Inför söndagen. Tema Att leva tillsammans

FRÅN EVANGELIERNA
Joh 11:1-7
1 En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde. 2 Det var Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och det var hennes bror Lasarus som var sjuk. 3 Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: "Herre, den som du har kär ligger sjuk." 4 Jesus hörde det och sade: "Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den." 5 Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus.

6 När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han två dagar där han befann sig. 7 Därefter sade han till sina lärjungar: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Rut 1:6-19
6 Noomi bröt upp med sina sonhustrur för att vända tillbaka från Moabs land. Ty medan hon var i Moabs land, hade hon hört att Herren hade tagit sig an sitt folk och givit dem bröd. 7 Hon lämnade tillsammans med sina båda sonhustrur den plats där hon hade bott. Men när de var på väg mot Juda land, 8 sade Noomi till sina båda sonhustrur: "Vänd om och gå hem igen, var och en till sin moders hus. 9 Må Herren visa godhet mot er, så som ni har gjort mot de båda döda och mot mig. Må Herren låta er finna trygghet, var och en i sin mans hus." Och hon kysste dem. Men de brast ut i gråt, 10 och sade till henne: "Nej, vi vill följa med dig tillbaka till ditt folk."

11 Men Noomi svarade dem: "Vänd tillbaka, mina döttrar. Varför skulle ni gå med mig? Har jag några fler söner i mitt moderliv som kan bli män åt er? 12 Vänd tillbaka, mina döttrar, och gå hem. Jag är för gammal att bli gift. Och även om jag skulle tänka att jag ännu har hopp, ja, om jag så redan i natt gav mig åt en man och rent av födde söner, 13 skulle ni då vänta på dem tills de blev vuxna? Skulle ni stänga er inne utan man? Nej, mina döttrar! Det är mycket bittrare för mig än för er, eftersom Herrens hand har drabbat mig." 14 Då brast de på nytt ut i gråt. Orpa kysste sin svärmor farväl, men Rut klamrade sig fast vid henne. 15 Noomi sade då: "Se, din svägerska har vänt tillbaka till sitt folk och till sina gudar. Vänd också du tillbaka och följ din svägerska."

16 Men Rut svarade: "Tvinga mig inte att lämna dig och vända tillbaka från dig. Ty dit du går vill också jag gå, och där du stannar vill också jag stanna. Ditt folk är mitt folk och din Gud är min Gud. 17 Där du dör vill också jag dö, och där vill jag bli begravd. Herren må straffa mig både nu och senare om något annat än döden skulle skilja mig från dig." 18 När hon såg att Rut var fast besluten att gå med henne, talade hon inte mer med henne om det.

19 Så gick de båda till dess att de kom till Betlehem. När de kom fram till Betlehem, kom hela staden i rörelse för deras skull, och kvinnorna sade: "Är det inte Noomi?

FRÅN BREVEN
Heb 13:2-3
2 Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det. 3 Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni vore deras medfångar, och på dem som misshandlas, som om det gällde er egen kropp.

FRÅN PSALMERNA
Ps 68:5-7

5 Sjung till Guds ära,

prisa hans namn!

Bered väg för honom

som drar fram genom öknarna.

Hans namn är Herren,

gläd er inför honom.

6 Gud i sin heliga boning

är de faderlösas fader

och änkors försvarare,

7 en Gud som ger de ensamma

ett hem

och de fångna frihet och lycka.

Men de upproriska måste bo i en öken.

(Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln 2015)