- Från Sajten Leva&Bo - (Bildtext: På valborgsmässoafton välkomnar vi våren. För många svenskar är valborg en symbol för våren och ljuset. Eldar från början tändes för att bränna upp det gamla och ge plats för det nya. Foto: Istock).
Fin bild och bra bildtext. Men det är inte alls så att jag vill att vi ska bränna upp allt det gamla och kasta oss över allt som är nytt. Det handlar mer om jag längtar efter att få uppleva hjärtan som brinner för Jesus.
Vi har haft en hel del inlägg här om väckelsen i USA som började i Asbury universitet. Den här veckan hade vi ett inlägg om väckelsen i Vigeland på "Sørlandet" i Norge. Det reportaget började med orden "Lågan är tänd, det känns i hjärtat, det brinner".
Det Gud kan göra i USA, Norge och på många andra ställen, det kan han också göra i Sverige, i dig och mig. Ett öppet längtande hjärta kan få vara en landningsplats för Guds eld. Elden har blossat upp många gånger och längtan efter Guds eld har uttryckt sig i många sånger:
"O att den elden redan brunne som du o Jesus tända vill!
O att all världen redan funne den frid som hör Guds rike till"
(FA:s sångbok 741. Text: Lina Sandell-Berg 1861)
"O Gud, du klara rena låga, sänd din eld! Sänd din eld! Sänd din eld!
Den ger oss mod att allting våga, Sänd din eld! Sänd din eld! Sänd din eld!
Se ned till oss och giv oss här den Ande som utlovad är,
Och än en pingst åt oss beskär. Sänd din eld! Sänd din eld! Sänd din eld!"
(FA:s sångbok nr. 436. Text: William Booth 1894).
I väckelsen på 1970-talet sjöng vi bönen:
"Rena mig med elden från din Ande. Rena mig och gör mig mer lik dig.
Låt mig dö från allt som är mitt eget i mitt liv.
Använd mig Gud som du vill"
Detta är sånger väl värda att sjunga och be. Nu är det Valborgsmässoafton och här kommer ett förslag:
Varje gång du ser en majbrasa på riktigt eller på bild, låt dina tankar och dina böner be om att Guds eld ska få falla över dig.
Ja, detta blev ett ovanligt inslag i "Söndagsmorgon", men "Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen" (Matt 12:34).
Med önskan om en välsignad ny vecka!
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar