”Var inte förskräckt för dem. Se jag gör dig idag till en befäst stad, en pelare av järn, en mur av koppar som håller stånd mot hela landet ... De skall angripa dig, men de skall inte besegra dig, ty jag är med dig, säger Herren och jag skall rädda dig.” (Jer. 1.17-19)
Jeremia var utvald av Gud. Han
hade fått ett heligt uppdrag: att vara profet för folken. (Jer 1:5) Men Jeremia
var rädd. Han kunde inte tala och han tyckte att han var för ung. Men Gud
fortsatte att tala till honom trots hans invändningar. Gud uppmanade honom att
”gå dit jag sänder dig och säg det jag
befaller dig” (v. 7). Sedan är det som om Gud tar honom i sin famn och
säger: ”Låt dem inte skrämma dig, ty jag
är med dig och jag skall rädda dig” (v. 8).
I oss själva har vi inte mycket
att sätta emot de väldiga krafter som står emot evangeliet. Men Gud själv vill
”röra vid vår mun” och utrusta oss för det uppdrag han vill använda oss till.
BÖN
Jag ber dig Herre om mod att tala
det du vill idag och att handla så som du önskar. Det spelar ingen roll om
dagens uppdrag är stort eller litet, eller om det får små eller stora och
långsiktiga konsekvenser. Du lovar att vara med och då behöver jag inte vara
rädd.
"Tala till Aron och säg till honom: När du sätter upp de sju lamporna,
skall du sätta upp dem så att de kastar sitt sken över platsen framför
ljusstaken." (4 Mos 8:1)
Ljusstaken var vacker. Den var gjord av hamrat guld (vers 4). Men ljusstakens
uppgift var inte att kasta ljus över sig själv. Den skulle lysa upp det som
fanns framför ljusstaken. Där fanns skådebröden.
I Nya Testamentet används ljusstaken som symbol för församlingen (Upp 1:20). De
sju lamporna var sju skålar som var fyllda med olja. Bilden träder fram av
församlingens uppgift och de enskilda medlemmarnas (skålarnas uppgift).
Den kristne, fylld av den
Helige Ande (oljan), har till uppgift att göra Jesus (livets bröd) synlig i
världen. Inte att framhäva sig själv eller sin församling, utan att göra Jesus
synlig i en annars mörk värld.
Kommentar:
Allt förstfött tillhör Gud. Men i stället för allt förstfött tar nu Herren
leviterna som sin egendom. De skulle avskiljas att stå i Herrens tjänst i
Tabernaklet.
Då leviterna skulle invigas till denna
tjänst skulle man stänka reningsvatten på dem (vatten från kopparkaret), och
leviterna skulle raka hela sin kropp och tvätta sina kläder. De tvättade
kläderna återkommer i Johannes uppenbarelse. Där ser Johannes en oräknelig
skara från alla folkslag som utför en tjänst som liknar leviternas. På frågan
"vilka är de?" kommer svaret: "Dessa är de som kommer
ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets
blod. Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans
tempel" (Upp 7:14-15).
Vid leviternas invigning skulle man
också lägga händerna på dem (vers 10). Handpåläggning förekommer genom hela
Bibeln. Det används för att inviga någon till ett ämbete, förmedla läkedom och
kraft: Här kommer några exempel:
- Då Isak förde vidare Guds löfte till Jakob (1 Mos 48:13-20)
- Då Moses insätter Josua till sin efterträdare (4 Mos 27:18-20), den
handpåläggningen överförde också vishetens ande till Josua (5 Mos 34:9)
- Jesus botade sjuka genom handpåläggning (Lukas 4:40) och sa om sina lärjungar
att de skulle göra likadant (Mark 16:18)
- Då man invigde nya medarbetare i församlingen (Apg 6:5-6)
- Vid förmedlandet av den Helige Andes kraft (Apg 19:5-6)
Till eftertanke:
"Den kristne, fylld av den Helige Ande (oljan), har till uppgift att göra
Jesus (livets bröd) synlig i världen. Inte att framhäva sig själv eller sin
församling, utan att göra Jesus synlig i en annars mörk värld".
- På vilka sätt kan jag bidra till att göra Jesus synlig?
- Vad kan jag göra för att ljuset ska falla på Jesus och inte på mig
själv?
Det var viktigt att leviterna
renades för den tjänst de skulle utföra.
- Hur kan jag bli renad och helgad för den uppgift Gud har kallat mig till?
FRÅN BREVLITTERATUREN
1 Tess 5:9-11
9 Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 10 Han har dött för oss för att vi ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 11 Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör.
FRÅN EVANGELIERNA
Joh 13:31-35
FRÅN PSALTAREN
Ps 147:1-7
”Var tapper och stark! Låt dig inte skrämmas, bli inte förskräckt! Herren, din Gud, är med dig i allt vad du gör.” (Jos 1:9)
Under mina studier hade jag en
period en lärare och handledare som var väldigt uppmuntrande. När jag stod
inför stora utmaningar och krävande uppgifter brukade jag brevväxla med honom
via e-mail. Han var inte kristen, men han slutade alltid sina meddelanden med
orden: ”Be strong!”. De där orden hjälpte mig mycket och fick
mig att fortsätta där jag annars kanske hade gett upp.
Senare, när jag vid ett tillfälle
läste den engelska Bibeln upptäckte jag att orden står också där. Men i Bibeln
finns också förklaringen till varför jag kan vara tapper och stark. Det är för
att Herren själv är med mig i allt vad jag gör. Jag behöver inte bara lita på
min egen förmåga utan får räkna också med Guds kraft.
BÖN
Jesus, idag säger du till mig att
vara tapper och stark i allt som möter mig. Om jag frestas att ge upp, ber jag
att du ska påminna mig om att Du lovat vara med i allt som händer.
"När Mose gick in i uppenbarelsetältet för att tala med honom, hörde han
rösten tala till sig från nådastolen ovanpå vittnesbördets ark, mellan de två
keruberna. Och han talade till honom." (4 Mos 7:89 FB)
Mose gick in
till Herren vid nådastolen i uppenbarelsetältet. Där talade Gud till Moses, och
Moses talade med Gud.
I alla
Frälsningsarméns lokaler finns en nådastol. På svenska kallas den ofta för
botbänk, men på engelska använder man ordet för nådastol, Mercy Seat.
Miljoner
människor har gått fram till denna nådastol och talat med Herren och tagit emot
förlåtelse, upprättelse och frälsning. Miljoner människor har också hört Herren
tala personligt till dem vid nådastolen. Kanske en kallelse att bli soldat,
eller en kallelse att bli frälsningsofficer, eller vägledning i någon fråga som
vållat bekymmer.
Gud är inte
beroende av en speciell plats idag där han kan möta människor. Gud möter
människor överallt. Hemma, på bussen, på arbetet, ja överallt. Men för oss
människor kan det ofta vara till hjälp att gå till en speciell avskild
böneplats för att tala med Herren. Våra steg fram till botbänken kan förbereda
vårt hjärta för att möta Gud.
Innehåll:
De tolv stamhövdingarna bär under tolv dagar fram sina respektive
offergåvor inför Herren.
Kommentar:
Då Moses hade låtit sätta upp tabernaklet med alla tillbehör, kom
stamhövdingarna med sina offergåvor till Gud.
Var och en av
stamhövdingarna fick en dag tilldelad att bära fram sina offer. Förutom gåvor
av silver och rökelse frambars en mängd djur som skulle offras till Gud.
Sammanlagt
bestod offergåvorna till altarets invigning av: 36 tjurar, 72 baggar, 72
årsgamla lamm, och 72 bockar.
Floder av blod
måste ha flutit dessa tolv dagar. Hebreerbrevet refererar till blodets
betydelse i Gamla Testamentet "Så renas enligt lagen nästan allt med
blod, och utan blod ges ingen förlåtelse" (Heb 9:22)
Till eftertanke:
Vi kan naturligtvis höra Gud tala när vi vill. Bibeln brukar benämnas
"Guds Ord" och vi kan ta till oss Guds tal varje dag. Men ibland kan
vi få ett alldeles speciellt tilltal till oss i vår speciella situation.
- I vilka situationer har du upplevt att Gud "talat" med dig genom
Bibeln eller på andra sätt?
”Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä gräs eller halm och det skall visa sig hur var och en har byggt.” (1 Kor 3:11-3)
Jag gick genom den lilla
skogsgläntan och njöt av färgprakten. Det var så många vårblommor som lyste upp
marken långt framför mig invid stigen. När jag kom närmare upptäckte jag att
många av de mest sprakande färgklickarna där framme var godispapper och skräp
som någon kastat och inte alls några underbara väldoftande blommor.
Ibland möter vi människor som tycks spraka av liv, men när vi lär känna dem bättre förstår vi att entusiasmen inte är äkta vara. De är som färgstarka godispapper, utan doft och utan verkligt liv, och de ramlar lätt igenom när de möter motgång. I Petrus första brev står det att de prövningar av olika slag som vi får utstå är till för att pröva vad som är äkta i vår tro (1 Petr 1:7). Det sätt som vi möter motgångarna på är ett test på vår andliga status.
BÖN
Herre, jag sträcker mig emot dig
idag och ber att du ska vara grunden för allt jag företar mig. Jag ber att
människor som möter mig ska känna den levande doften från dig själv. Och om jag
idag får möta det som är svårt, hjälp mig att komma ihåg att det är i motgången
som äktheten i min tro prövas.
"HERREN välsigne dig och bevare dig.
HERREN låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
HERREN vände sitt ansikte till dig och give dig frid." (4 Mos
6:24-26 FB)
Här får Mose instruktion från Herren om vad han ska säga när han välsignar folket (vers 23).
Den prästerliga tjänsten innebar att välsigna människor. I Nya Testamentets ögon är vi alla präster och vårt uppdrag blir därmed att välsigna människor vi möter. Det kan vi göra både med ord och med handlingar.
Men just nu får du ta emot välsignelsen från Herren personligen till dig själv. Läs sakta och ta emot:
Kommentar:
Ett nasirlöfte innebar att man avskiljer en bestämd tid bara i tjänst för Gud.
Man kunde ge
ett nasirlöfte för en så kort period som 30 dagar, men man kunde också ge ett
nasirlöfte för hela livet. Simson, Samuel och Johannes döparen är exempel på
människor som levde under livslånga nasirlöften.
Nasirlöftet
kunde ges av både män och kvinnor och förde med sig tre förbud:
1/ man fick inte klippa håret eller raka skägget
2/ man fick inte dricka vin eller starka drycker
3/ man fick inte vidröra en död kropp
Den aronitiska
välsignelsen innehåller fem önskningar/böner för den som tar emot välsignelsen:
a/ Bön om att Herren ska välsigna och bevara oss
b/ Herren strålar av glädje och kärlek då han ser oss
c/ Herren är nådig och kärleksfull mot oss
d/ Herren har sitt ansikte vänt mot oss och alltid är hos oss
e/ Herren låter oss bli fyllda av hans frid
Till eftertanke:
Det kan vara en fantastisk upplevelse att ta emot denna Herrens välsignelse.
Men vi är inte bara kallade att ta emot välsignelse, vi är också kallade att ge
välsignelse till andra. Att välsigna andra gör vi inte bara genom att uttala
välsignelsen. Vi kan också välsigna andra genom handlingar och uppmuntrande
ord.
- Är det någon Herren leder mig att välsigna idag?
Då vi välsignar andra faller också välsignelsen tillbaka på oss själva: "Den
som vederkvicker andra blir själv vederkvickt" (Ords 11:25), eller som
det står i Levande Bibeln "Genom att välsigna andra blir man själv
välsignad"
Ja, det är
verkligen värt att tänka vidare på.
Då man bygger
ett hus är det viktigt att man lägger en riktig grund. Om grunden inte är
tillräckligt stabil, hjälper det inte hur fint resten av huset är. Grunden
behöver inte bara vara stadig nog för huset, den måste också vara lagd på rätt
sätt, så att den kan stå emot fukt. Annars kommer huset snart att förstöras
inifrån genom mögel- och fuktskador.
Om det är så
viktigt med grunden då man ska bygga ett hus, är det minst lika viktigt hurdan
grunden ser ut då jag ska bygga mitt liv.
Den här
serien handlar om hur man bygger upp sitt liv. För att det ska gå att bygga
vidare måste vi först se till att grunden vi har lagt tål att bygga vidare på.
Om du
personligen har tagit de tre första stegen i den här serien så är du nu en
kristen. Du har fått ta emot en person i ditt liv som är större och starkare än
du själv och som aldrig kommer att svika dig: Jesus.
Men till en
god grund hör också att ha en realistisk bild av sig själv. Det finns många
människor som byggt upp sitt liv på en lögn, på undanflykter eller på osunda
relationer.
Lögn
Då man bygger
sitt liv på en lögn, måste man snart följa upp lögnen med nya lögner för att
skydda den första lögnen. Till slut blir hela livet ett nätverk av lögner och
vi blir mer och mer fyllda av oro för att någon ska avslöja alla våra lögner.
Det kan bara sluta på ett sätt. Förr eller senare faller huset ihop.
Undanflykter
Att bygga
sitt liv på undanflykter kan kanske kännas lite behagligare än att bygga huset
på lögner. För om vi upprepar våra undanflykter tillräckligt ofta kan vi lätt
börja tro att det är sanningen.
Även om det
känns behagligt att komma med undanflykter som t.ex. ”Det var inte mitt fel” –
”Det beror på den och den…” – ”Det kan inte jag rå för…”, så är alla dessa
undanflykter ett hinder för mig att börja bygga mitt liv på sanningen.
Osunda
relationer
Det finns
kanske människor i mitt liv som jag tycker har skadat mig och som är orsak till
min situation idag. Det kanske känns svårt att förlåta en sådan människa.
Det kanske
också finns människor som jag borde gå och be om förlåtelse. Brist på
förlåtelse kan vara som ett gift i en människas liv. Det kan förtära en
människa inifrån.
Att inte
förlåta en annan människa kan göra mig så bitter att hela min personlighet
förändras. Jag kan till och med få psykiska och fysiska sjukdomar av brist på
förlåtelse.
Det är
viktigt att rensa ut all gammal oförlåtelse då man ska börja bygga ett nytt
liv, så man inte fastnar i det gamla livsmönstret.
”Sanningen
ska göra er fria” – Joh 8:32
Den enda
grunden som håller att bygga livet på är sanningen.
Ibland kan
man kanske uppleva sanningen om sig själv som ett hot. Men då beror det på att
det finns saker i mitt liv som inte tål ljuset och som inte borde vara där.
Men sanningen
fungerar normalt som en befrielse. Även om sanningen är negativ kan det ändå
vara en befrielse att den kommer fram. Då behöver jag inte längre vara rädd att
bli avslöjad. Då har jag börjat bygga mitt liv på det som är äkta, det som är
sant.
Våga
se dig i spegeln!
För att kunna
bygga vidare på sin personlighet är det viktigt att man startar med en sann
bild av sig själv. Man måste vara ärlig mot sig själv och se sig själv i
spegeln såsom man verkligen är.
En del
människor har en mycket negativ bild av sig själva. De finner bara fel i sitt
handlande och i sin personlighet. Då man upplever sin situation på detta sätt
är det lätt att man går och bär på en skuld som är långt större än ”sanningen”.
Andra
människor har en alltför positiv självuppfattning. De har svårt att finna något
som är fel alls i sitt liv och i sin personlighet. Allt man gör är rätt och om
det överhuvudtaget finns något som är fel så beror det alltid på andra.
Sedan finns
det också människor som pendlar mellan dessa ståndpunkter. Ena stunden är man
störst och bäst i världen och näst stund är man inte värd någonting.
Sanningen
om mig själv
Det finns
något fint i varje människa. Också i mig. Det finns något som är sant och äkta
i min personlighet och som Gud har skapat till ”sin avbild”.
Jag måste
våga se och göra något åt det som inte borde få finnas i mitt liv, för att det
som är fint ska kunna komma fram. Det är först då jag vågat se sanningen och
släppt fram det som är äkta och sant, som jag kan få balans och vila i mitt
inre. Då behöver jag inte längre vara rädd att bli avslöjad, för då finns det
inte längre något att avslöja.
Personlig
självrannsakan
Det fjärde
steget, liksom de andra stegen, markerar börja på en ny livsstil. Det kan börja
med att du gör en personlig självrannsakan som kan hjälpa dig att lära dig
själv bättre, och att kunna se saker som kan vara till hinder för din fortsatta
utveckling.
Självrannsakan
kan hjälpa dig att:
-uppenbara
det som sårat och skadat dig, så att du kan ta emot helande i ditt liv
-kunna sända
ut förlåtelse till de personer som gjort dig illa, så att du själv kan bli fri
-känna igen
och avslöja tankar och reaktioner som är till skada för dig och andra, så att
du kan vara på din vakt
Du kan börja
med att göra denna bekännelse till din egen:
”Jag
vill låta den Helige Ande upplysa mitt inre, så jag kan lära känna mig själv
och det som skadat mig i mitt liv. Genom det kan jag ta emot helande och
befrielse samt få kraft till att bättre möta framtiden”
Ta fram
papper och penna, be den Helige Ande leda dig och skriv ned svaren på följande
frågor:
1/Vilka är
mina goda sidor? Skriv en lista och börja med de mest framträdande.
2/Vilka är
mina dåliga sidor? Skriv en list och börja med de mest framträdande.
3/Skriv ned
saker i det förflutna som du vill bekänna och be om förlåtelse för.
4/Vad är det
för saker som har gjort ont och skadat mig i mitt liv? Är jag villig att förlåta
de människor som skadat mig?
Om du har
tillgång till en själavårdare eller någon annan som du har förtroende för kan
det vara till hjälp att gå igenom dina svar med den personen och be
tillsammans.
”I Honom har också ni, sedan ni hört det sanna Ordet, evangeliet om er
frälsning - I Honom har också ni, sedan ni kommit till tro, fått den utlovade
Helige Anden som ett sigill”
(Ef. 1: 13 )
Kristen tro börjar med att vi hör det sanna Ordet. Nästa steg är att
vi kommer till tro på det. Resultatet
blir att vi får den utlovade Helige Anden som ett sigill.
Många människor vill idag skilja
sin kristna upplevelse från det som står i Bibeln, men utan att vi grundar vår
tro i Bibelns budskap – evangeliet, det glada budskapet om att människan kan
bli frälst, kommer vi helt fel och det vi bekänner oss till är inte kristendom.
Samtidigt finns det människor som läser Bibeln, som om den vore vilken bok som
helst. Man studerar och analyserar den med sitt mänskliga förstånd. Inte heller
då kommer man rätt. Men när vi hör Ordet
och tror på det i våra hjärtan, flyttar Gud in i våra liv med sin Helige Ande
och vi blir delaktiga i hans liv och Gud själv vägleder oss fram till
Sanningen.
BÖN
Herre, idag vill jag läsa ditt Ord
– Bibeln, och lyssna till din röst när du talar till mig. Tack för att du idag
har ett budskap till mig där. Hjälp mig söka mig fram till det du vill säga,
antingen det är uppmuntran, förmaning eller tröst.
"Sedan skall prästen skriva upp dessa förbannelser i en bokrulle och
tvätta av dem i det bittra vattnet." (4 Mos 5:23 FB)
Lägret måste
renas, tabernaklet måste renas, människorna måste renas. Synd förde med sig en
förbannelse och allt som finns i Guds närhet måste vara rent. Det måste renas.
Själva lagen som vilade tungt över folket var en förbannelse. Förbannelsen
måste sonas och folket måste renas från synd.
Men sedan kom
Jesus! Och fastän han var oskyldig tog han det straffet som lagen krävde för
att befria oss från förbannelsen och rena oss från synden. "Kristus
friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt
ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.Vi
friköptes, för att den välsignelse Abraham fått skulle i Jesus Kristus komma
till hedningarna och för att vi genom tron skulle få den utlovade Anden."
(Gal 3:13-14)
Översikt:
- Vers 1-4
Lägret renas
- Vers 5-10
Då man inser sin synd ska man bekänna synden och lämna skuldersättning
- Vers 11-31
Vad man skulle göra vid misstanke om otrohet
Kommentar:
Den som blivit oren genom spetälska eller genom beröring av en död människa,
skulle föras utanför lägret. Orenheten var inte synd i dessa tillfällen. Att de
skulle föras utanför lägret berodde mer på medicinska skäl (smittorisken med
spetälskan) och hygieniska skäl (vid beröring av ett lik).
Regler om
ersättningsplikt då någon syndat och handlat trolöst.
Först skulle han bekänna sin synd och sedan skulle han ersätta värdet av den
skada han orsakat sin motpart och lägga till en femtedel till värdet. Om den
som drabbats inte längre är i livet eller har några släktingar som kunde ta
emot gottgörelsen, skulle gottgörelsen tillfalla Herren och tillhöra prästen.
Om otrohet och svartsjuka
Om en man
drabbas av "svartsjukans ande" och misstänker att hans hustru har
varit otrogen med en annan man utan att det finns bevis på detta, fick han inte
själv bestraffa sin hustru, vilket var vanligt bland många folk på den tiden
och så även idag.
Mannen skulle
istället föra hustrun till prästen och bära fram kornmjöl som ett
misstankeoffer.
Prästen skulle
då be kvinnan dricka heligt vatten (antagligen vatten från kopparkaret som
fanns mellan altaret och tabernaklet). Om vattnet gav smärta och gjorde kvinnan
ofruktsam var hon skyldig och om vattnet inte gav några negativa följder var
hon skyldig. Man litade då på att Herren kunde göra vanligt vatten skadligt om
hennes skuld skulle bevisas.
Till eftertanke:
Allt som hade med Gud att göra måste vara rent. Lägret, Tabernaklet och
människorna.
- Är detta lika viktigt för oss idag då vi tänker på gemenskapen, församlingen
och oss själva?
"Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och
kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst"
(1 Tess 5:23 som också citeras i Frälsningsarméns tionde lärosats).
- Vilken betydelse har detta bibelord för mig idag?
- Vilka konsekvenser får detta bibelord för:
- min ande
- min själ
- min kropp
– Det spelar ingen roll hur många gånger man får höra det. Uppenbarelsen för mig blev faktiskt att han inte bara älskar mig utan även tycker om mig.
Han menar att många av de felaktiga bilder av Gud han tidigare haft, har försvunnit. För Philip är friheten i Jesus och med Jesus viktig.
– Jag vill leva och se människor i frihet, den friheten som Gud har gett oss.
En viktig uppenbarelse för Philip har varit att förstå förlåtelsens konsekvenser.
– Många har svårt att släppa det Gud redan har förlåtit. Det är som att vi skäms för och håller fast vid det som Gud redan har förlåtit och glömt bort. Detta blir ett hinder mellan oss och Gud, menar han.
Läs mer här: https://www.inblick.se/livsberattelser/fralsning/philip-christiansson:--%E2%80%9Dguds-karlek-kom-som-en-bomb%E2%80%9D
”Ni är ju
kallade till frihet… Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan
tjäna varandra i kärlek…Låt er ande leda er så ger ni aldrig efter för köttets
begär" (Gal 5:13,16)
Frihet är något som de flesta
eftersträvar. Ordet har en positiv klang. Ändå blir friheten endast meningsfull
om man kan lägga till ordet ”ifrån”. Om det inte finns något som man är fri
ifrån, blir friheten utan mening. Friheten på det öppna havet blir bara
meningsfull om det finns en strand att komma fram till eller återvända till.
Annars blir friheten bara tomhet och ett ändlöst irrande.
Som kristna är vi kallade till frihet från syndens slaveri. Egentligen kan vi göra allt vi vill. Det finns inga begränsningar, men eftersom vi lever i en fallen värld och vår ande har sin boning i den mänskliga naturen måste vi använda vår frihet med varsamhet, så att vi inte bildligt talat ”går på grund” och ger köttet en möjlighet att ta över. För då förlorar vi vår frihet. Men Paulus talar om hur vi kan navigera rätt. Vi ska låta anden leda oss; den helige anden, Jesu ande, som bor i oss genom frälsningen i Jesus Kristus.
BÖN
Herre, låt mig vara ledd av din
helige Ande idag så att jag kan njuta av friheten fullt ut. Låt mig glädjas
över livet och vara tacksam för de gåvor du gett mig och det uppdrag som är
mitt idag.
"De av Gersons barn som inmönstrades efter sina släkter och familjer,
de som var trettio år eller äldre, upp till femtio år, alla arbetsföra som
skall tjänstgöra vid uppenbarelsetältet" (4 Mos 4: 38-39 FB)
Flera gånger
står det skrivet att de som skulle tjänstgöra vid uppenbarelsetältet skulle
vara mellan trettio och femtio år gamla (vers 35, 39, 43, 47).
Det handlar om
att ge de bästa åren till Herren. Mognaden som kommer efter ungdomstiden och
kraften som finns före åldrandet sätter in. Ge det bästa åt Herren.
Den som också
får tjäna Herren i sin ungdom kan vara tacksam för det och att tjäna Herren på
sin ålderdom är en extra bonus i livet.
Ge ditt bästa
till Gud av tid, tjänst, energi och engagemang.
- Mannakorn
att tugga på under dagen: Ge gud ditt bästa. Var du än befinner dig i
livet.
__________________
Innehåll:
Leviternas familjer mönstras. Varje familj tilldelas sina speciella uppgifter.
Kommentar:
Här står det att leviterna skulle börja sin tjänstgöring vid 30 års ålder, men
i 4 Mos 8:24 står det att de skall börja sin tjänstgöring vid 25 års ålder. En
förklaring till detta kan vara att de kunde arbeta som "lärlingar" de
första fem åren och att de först vid 30 års ålder fick egna
ansvarsområden.
Det kan också
vara så att åldern då de skulle börja sin tjänst varierade med tillgången på
leviter. Vid hemkomsten från den sjuttioåriga fångenskapen i Babylon fanns det
bara 74 leviter (Esra 2:40). Då blev leviterna "inkallade" till
tjänst redan vid 20 års ålder (Esra 3:8).
Idag är alla
kristna kallade att vara "präster" i Guds rike. Vi tror på "Det
allmänna prästadömet".
Här kommer en
personlig kommentar:
Vilken förmån det är att få tjäna Gud i unga år. Personligen var jag 29 år då
jag blev "drabbad" av Gud och började tjäna honom. Men allteftersom
åren går ser jag med tacksamhet att Herren ger rika tillfällen att tjäna honom
också då vi lagt de första sjuttio åren bakom oss.
Då jag blev
invigd till officer i Frälsningsarmén lovade jag högtidligen "att älska
och tjäna Gud så länge jag lever". Och det är ingen tvekan att jag
fortfarande lever. Moses började ju sin tjänst då han var 80, så vi får väl se
hur det blir i framtiden.
Till eftertanke:
Orsaken till att leviternas tjänst skulle koncentreras till åren mellan 30 och
50 har förmodligen att göra att de skulle ge Gud av sina bästa år. Det var
samma princip vid offrandet. Det påpekas upprepade gånger att de skulle bära
fram ett felfritt offer till Gud. Det var förbjudet att offra defekta djur som
inte kunde användas till något annat.
- Vad ger du till Herren? Ger du ditt bästa av din tid, dina förmågor, dina
tillgångar till Herren, eller får han bara "det som blir över".
– Många förskollärare med svensk bakgrund vet inget om de kristna lutherska högtiderna och varför de firas. Hur ska de då veta något om muslimska, buddhistiska och hinduistiska högtider, säger Eva Reimers.
En annan anledning kan vara personalens rädsla för att stöta sig med föräldrar.
– En del föräldrar kan uppfatta lucia som en kristen högtid, trots att den har en svag religiös bakgrund och att sångerna inte är religiösa. I vissa förskolor löser man det genom att kalla luciafirandet för en ljusfest.
Däremot verkar förskolor ha betydligt mindre bekymmer med att uppmärksamma icke-religiösa traditioner som till exempel Alla hjärtans dag och Halloween.
Läs mer här: https://www.varldenidag.se/nyheter/forskollarare-undviker-att-prata-om-kristna-hogtider/repwco!4BnrRE14e5EtNg5470NX@Q/
"Detta är berättelsen om Arons och Moses släkt vid den tid då HERREN
talade med Mose på Sinai berg. Arons söner hette Nadab, den förstfödde, och
Abihu, Eleasar och Itamar. Detta var namnen på Arons söner, de smorda
prästerna, som hade invigts till att vara präster." (4 Mos 3:1-3
FB)
Aron och hans
söner var invigda att vara präster. Till sin hjälp hade de Levi stam och
kapitlet redogör i detalj för de olika uppgifterna som de olika familjerna i
Levi stam fick ansvar för.
Det är ordning
i Guds rike och var och en har sin speciella uppgift. Vi behöver inte
konkurrera eller tränga in på varandras område, det finns uppgifter för var och
en.
I Nya
Testamentet finns också en uppräkning av olika uppgifter i Guds rike. Några är
kallade att vara apostlar, andra till att vara profeter, andra till att vara
herdar, andra till att vara lärare och andra till att vara evangelister.
Vem är du? Vilken uppgift har Gud lagt ned i dig? Hur kan du på bästa sätt
utföra den?
Innehåll:
Leviterna mönstras och de olika familjerna får sin placering runt Uppenbarelsetältet
och blir tilldelade sina speciella uppgifter.
Kommentar:
I de tidigare mönstringarna hade inte leviterna räknats. De var avskilda från
de övriga. Men nu var det dags att mönstra leviterna. Alla av manligt som var
en månad eller äldre skulle räknas. De skulle tillhöra Aron och hans söner.
De olika
släkterna bland leviterna fick sina uppdrag:
- några skulle ansvara för tabernaklet och tältet samt förgårdens omhängen
(staket)
- några skulle
ansvara för de heliga föremålen, arken, bordet, ljusstaken och alla tillbehör
som hörde till de heliga föremålen.
- några skulle
ansvara för brädorna till tabernaklet, tvärstänger och stolpar.
Allt som hade
med tabernaklet att göra skulle vårdas, packas och sättas upp på de olika
platserna under ökenvandringen.
Leviternas
uppgifter, vid sidan av att nedmontera, bära och uppmontera Tabernaklet, var
att tjänstgöra vid altaret, bära fram offer och undervisa i Guds lag. Leviterna
representerade folket i dess relation till Gud. Denna uppgift fick bara utföras
av leviterna.
I det nya
förbundet är vi alla kallade att vara präster (1 Pet 2:5, 9). Vi har alla fått
tillträde till Gud och behöver inte någon mänsklig mellanhand som representerar
oss inför Gud.
Till eftertanke:
Alla leviterna fick klara uppgifter tilldelade för sig.
- Vem är du? Vilken uppgift har Gud lagt ned i dig? Hur kan du på bästa sätt
utföra den?