9 juni 2021

Mitt vittnesbörd del 2 - "DET NYA LIVET"


Många år hade gått sedan den dagen jag, nio år gammal, befallde mamma att böja knä tillsammans med mig i lägenheten på Lidingö.

Rut och jag hade gift oss och fått vårt första barn. Vi hade köpt vårt första hus, ett radhus i Sollentuna, och både Rut och jag hade bra arbeten som vi trivdes med. Vi var båda musikledare på Sjätte kåren även om jag för min del inte hade speciellt långtgående religiösa intressen. Jag trivdes med livet och förmodligen hade inga argument i hela världen kunnat få mig att bli motiverad för att ändra något i mitt liv. Då jag ser tillbaka på mitt liv under den tiden brukar jag beteckna mig själv som "kulturell salvationist". Jag gjorde det som frälsningssoldater gjorde, utan att vara det i hjärtat.

Men så började vi höra talas om väckelsen i Stockholm. Det kom rykten om att ungdomar hade börjat tala i tungor. Vi hörde också talas om att dom hade startat en ny ungdomskör ”Det nya livet.” Någon av mina yngre musikanter från sjätte kåren var också med i kören.

En lördagskväll skulle kören sjunga på tredje kåren i Stockholm och vi bestämde oss för att gå dit. Jag vet inte varför. Jag är inte helt säker, men jag tror nog att det var Rut som föreslog det. Jag skulle aldrig ha föreslagit något sådant. Sånt var inte vanligt i Stockholm. Tillhörde man sjätte kåren gick man inte på tredje kåren eller någon annan kår. Man hade nog med det som hände på sin egen kår.




Men vi gick till tredje kåren den där kvällen. Kören hette som sagt ”Det nya livet” och det var verkligen nytt liv. Jag blev verkligen berörd av vad jag såg. Vi såg människor som vi känt i många år som verkade vara helt förvandlade. De kom ner till oss efter mötet och kramade om oss och bara lyste av kärlek och värme, fastän vi kom från sjätte kåren. Jag visste inte vad som hade hänt med dem. Jag visste inte ens om att man kunde förvandlas på det sättet. Men, jag blev avundsjuk, eller törstig är kanske ett bättre ord. Jag visste inte vad det hette, det som de hade upplevt, men jag ville också ha det!


Jag började mer och mer öppna mig för möjligheten att Gud ville göra något mer i mitt liv. Vi ungdomar började samlas i vårt hus för att samtala, läsa Bibeln och be. Rut och jag var lite äldre än de andra ungdomarna och vi var de enda som hade ett eget hus, så det blev den naturliga samlingspunkten.

Efter en av dessa spontana ungdomssamlingar i vårt hus åkte vi in till söndagskvällsmötet på sjätte kåren. Det mötet kom att bli den stora vändpunkten i mitt liv. Jag återkommer till det i nästa avsnitt.


Kommentar till bilderna
Bild 1: Skivomslaget på en skiva med Det Nya Livet. (Om du ser en uniformsmössa till vänster i bilden, så finns jag under den)

Bild 2: Baksidan på skivomslaget.
Texten lyder:
"Varför kallar man en ungdomskör för Det nya livet? Bland annat för att det handlar om något mer än en gammal rörelses musiktradition i ny tappning. När man fylls av en glädje som inte kan tiga, måste den få ta sig uttryck. Till exempel i sång.

Kören består av ett 50-tal ungdomar från Stockholms olika frälsningsarmékårer, under ledning av Åke Pettersson. Sitt namn har den fått av sin viktigaste uppgift - den att berätta att Jesus är livet, det nya livet. Det budskapet vill den här skivan förmedla."

Jag var 29 år gammal, men jag visste inte så mycket om det nya livet i Gud, men det skulle inte dröja länge innan jag plötsligt förstod.

Inga kommentarer: