När teologi blev 68-ideologi. Etableringen av en Israelfientlig opinion inom svensk kristenhet 1967-1982

Antijudiska, antisionistiska och antisemitiska stämningar, föreställningsvärldar och uttryck är ett levande problem i den svenska samtiden. I februari år 2021 redovisade Malmö stad och stadens Judiska församling en undersökning om situationen för judiska elever i Malmö. Den verklighet som speglas i rapporten ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om den judiska minoriteten i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning” är skakande: ”Jude” har blivit ett skällsord som förknippas med smuts, girighet, makt och hämndlystnad. Skämt om Förintelsen eller om att Hitler hade rätt och inte gjorde ett tillräckligt bra jobb, hör till vardagen för judiska barn och unga i den svenska skolan och retoriken är givetvis inte begränsad till Malmö.
I rapporten synliggörs hur skolbarn, elever och skolpersonal lever i – och med – ett antisemitiskt ”bakgrundsbrus”.

I Brå-rapporten Antisemitiska hatbrott från 2019 konkluderas att hatbrotten aktiveras av hatet mot staten Israel. Forskning som undersöker och frilägger de föreställningsvärldar och kontexter som ger upphov till och sprider antisemitiska idéer är därför inte enbart en viktig vetenskaplig uppgift, utan således även avgörande för samhällsutvecklingen.

De svenska trossamfundens roll i spridningen av en Israelfientlig bild har hittills inte utforskats sammanhållet och systematiskt. I föreliggande rapport från Claphaminstitutet kartlägger och analyserar docenten och idéhistorikern Johan Sundeen etableringen, spridningen och konsolideringen av en Israelfientlig opinion inom svensk kristenhet under perioden 1967 till 1982.

Läs hela rapporten här: https://claphaminstitutet.se/wp-content/uploads/2021/06/Clap-rap5-digital.pdf