:16; Joh 16:23-24).

Men det betyder inte att vi ska få det vi ber om bara vi avslutar bönen med orden "i Jesu namna, Amen". Att be i Jesu namn betyder något mer än det.

Att be i Jesu namn betyder att be i harmoni med Guds vilja. När vi kommer in i en så djup gemenskap med Herren i vår bön att hans Ande får forma vår bön, då ber vi i Jesu namn. På hans uppdrag, med hans auktoritet, med hans kraft.

När vår bön blir ett med Guds vilja, då samarbetar vi med Gud i vår bön och himlens resurser kan frigöras i vårt liv på samma sätt som de kunde det i de första apostlarnas liv.

Dagens andakt den 31 oktober

 

 ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, innan du kom ut ur modersskötet gav jag dig ett heligt uppdrag: att vara profet för folken… Och Herren sträckte ut handen och rörde vid min mun och sade: Jag lägger mina ord i din mun…” (Jer 1:5,9)

När profeterna i Gamla testamentet fick sina Gudsuppenbarelser, står det ofta att Guds hand rörde vid dem. Alltid när något viktigt budskap skulle förmedlas till folket via profeten, så fick profeten höra Guds vilja först. Budskapet föregicks alltid av ett möte mellan Gud och människa.

Också idag vill Gud uppenbara sin vilja för människorna. Han utväljer och söker efter kristna, som är beredda att ta upp profettjänsten och han söker efter kristna som är villiga att gå in i andra uppdrag. Men Gud fångar inte sina profeter i flykten, när de är upptagna med allt annat. Han stoppar oss inte som i en poliskontroll. Det är bara människor som själva söker sig till Honom, som får uppleva ett Gudsmöte, människor, som vågar bli så stilla i Guds närhet att han kan få röra vid dem. Gud längtar efter ett sådant möte med var och en av oss.

På sjuttitalet sjöng vi ibland en kör med orden:

”Herre när din hand i gränslös kärlek rör vid mig.
Då föds en sång från djup till djup, att du älskar mig.
Och jag ser ett land, med vida fält där jag får gå
Och lära mig vad frihet är, som mognat fram i dig.” 

BÖN

Tack Gud att du har utvalt mig och tack för att du vill ge mig och varje kristen ett heligt uppdrag. Hjälp mig att bli så stilla, att din hand kan röra vid mig.

TILLIT – Daniel 2

 

Bibelläsning: Daniel 2
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=dan&chapter=2&verse=1

"Daniel gick då in till kungen och bad att få tid på sig, så skulle han ge kungen uttydningen. Sedan gick Daniel hem och talade om för sina vänner Hananja, Misael och Asarja vad som höll på att hända. Han uppmanade dem att be himmelens Gud om förbarmande så att denna hemlighet blev uppenbarad" (Dan 2:16-18 FB)

Kungen hade fått en dröm. Han krävde av spåmännen att både återberätta drömmen och tyda drömmen. Då ingen kunde det befallde kungen att alla vise män i Babel skulle förgöras (vers 12).

Daniel går först till kungen och talar om att han kan tyda drömmen, om han bara får lite tid. Därefter ber han sina vänner om förbön. "Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten" (vers 19).

De flesta av oss skulle säkert vilja få reda på hemligheten innan vi gick till kungen och talade om för honom att vi hade hemligheten.

Men Daniel hade en sådan tillit till Gud att han vågade tala om för kungen att han skulle få reda på hemligheten.

I förbindelse med att Daniel senare uppenbarade hemligheten för kungen, ger Daniel äran åt Gud och passar på att vittna om Gud. "Men det finns en Gud i himlen..." (vers 28).

Berättelsen slutar med att kungen faller ned och bekänner Guds makt: "Och kungen sade till Daniel: "Er Gud är i sanning en Gud över alla andra gudar, en Herre över kungar" (vers 47).
______________________________
Mannakorn att tugga på under dagen:
"Men Daniel hade en sådan tillit
till Gud..." Hur är det med min
tillit till Gud? 
______________________________

Innehåll kapitel 2:
Nebukadnessars dröm

Kommentar:
Daniels tolkning av Nebukadnessars drömsyn ses ofta som en panoramabild över världshistorien. Den stora statyn representerar fyra världsmakter (vers 31ff.):
- Huvudet är Babylon där Nebukadnessar var kung på 500-talet f.Kr.
- Bröstet och armarna är det Medo-Persiska riket som besegrade Babylon 539 f.Kr.
- Buken och höfterna är Grekland under Alexander den store som besegrade meder och perser 334-330 f.Kr.
- Benen är romarriket som besegrade grekerna 63 f.Kr.

Fortsättningen av drömsynen handlar om den sista tiden. Ett nytt rike ska uppstå som inte skapas av människohänder (vers 34). Gud kommer att upprätta ett nytt rike som aldrig i evighet ska gå under (vers 44).

Till eftertanke:
Daniel hade verkligen stor tillit till Gud. Han vågade tala om för kungen att han kunde tyda drömmen utan att ha en aning om vad kungen hade drömt.
- Hur är det med min tillit till Gud? Inom vilka områden har jag tillit till Gud? Inom vilka områden vacklar min tillit till Gud?

Det var då det...

 

Vi brukar på onsdagarna lägga ut inslag med titeln "Det var då det..". Där lägger vi ut inslag från vår sida för femton år sedan. Idag gör vi ett undantag. FA i Norge har publicerat en minnesbok över Frälsningsarmén folkhögskola på Jelöy i Norge.
Så dagens inlägg för oss tillbaka 45 år i tiden.

Rut och jag har fått skriva var sitt kapitel i den boken (Bild 1). Jag publicerar här mitt inslag som jag skickade in på mitt svensk-norska språk (I boken har det blivit förvandlat till riktig norska). Jag bifogar också de två bilderna från mitt inlägg i boken (som jag har publicerat tidigare här på sidan).

Så här skrev jag:

VEIEN TIL NORGE

1979 flyttet vår famillie til Norge. Familien var føruten meg selv (30 år), Rut (30 år), Mikael (8 år), Daniel (2 år) och Stefan (4 uker). Det var en stor omstelling for famlien. Vi kjente ingen i Norge, vi kom til et land som lignet Sverige, men enda så ulikt.

Rut og jeg var veletablert i Sverige med bra jobber som vi trivdes godt med. Vi hadde eget hus i Stockholm og vi var aktive i Frelsesarmeen der vi hade vokst opp, men vi hade ikke noen personlig Gudsrelasjon. Runt 1975 var det en stor vekkelsesbølge i Frelsesarmeen i Stockholm. Vi fikk våre liv totalt forandret då vi ble «rammet» av vekkelsen. Men det var egentlig ikke vekkelsen som rammet oss. Det var Gud selv og vi ble totalforvandlet. Vi brann for Jesus. Vi åpnet vårt hjem før ett bønnemøte hver fredag. Det ble etterhvert et samlingssted for mange i Stockholmsmrådet.

Men etterhvert smøg seg en tanke inn hos Rut først og siden hos meg: «Var det virkelig dette som Gud ville vi skulle bruke våre liv till?» Da såg vi en annonse i det svenske Stridsropet at Jeløy Folkhøgskole søkte en lærer til linjen «Kristen ledertrening». Vi ble enig om at jeg skulle søke stillingen og etter en tid fikk vi beskjed at jeg fikk stillingen og at jeg ganske snart måtte svare om jeg aksepterte den eller ikke. Jag ba Gud at han skulle  gi meg ett bibelord som kunne hjelpe oss å forstå om dette var Guds plan for oss.  En natt satte jeg meg ned for å lese det kapitel i Bibelen der jeg var i min daglige bibellesing: Der leste jeg: «Det er ikke til et folk med med tunge og vanskelig språk du blir sendt, ikke til mange folk med så tunge og vanskelige språk at du ikke oppfatter det de sier,» (Fra Esekeil 3,5.).

Vi reste til Norge og ble der i ni år. Det var plassen der våre barn vokste opp og vi fikk oppleve fantastiske år på skolen.

BIBELLINJEN

Min oppgave ble att ta ansvar linjen som etterhvert ble «Bibellinjen» (Bild 2). Jeg hadde vært år mellom åtte og femten elever. De fleste år hade jeg också engelsktalende elever. Jeg fikk med åren en rutine å oversette meg selv på timene. Jeg begynte på norsk (jeg tror de norske elevene syntes jeg talte en svensk som var lett å forstå). Sidan sa jeg omtrent det samme på engelsk og fortsatte siden en bit fremover på engelsk innen jeg gick over till norsk.

Vi startet også en Bibelskole for dem som ikke hade mulighet å studera på heltid. Vi begynte med en fire-ukers kurs noen år og gikk siden over till en to-ukers kurs på heltid siden det var lettere å rekruttere. I den bibelskolen underviste også Rut.

Som bibellærer på Jeløy Folkhøgskole ble jeg også bedt om å undervise på de årlige offiserskursen på Frelsesarmeens konferansesenter som låg nabo med Folkhøgskolen.

En stor del av min tid spilte jeg også kornett på Folkehøyskolen. Vi hade vært år et skolemusikkorps, med elever som var engasjert i Frelsesarmeen i sitt hjemland i ulike deler av verden.

Hver uke hade skolemusikkorpset to øvelser med Eiliv Herikstad (Bild 3). Hver uke var det også en hornmusikkøvelse på Frelsesarmeen i Moss. Da det ble dags for o øve inn musikken til den årlige musikalen var jeg med og spilte kornett i musikalorkestret.

Så iblant funderte jeg om Folkhøgskolen hade søkt en bibellærer som kunne spille kornett, eller om de egentlig søkte en kornettist som ved siden av det kunne undervise i Bibeln.

 

MUSIKALENE

Musikalene som skolan produserte hvert år var en stor del av livet på Jeløy. Sangene øvedes inn fra begynnelsen av skoleåret. Alle elevene fikk oppgaver: noen skulle være med på scenen og noen av dem skulle synge. Noen ble ansvarlige for lyd eller lys. Noen var scenearbeitere og noen arbeidet i formingssalen for å produsere kulisser og klær til dem som stod på scenen.

Men det var ikke bare elevene som fikk oppgaver. Lærene fikk også oppgaver i forbindelse med musikalen. Den oppgave som jeg fikk var å være koreograf! Ikke så meget fordi man trodde at jeg hadde kompetanse innenfor dansingen på scenen, uten mer for at ingen ville ha den oppgaven.

Jeg fikk akseptere den oppgaven og noen ganger var det dansing, eller kanskje mer bevegelser som passet till musikken. Noen ganger hade jeg tretti elever på scenen som samtidigt skulle bevege seg å følge rytmen i musikken.

Dansing var ellers ikke tillat på skolen og noen elever såg det komiske i situationen og dannede regeln «Dansing er kun tillatt på musikalscenen under overinseende av bibellæreren»

 

ELEVKVELDER

Annenhver lørdag var det «Elevkveld». Mange av elevene hadde ikke mulighet at åka hjem under helgene og elevkvellene  Det var de forskjellige internaten som hade ansvar for programmet hver sin gang på elevkveldene.

Det var egentlig bare en ting som ikke var tillatt under elevkveldene. Det var å danse.

Det var på den tiden en vanlig holdning innenfor mange kirkesamfunn. Man forknippet dansing med synd. Under en elevkveld ble Rut og jeg oppkalt til scenen sammen med Fred-Arne og Sylvia Ødegaard og Eiliv og Gittan Herikstad. Vi visste ikke hva som skulle skje. Den oppgaven vi fikk var å ha en dansekonkurranse på scenen.

Man tenkte sikkert att selv om det ikke var lov før elevene å danse, kan de jo ikke være forbudt for lærene.

De tre paren stelte opp for å begynne og eleven satte på lite Boggey-Voggy musikk og vi funderte på hvordan dette skulle gå. Då sa Rut og jeg till hverandre: «Nå kjører vi!!»

Vi hade jo levt ett liv utenfor menigheten før vi møtte Gud. Vi vant dansekonkurransen. Konkuransen var ikke så stor.

 

DET STARKESTE INNTRYCKET

Det starkeste minnet fra åren på Jeløy, var alle elever som under de ni åren tog emot Jesus og ble frelst. På folkhøgskolen levde man tett sammen. Man var sammen på timene, på fritiden, på måltidene. Og då Åndens vind blåste in på skolen var det mange som be berørt.

Minnet av alle som ble offiserere i Frelsesarmeen er også veldig sterkt. Det skedde etter året på skolen. Mange av offiserene i Norge idag var elever på skolen de ni åren. Men mange utenlandske elever ble også offiserer i sine hjemland.

Til sist en liten bekjennelse. Klokka ti hver kveld gikk en lærer tilsyn og så til at alle elever var tilstede på sitt eget internat. Så en kveld efter noen dager av åndelig bevegelse på skolen gikk Rut og jeg tilsyn sammen. I mørkret så vi noen elever med bibler i hendene på vei till nabo internatet. Vi førsto at de lengtet å være sammen på bønnemøtet på nabointernatet.

Skulle vi skrive opp dem for brudd på skolens regler?? Da vi endelig har fått noen tent for Jesus skal vi da gi dem straff for sin lengsel til bønnefelleskap?

Rut og jeg snudde oss og så i en annen retning

Jeg ber skolen och Gud om tilgivelse for denne synd. Og juridisk kann jeg tenke meg att brottet er preskribert da jeg skriver dette."

Peter Baronowsky

Dagens andakt den 30 oktober

 

 ”Till de judar som trodde på honom sade Jesus: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria.” ( Joh 8:31-32)

Det finns en viktig tågordning i dagens bibelvers: 1) förbli – 2) förstå – 3) bli fri. I en engelsk översättning används ordet ”continue” = fortsätta, för vårt svenska förbli. Lärjungaskapet börjar med att vi tar till oss Bibelns budskap, och att vi fortsätter att göra det. Det handlar om att leva med och hålla Bibelorden levande i oss hela tiden. Någon har sagt att vi får idissla Guds ord, äta det om och om igen. Om vi gör det, kommer vi nämligen till punkt 2 i kedjan. Då kommer vi att förstå. Att lära känna sanningen är att förstå. Och när vi förstår, blir vi fria, som är slutpunkten i kedjan. Friheten hänger alltså ihop med hur vi tar till oss Bibelordet. Att förbli är något som vi människor måste göra. Sedan är förståelsen och frigörelsen Guds verk i oss.

Men, som Jesus säger i dagens bibelord, gällde det här budskapet endast ”de judar som trodde på honom”. Tror du på honom?

BÖN

Jesus, jag vill öppna för ditt ord i mitt liv idag, genom att läsa det med ett öppet sinne. Jag vill förbli i ditt ord, genom att återkommande läsa det och påminna mig själv om vad du har sagt. Tack för att du lovar att jag då ska förstå och bli fri.

Idag börjar vi läsa Daniels bok i bibelläsningsplanen UTMANINGEN

 

DANIELS BOK

Daniel fördes bort i den första deportationen till Babylonien 605 f.Kr. och var då 14 år gammal. Han levde och verkade i Babylonien samtidigt med Hesekiel som fördes bort i den andra deportationen år 597 f.Kr.

Daniels bok består av två delar:

1/ Daniels historia kap 1-6 med bland annat:
- Daniels vänner i den brinnande ugnen kap 3
- Daniel i lejongropen  kap 6

2/ Daniels syner kap 7-12
- Den mest kända är förmodligen synen av de sjuttio årsveckorna fram till Messias och till ändens tid (9:20-27). Jesus hänvisar till den synen då han talar om den sista tiden i Matt 24:15.

__________________________

INTEGRITET – Dan 1

Bibelläsning: Daniel 1
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=dan&chapter=1&verse=1

"Men för Daniel var det angeläget att inte orena sig med kungens mat eller med vinet som han drack, och han bad förste hovmarskalken att han inte skulle tvingas orena sig" (Dan 1:8 FB)

Daniel var tillfångatagen och deporterad till ett främmande land. Men fastän han var berövad på nästan allt, behöll hans sin integritet.

Han gjorde allt han kunde för att inte behöva kompromissa med sin övertygelse: "...för Daniel var det angeläget att inte orena sig".

Även om vi lever i ett fritt land, kan man ändå påstå att vår tid är ockuperad av värderingar som strider mot Bibelns budskap, som till exempel relativism och religionssynkretism.

För Daniel var det angeläget att stå fast och inte kompromissa, även om den omkringliggande världen hade ett helt annat värdesystem.
______________________________
Mannakorn att tugga på under dagen:
Hur angeläget är det för mig att
inte kompromissa? Bevarar jag
min integritet i ett samhälle där
alla "sanningar" anses för lika
sanna?
______________________________

Innehåll kapitel 1:
Daniels fångenskap och uppfostran i Babel.

Kommentar:
Då den babyloniske kungen Nebukadnessar intog Jerusalem 605 f.Kr. tog han med sig unga män som såg bra ut och som "skulle kunna tillägna sig all slags vishet" (vers 3-4). Tanken var att de skulle utbildas under tre år och sedan tjänstgöra vid kungens hov. I den gruppen fanns Daniel, Hananja, Mishael och Asarja (vers 6).

Daniel bestämde sig tidigt för att inte orena sig med kungens mat. Det var inte ovanligt bland hedniska folk att man vid måltiderna offrade en del av köttet till avgudarna och gjorde på sätt måltiderna till en del av sin avgudadyrkan. Det var förmodligen orsaken till att Daniel inte ville "orena" sig genom att ta del av måltidsceremonierna (vers 8).

Till eftertanke:
Målet med den treåriga utbildningen var att omskola dem som tagits till fånga till babylonier. De skulle läras att tänka, tala och handla i det värdesystem som härskade i landet.

Det finns också idag ett starkt tryck på kristna att anpassa sig till det rådande värdesystemet.
- Inom vilka områden anser du att det är mest påtagligt?

"Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom". (Rom 12:2) 

Veckans bok - FÖRLÅTELSEBOKEN av Rut Baronowsky

Boken är på ca 100 sidor och kostar 120:- + porto. Du kan beställa den genom ett mejl till info@rupeba.se eller i vår webbshop på www.rupeba.se.

De senaste veckorna har vi presenterat bokens innehåll en bit i taget. Nu kan du köpa boken för att fördjupa din kunskap och erfarenhet av förlåtelsens frigörande kraft.

På bokens baksidetext kan vi läsa:
"Den här boken handlar om den kristna grunden till förlåtelse. Den behandlar vårt uppdrag och vår ställning som kristna i denna världen samt vårt behov och vår plikt att både ta emot förlåtelse och att ge ifrån oss förlåtelse till andra.
- I ett avsnitt behandlas skillnaden mellan förlåtelse och förståelse.
- I ett annat avsnitt behandlas det smärtsamma i att se sanningen om sig själv.
- Ett kapitel beskriver skillnaden mellan att flytta gränser och att bekänna synd
- Ett kapitel handlar om skillnaden mellan att bekänna synd och att bekänna sår.
- Slutkapitlet handlar om den frihet som bara Jesus kan ge, han som säger att sanningen ska göra oss fria."

Innehållsförteckning:
Vem är Gud?
Vad ska vi med förlåtelse till?
Det är fullbordat – om Jesu försoningsverk på korset
Som Fadern har sänt mig sänder jag er
Att ta emot förlåtelse
Att förlåta
Förlåtelse inte bara förståelse
Sanningens väg: Genom smärta till helande
Sanningen ska göra er fria
Epilog

Dagens andakt den 29 oktober

 

 ”Kämpa trons goda kamp, sök vinna det eviga livet, som du har kallats till och för vars skull du har avlagt den rätta bekännelsen inför många vittnen” ( 1 Tim 6:12)

”Det är i uppförsbackarna som konditionen tränas” – så sa’ han bibelläraren, och alla som kommit för att få höra tröstens ord om att Gud skulle ta oss ur alla våra prövningar blev lite besvikna. Kunde det vara så att de motgångar som vi fick möta, var ett led i Guds träningsprogram, för att göra oss till starkare kristna?

En kamp innebär alltid motstånd. Ibland tycker vi att livet far hårt fram emot oss, och allt går emot oss och vi kämpar hårt. Uppförsbacken tycks oändlig och omöjligt brant. Men när man ska gå i långa uppförsbackar, behöver vi inte ta hela backen i ett enda språng. Vi får ta ett steg i sänder. Det enda vi egentligen behöver söka efter är en plats där vi kan sätta ner foten nästa gång. Vi kan få hålla på så ett tag, men om vi håller ut så, kommer vi förr eller senare till backens topp.

BÖN

Jesus. livet känns omöjligt ibland, men Du hjälper oss att fortsätta. Du vill visa oss steg för steg var vi ska sätta ner foten nästa gång. Tack för att du aldrig ger oss svårare utmaningar än vad vi kan klara av.

GUD GLÖMMER INTE DIN TROFASTHET – Hes 48

 

Bibelläsning: Hesekiel 48
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=48&verse=1

"Det skall tillhöra prästerna, dem av Sadoks söner som har blivit helgade och som har gjort tjänst åt mig och som inte for vilse som leviterna gjorde, när de övriga israeliterna for vilse. Därför skall en särskild del av den offergåva som avstyckats från landet tillhöra dem som ett högheligt område invid leviternas." (Hes 48:11-12)

Det hade varit svåra tider. Tider av misströstan. Folket hade farit vilse. Leviterna hade farit vilse. Men det var några få som inte hade farit vilse under tider av misströstan. De hade trofast hållit fast vid Gud och tjänat honom. Det hade inte Gud glömt och de trofasta fick en särskild belöning.

I tider av misströstan och andlig torka är det lätt att avlägsna sig från Gud och sätta sin lit till andra makter. Men till dig som är trofast i det tysta vill jag säga: Även om ingen annan lägger märke till din trofasthet eller uppskattar dig för din trofasthet, kom ihåg att Gud ser vad ingen annan ser.

_____________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
Gud glömmer inte din trofasthet
och hängivenhet.
_____________________________

Innehåll kapitel 48:
- Fördelningen av landet
- Fördelningen av staden
- Stadens namn skall vara "Här är herren"

Kommentar:
Hesekiels bok börjar med att beskriva ett folk som förlorat tron på Gud och som vänt sig till andra gudar och hur Gud, som en konsekvens av detta, lämnar Templet. Boken avslutas med visionen av en nytt tempel, en ny stad och ett nytt folks som återspeglar Herrens härlighet. Och stadens namn ska för all framtid vara "Herren är här" (vers 35).

Till eftertanke:
En bärande tanke i Hesekiel och i Bibeln i övrigt är:
- hur mörkt det än är...
- hur hopplöst det än ser ut...
- hur mycket synden än har ockuperat människorna...

...så har Gud makt att förvandla mörkret till ljus!
"Se, jag gör allting nytt" (Upp 21:5).

(Bilden från den norska publiceringen av manifestet)

Ett ekumeniskt initiativ från
Norge om sexualitet och
könsidentitet

Detta norska ekumeniska projekt publicerades den 15 oktober av 30
norska kyrkosamfund organisationer. Du kan läsa det nedan på svenska.
Det finns även på engelska, norska, polska, spanska och tyska att ladda
ner på initiativets hemsida www.Felleskristen.no

En gemensam deklaration om köns- och sexualitetsmångfald

Baserat på vår tro på Bibeln som Guds ord, på erkännandet av
biologiska realiteter och av respekt för barns mänskliga rättigheter
bekräftar vi följande:

På grundval av Bibeln

• Gud är universums Skapare och Upprätthållare. Han har skapat
  människan till man och kvinna.
• Alla människor är skapade till Guds avbild. Alla är djupt älskade av
  honom, har samma inneboende människovärde och är lika värdefulla. 
• Äktenskapet är en gudomlig institution som är inskriven i naturrätten.
• Äktenskapet förenar en man och en kvinna. Denna äktenskapets
  institution, som grundades av Gud och bekräftades av Kristus och
  apostlarna, har erkänts av den kristna kyrkan genom århundradena
  (jfr 1 Mosebok 1:26-28 och Matteus 19:4-6).
• Äktenskapet mellan en man och en kvinna utgör den bibliska ramen
  för sexuella relationer och samliv. Andra former av sexuella relationer representerar en ”mångfald” som står i strid med Bibelns
  skapelseteologi och med Jesu etiska undervisning, även om dessa
  relationer präglas av långvarig trohet.
• Jesu lära och exempel lär oss att varje människa är vår nästa och
  vår medmänniska. Hur djupt vi än må vara oense om trosfrågor
  och vår egen världsbild, om etik och moraliska koder, uppmanar
  vi alla att möta varandra med respekt, i en anda av vänskap.

På grundval av biologin

• Det finns bara två biologiska kön: kvinna och man. Varje individs
  kön bestäms vid befruktningen. 
• Vårt kön bestäms huvudsakligen av könscellernas storlek och
  funktion. Kvinnor producerar stora könsceller (äggceller) medan
  män producerar små könsceller (spermier). 
• Utöver könscellernas avgörande betydelse finns specifikt kvinnliga
  eller manliga kromosomer (XX eller XY) invävda i nästan alla
  kroppens tusentals miljarder celler. Konstaterandet att det finns
  två biologiska kön, och inte mer, ogiltigförklaras inte av det faktum
  att vissa barn föds med kromosomavvikelser eller av det faktum
  att ett extremt litet antal barn (i Norge 10-15 per år) föds med
  otydligt definierade könsorgan.
• Uppfattningen att kön är något subjektivt och att ”könsidentitet” kan
  väljas fritt på grundval av känslor, oberoende biologiskt kön, bygger
  på ideologi. Den har ingen biologisk eller vetenskaplig grund. 
• Det är ytterst problematiskt att lära barn och ungdomar att det
  finns ”pojkar, flickor och andra kön”, att det finns ett ”inre kön”,
  att de kan råka ha ”fötts i fel kropp” eller att kön är ”flytande”.
  Detta sätt att påverka dem på kan leda till förvirring, osäkerhet
  och destruktiva livsval för många barn och ungdomar.
• Förhållandet mellan mamman pappan och barnet är biologiskt
  unikt. Den är gudomligt instiftad och utgör grunden för familjen
  och samhället.

Av respekt för barnet

• Barn är en gåva från Gud, inte en vuxens rättighet. 
• Människan har sitt ursprung i ett ägg från en kvinna och en
  spermie från en man. Varken mamman eller pappan, eller
  deras släkt, är överflödig eller irrelevant i ett barns liv.
• Det är en mänsklig rättighet för varje barn att, så långt
  det är möjligt,”känna sina föräldrar och vårdas av dem”
  (FN:s Barnkonvention,artikel 7.1).
• Att medvetet och avsiktligt beröva barn rätten att känna sin
  biologiska mamma eller pappa och övrig släkt - t.ex. genom
  assisterad befruktning eller surrogatmoderskap - strider mot
  Guds skapelseplan och mot barnens rättigheter.
• Oavsett hur de blir till är alla barn lika värdefulla och lika
  älskade av Gud.
• Barnets rättigheter och barnets bästa måste komma före vuxnas
  krav och önskemål - i det sekulära samhället och i kyrkan.

Värdegrund

• Vi betraktar Bibeln som vår högsta auktoritet i frågor som berör
  tro, lära och liv. Som kristna kyrkor, församlingar och
  organisationer, och som individer, förbinder vi oss att följa de
  sanningar, värderingar och övertygelser som förmedlas i denna
  deklaration.
• Vi vill möta alla människor med respekt, saklighet och vänlighet
  -”tala sanning i kärlek” (Efesierbrevet 4:15). Men vi kommer inte
  att kompromissa om bibliska sanningar, inte ens om dessa
  sanningar skulle stå i konflikt med politiska påtryckningar eller
  samhällstrender.
• Vi förkastar i alla sammanhang alla former av mobbning och
  utfrysning, manipulation och tvång, trakasserier och hat,
  sabotage och våld.
• Vi anser att mycket av innehållet i den moderna könsideologin,
  ja själva begreppet ”köns- och sexualitetsmångfald”, inte bygger
  på medicinsk och naturvetenskaplig grund. Vi anser att den är
  oförenlig med vår tro, vårt tänkande och vår världsbild som
  kristna.
• Vi står upp för ett demokratiskt, pluralistiskt och öppensinnat
  samhälle där det finns utrymme för olika trosuppfattningar som
  präglas av ömsesidig respekt. Yttrandefrihet och samvetsfrihet,
  liksom religionsfrihet, är för oss centrala och väsentliga värden.
•  Vi anser att offentliga myndigheter och statliga organ överskrider
  sitt uppdrag och sin makt genom att försöka pressa medborgare
  och organisationer att anpassa sig till en ”queerteori” om kön,
  sexualitet och äktenskap. Sådan aktivism från myndigheternas
  sida kränker religionsfriheten och samvetsfriheten, liksom
  föräldrarnas rättigheter.
• Vi som undertecknat denna deklaration ansluter oss till den
  deklaration om äktenskap som publicerades 2016 av 36 norska
  kyrkor och samfund. Vi står enade med hundratals miljoner
  kristna i nästan alla samfund världen över.

Omkring 30 norska kyrkosamfund och gemenskaper är gemensamma
utgivare av denna deklaration. Man hittar en lista över medutgivarna
och lär sig mer om utarbetandet av innehållet i denna deklaration på
projektets hemsida www.Felleskristen.no

-----

I listan på undertecknandet hittar man den katolska kyrkans biskopsråd i
Norge och en serie samfund och organisationer som: Normisjon. Norsk
Luthersk Misjonssamband (NLM), Indremisjonsforbundet (IMF), Tro &
Medier, Laget / NKSS, Ungdom i Oppdrag, Oase, Frimodig kirke,
Operasjon, Mobilisering (OM), GuttogJente.no, For Bibel og Bekjennelse
(FBB), Kristent Ressurssenter, Stiftelsen MorFarBarn, Kvinner i Nettverk, JesusKvinner, Til Helhet, Nettverk for Menn, Lys over Land, Asia Link,
Verdialliansen, Pinsebevegelsen, Norsk katolsk bisperåd, Det
evangelisk-lutherske kirkesamfunn (DELK), Den nordisk-katolske kirke,
Kristent Fellesskap / Kristent Nettverk och Foursquare Norge.

Dagens andakt den 28 oktober

 

”Mina kära. i min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning känner jag mig tvungen sända er en maning att kämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga” (Jud 1:3) 

Bibeln gör ingen hemlighet av att en troendes liv innehåller kamp. Flera bibelord uppmanar oss att kämpa för tron. Judas känner sig särskilt manad att skriva till ”de kallade” och göra dem uppmärksamma på detta faktum, eftersom falska lärare hade smugit sig in bland de kristna. Det pågår en andlig kamp och många krafter vill underminera, smutskasta eller bortförklara det enkla evangeliet, om att Jesus är enda vägen till Gud, - att han är vägen, sanningen och livet, och att varje människa kan få bli frälst, om man bara vill tro på denna sanning, ge sitt hjärta till Jesus och inbjuda honom att få herraväldet i sitt liv.

När man kämpar handlar det om att vinna eller förlora. Det finns inget neutralläge. Det handlar om att kämpa tills man blir besegrad eller tills man vinner. När det gäller att kämpa för vårt tro, handlar det om att kämpa för att försvara tron mot yttre angrepp. Men det handlar framför allt om att kämpa för att bevara tron på de djupa sanningarna i mitt eget inre. Den som bevarar tron har vunnit seger. Jesus, som känner våra svagheter lovar i Matteusevangeliet att ” Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger”.

BÖN

Herre hjälp mig att ta del i kampen för tron, - att den ska bevaras emot yttre angrepp och att jag själv ska stå fast i tron på dig som världens Frälsare.

DEN DUBBLA STRÖMMEN – Hes 47

 

Bibelläsning: Hesekiel 47
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=47&verse=1

"Och vid strömmens båda stränder skall alla slags fruktträd växa upp. Deras löv skall inte vissna och deras frukt skall inte ta slut. Varje månad skall träden bära ny frukt, ty deras vatten kommer från helgedomen. Deras frukter skall tjäna till föda och deras löv till läkedom" (Hes 47:12 FB)

Hesekiel förs i sin syn tillbaka in i Templet och ser då en dubbel ström. Dels kommer vattnet från östra sidan av Templet (vers 1) och dels kommer det från den södra sidan (vers 2).

"Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser" (vers 9), och vid strömmens stränder ska fruktträd växa upp som aldrig vissnar (vers 12). Deras frukter ska tjäna som föda och deras löv till läkedom (vers 12).
 I det nya testamentet är det vi kristna som är Guds Tempel. Gud vill att det från våra liv ska strömma livgivande vatten. Att människor som vi möter blir upplivade. Att våra liv bidrar till läkedom för människor vi möter.
Amen, låt det ske! 

______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
"Överallt dit den dubbla strömmen
kommer upplivas alla levande varelser"
______________________________

Innehåll kapitel 47:
Tempelkällan (vers 1-12)
Det heliga landets gränser (vers 13-23)

Kommentar:
Kapitlet är en vision om den sista tiden. Den dubbla strömmen (vers 9-12) återkommer i Upp 22:1-2 där det bildligt beskriver tillståndet i evigheten.

I den första skapelsen fanns en flod som bevattnade Edens lustgård (1 Mos 2:10) och i den nya skapelsen återkommer bilden av floden som ger liv och läkedom.

Till eftertanke:
I det nya testamentet är det vi kristna som är Guds Tempel. Gud vill:
- att det från våra liv ska strömma livgivande vatten
- att människor som vi möter blir upplivade
- att våra liv bidrar till läkedom för människor vi möter.

Tidig söndagsmorgon i Västerås den 27 oktober

 

Veckan började ungefär som vanligt. Vi åt frukost och började med våra arbetsuppgifter för dagen. 

Rut började med sitt översättningsarbete och jag började med arbetet med rupeba. På vår sida på facebook lägger jag varje dag 3-4 inlägg. Varje dag lägger jag ut Dagens Andakt från Ruts andaktsbok och dagens UTMANING från min bibelstudieserie där vi på tre år går igenom hela Bibeln med ett inlägg för varje kapitel i bibeln. Jag brukar också ha ett vittnesbörd varje vecka, presentation av en bok från vår webbshop, serien "det var då det", ett inlägg från något vi skrev för femton år sedan (just nu handlar det om åren vi bodde i Lettland). Dessutom arbetar vi de flesta dagar med förberedelser för kommande bibelhelger och mötesserier.

Veckan började ungefär som vanligt. Då det gäller underhållandet av vår hemsida sker det varje dag, varje vecka, varje månad, varje år sedan många, många år.
Undantagen är ytterst sällsynta.

Men efter några timmar in på måndagen märkte vi att allt inte var som det brukade vara. Rut använder internet mycket i sitt arbete och jag är helt beroende av internet för alla mina dagliga (eller rättare sagt nattliga) uppdateringar på vår facebook-sida. Plötsligt märkte vi att vi inte hade någon internet-förbindelse i huset. Om vi inte lyckades få igång internet kunde jag inte uppdatera sidan och inte skicka ut dagens bibelstudium till de cirka tvåhundra personer jag skickar ett mejl till varje natt.

Vi försökte lösa problemet på alla sätt vi kunde, men vi lyckades inte få igång internetanslutningen. Normalt fungerar den bra. Den kommer till huset genom fiberanslutning som går in i vår router. Routern sänder trådlöst signalerna vidare till våra två datorer, två skrivare, två mobiltelefoner och vår TV.

Till slut antog jag att det måste vara något fel på vår Router. Jag åker iväg till Netonnet och köper en ny router. Personalen försäkrade mig om att det inte alls var svårt att installera en ny Router. Men efter många försök står jag där med routern framför mig, några kablar i handen och en liten instruktionsbok med bokstäver mindre än ögat kunde uppfatta. Efter många försök förstod jag: "Detta klarar jag inte!" 

Det hade gått många timmar och det började bli kväll. Till slut fick jag numret till Henrik Persson som bland annat är tekniker på kåren i Västerås. Jag fick tag i honom då han satt och åt middag med sin familj. Jag presenterade mitt problem och Henrik var som vanligt hjälpsam och sa att det skulle nog ordna sig. Han kunde komma förbi i morgon efter jobbet. I morgon, utbrast jag, jag måste ha internet ikväll! (Fast jag sa det nog med lite vänligare ton). Och jag tänkte på alla 200 mail som jag skickar ut varje natt till dem som följer med i bibelläsningsplanen UTMANINGEN.

Efter en halvtimme var Henrik hemma hos oss och då han blev färdig hade vi tillgång till internet på våra datorer och allt annat. Tidigt följande morgon fick jag ett mejl från Henrik med orden: "YES!!! Det fungerade". Han hade fått dagens UTMANING på sin mejl och bekräftade att det fungerade.

_______________

Nu är det bara några få dagar tills vi avslutar Hesekiel i UTMANINGEN i den dagliga bibelläsningen. På onsdag börjar vi med nästa bok i Gamla Testamentet: Daniels bok (se bilden). Det ska bli intressant att ägna lite tid åt Daniel. Häng med på onsdag. Vill du också ha UTMANINGEN i din mail varje morgon behöver du bara skicka ett mail till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN så får du ditt mail från och med följande dag.

                                             ________________

Ca 30 kristna kyrkosamfund och organisationer i Norge har publicerat ett manifest om sexualitet och könsidentitet. Vi kommer att publicera manifestet på svenska på vår sida i morgon (söndag). Missa inte det!

                                            _________________

I dag är det söndag och då ska vi gå på gudstjänst på Frälsningsarmén i Västerås kl.15:00. Vi har också besök under dagen av vår yngste son Stefan med fru Karin och barnen Vendela och Nina. Vi räknar med att dom också kommer på gudstjänsten. Du är också välkommen!

                                                             ______________________

Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

Dagens andakt den 27 oktober

 

”Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. … Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.” (Matt 5:44-48)

När jag läste igenom mina gamla dagböcker från mer än tjugo år tillbaka i tiden, upptäckte jag att jag skrivit: Tack Jesus för mina tre pojkar, som är så lätta att älska”. När jag läste det tänkte jag att det verkligen var sant. Mina söner har varit lätta att älska, och det har också varit lätt att älska alla dem som hör ihop med dem - flickvänner, svärdöttrar och barnbarn.

Nu är det inte alltid lika lätt att älska människorna runt oss, särskilt inte dem som inte står oss nära, eller dem som har något emot oss, klandrar oss eller baktalar oss. Ändå är det just dessa som Jesus vill att vi ska älska och be för. Det gjorde han – och det vill han att vi ska göra. Någon har sagt att vi är de enda händer och fötter som Jesus har här på jorden, och om han ska få något gjort så måste det finnas villiga människor som går hans ärenden. Därför kallar han dig och mig till kärlekens och förbönens tjänst idag.

 

BÖN

Jesus, jag ber idag att jag ska få betrakta din kärlek till mig så mycket, att den kärleken spiller över till andra som kommer i min väg. Tack att du idag vill ta hand om alla dem som jag älskar, och alla dem som älskar mig. Tack också för att du vill ta hand om dem jag har svårt för att älska, och alla dem som har svårt för att älska mig.

VARJE MORGON – Hes 46

 

Bibelläsning: Hesekiel 46
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=46&verse=1

"Folket i landet skall på sabbater och nymånader tillbe inför Herren.."  (Hes 46:3 FB)..."Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon." (vers 13).

Kapitlet handlar om regelbundenhet i tillbedjan. På sabbaten och på andra högtider ska man samlas i Guds hus (vers 3). Varje morgon ska man komma till Herren med sitt offer (vers 13-14).

Gud förändrar sig inte. Han förväntar sig fortfarande att hans folk ska samlas i Guds hus varje helg. Nya testamentet förstärker samma budskap "Låt oss inte överge våra egna sammankomster" (Hebr 10:25).

Gud förväntar sig att vi varje morgon ska bära fram vårt offer till Herren. Nya testamentet talar om att vi ska bära fram lovets offer till Herren: "Låt oss därför genom honom alltid frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn" (Hebr 13:15).

Regelbundenhet är viktig i vår gudsrelation. Både att mötas till gudstjänst varje söndag och att varje morgon ha en stilla stund tillsammans med Gud.

_______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
"När du ber, gå in i din kammare och
stäng din dörr och be till din Far som
är i det fördolda. Då ska din Far, som
ser i det fördolda, belöna dig." (Matt 6:6)  
_______________________________

Innehåll kapitel 46:
Det dagliga offret

Kommentar:
Här kommenteras gudstjänstfirandet i detalj. Gudstjänstfirandet skulle vara en naturlig del av livet både i helger och i vardag. Dessa regler skulle bidra till att ge folket goda vanor som befrämjade folkets andliga liv.

Här finner vi också speciella bestämmelser för fursten och arvsrätten. Om fursten ger bort en gåva av sin arvedel till en av sina söner ska den sedan tillhöra sonen som ett arv (vers 36). Men om fursten ger en gåva av sin arvedel till någon av sina tjänare ska den tillhöra tjänaren fram till friåret, sedan ska den återgå till fursten (vers 37) enligt Moses lag (3 Mos 25:10, 27:24). Furstens arv tillhör endast hans söner.

Till eftertanke:
Reglerna skulle bidra till att ge goda vanor som befrämjade folkets andliga liv.
Hur är det i ditt liv?
- På vilket sätt finns Gud med hos dig i firandet av de stora högtiderna?
- Prioriterar du din dagliga stund tillsammans med Herren?

Förkunnelse om synd borde vara det mest självklara i kyrkan

 

Bildtext: Talet om synd har ofta förknippats med felaktiga handlingar, men synden behöver förstås bredare än så. I Bibeln handlar synd om att missa målet utifrån Guds avsikt med livet och med skapelsen, skriver Henrik Åström. (Foto: Lucas Cranach den äldre)

BIBELN OCH RELATIONER: SYND. Kyrkan i dag behöver hitta nya sätt att frimodigt predika omvändelse från synden, men då måste vi också likt de bibliska texterna alltid landa vid korset.

Debattinlägg i Dagen av Henrik Åström, pastor/föreståndare Pingstkyrkan i Lund. Teologie master i praktisk teologi

Läs artikeln här:
https://www.dagen.se/debatt/2024/10/25/forkunnelse-om-synd-borde-vara-det-mest-sjalvklara-i-kyrkan/