Om helande är en del av frälsningen – varför är det då så få som blir helade? På denna fråga finns det många olika svar. Två saker som brukar lyftas fram är dels otron, dels den obekända synden.
Att tron spelar en roll för att öppna oss för Guds rikes närvaro och kraft blir tydligt utifrån Nya testamentets undervisning. ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?”, säger Jesus (Joh 11:40). Kopplat till helande kan detta med en bristande tro handla om olika saker. Det kan handla om en så grundläggande sak som att vi inte kan eller vill ta till oss Nya testamentets budskap om att Gud verkligen vill bota. Eller om en överbetoning på att Gud vill använda det onda som drabbar oss för att fostra oss. Otro kan även visa sig i form av direkt olydnad, till exempel i en situation där Gud har gett oss ett löfte om helande utan att vi har tagit detta löfte på allvar.
När det gäller den obekända synden är Bibeln tydlig med att alla former av förhärdelse stänger oss ute från gudsrikets välsignelser (2 Kor 2:10-11; Heb 12:15 m fl). Bitterhet och ovilja att förlåta tycks helt enkelt göra att trons kanal slammar igen. När Jesus undervisar om trons bön påtalar han därför också vikten av försoning människor emellan (se Mark 11:23-25).
Den katolske prästen Francis MacNutt talar i sin bok Helande: För hela människan om så många som elva olika skäl till varför helande i samband med förbön kan komma att utebli. Förutom otro och oförsonlighet tar han upp sådant som obekänd synd, att förebedjaren inte har bett tillräckligt specifikt eller ställt fel diagnos, att den sjuke har bortsett från de naturliga vägarna till helande (medicin, läkarvård, sunda livsvanor och så vidare) samt att tiden för helande ännu inte är inne.
Läs mer här: https://olofedsinger.se/bibeln-och-helandetjansten-del-3-varfor-blir-inte-alla-helade/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar