”Kom och följ mig jag ska göra er till människofiskare, och de lämnade genast sina nät och följde honom. ” (Mark 1:17)
Jag såg dem på stranden. Vågorna
var ganska höga och surfarna hade en toppendag. Men de här människorna skiljde
ut sig från de etablerade surfarna. De var ett omaka par – han lång och
grovlemmad, och hon så liten att hon knappt nådde honom till knäna. Det var en
pappa med sin lilla dotter. Pappan ville lära sin dotter att surfa, men flickan
var rädd. Pappan gick ut i vattnet bland vågorna, visade henne hur roligt det
var när surfingbrädan guppade på vattnet och gradvis lockade han henne ut i
vattnet och allteftersom flickan blev mer och mer trygg så lekte de
tillsammans, och hon vågade till och med prova att ligga på surfingbrädan och
följa med vågorna.
När jag såg de båda tänkte jag på
Jesus, som varligt lockar oss ut på äventyr i ständigt nya uppgifter och
utmaningar. Han tvingar oss aldrig. Han
vill att vi ska bli så trygga i honom, så övertygade om att han vill vårt
bästa, så att vi gör som lärjungarna i dagens bibelord, vi bara lämnar det vi
håller på med och följer honom.
BÖN
Jesus, tack för att
du håller att lita på. Tack för att du aldrig för oss in i uppgifter som är
till skada för oss, eller tvingar oss, utan du går före och bereder vägen för
oss och så får vi tryggt följa efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar