Bibelläsning: Första Samuelsboken 22
Läs bibeltexten här
”Stanna kvar hos mig och var inte rädd. Den som vill beröva mig livet, vill också ta ditt liv. Hos mig är du i säkerhet.” (1 Sam 22:23 FB)
”Stanna kvar hos mig och var inte rädd. Den som vill beröva mig livet, vill också ta ditt liv. Hos mig är du i säkerhet.” (1 Sam 22:23 FB)
David utvecklas till att bli en tillflyktsplats för
människor som på olika sätt är förföljda. Ebjatar fick fly för sitt liv av den
enda anledningen att han var släkt med fel personer. David erbjuder denna
omsorg och beskydd.
Men det är inte bara Ebjatar som får ta emot Davids omsorg.
”Alla som var i svårighter…samlades hos
honom” (vers 2). Och det var omkring fyrahundra människor som sökte sin
hjälp hos David.
Du kanske inte har resurser att låta fyrahundra människor bo
hemma hos dig, eller att erbjuda beskydd för fysiska attacker.
Men du har kanske möjligheter att visa omsorg för människor
runt omkring dig. Människor som är ”i
svårigheter” eller som känner sig utsatta eller utestängda från gemenskap.
Guds rike på jorden behöver många omsorgsmänniskor som kanske
kan vara den enda plats för någon, där han/hon kan känna sig förstådd och där
det finns en människa som orkar lyssna på hans/hennes historia.
- Mannakorn att tugga på under dagen: Omsorg om andra.
- Mannakorn att tugga på under dagen: Omsorg om andra.
_______________
Innehåll:
- Vers 1-6
David lämnar sina föräldrar hos kungen i Moab, medan han själv väntar på klarhet om vad Herren vill göra med honom.
David lämnar sina föräldrar hos kungen i Moab, medan han själv väntar på klarhet om vad Herren vill göra med honom.
- Vers 7-23
Saul låter döda prästen Abimelek och hela hans släkt för att han försett David med bröd och svärd, ovetande om att David var på flykt undan Saul.
Saul låter döda prästen Abimelek och hela hans släkt för att han försett David med bröd och svärd, ovetande om att David var på flykt undan Saul.
Kommentar:
David fortsätter sin flykt och gömmer sig i Adullams grotta i ett ingenmansland mellan Juda och filisteernas land (vers 1). Här skrev David förmodligen Psalm 57 och Psalm 142.
I Psalm 57 skriver David "Förbarma dig, Gud, förbarma dig över mig! Till dig flyr min själ, i dina vingars skugga tar jag min tillflykt tills faran är över" (Ps 57:2).
Då han var gömd i grottan upplevde David det som ett fängelse. Både fysiskt och psykiskt "För min själ ut ur fängelset, så att jag kan prisa ditt namn" (Ps 142:8).
Därifrån tog David med sig sin far och mor till kungen i Moab och bad om att de skulle få vara i säkerhet hos honom tills vidare. David, och Davids far, hade ett släktskap med Moab. De var avkomlingar av moabitiskan Rut (Rut 4:22).
Under tiden hade Saul fått reda på att David hade varit hos prästen Ahilimek och fått både bröd och Goliats svärd av honom (vers 13). Ahilimek visste inte att David hade varit på flykt, men Saul misstänkte honom och dödade Ahilimek tillsammans med 85 präster. (vers 18). En av Ahilimeks söner kom undan och flydde till David (vers 20-21).
Till eftertanke:
Läs Psalm 57 och 142
- Hur upplever David sin situation som flykting?
- Hur uttrycker David sin tilltro och förtröstan på Gud, trots svåra omständigheter?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar