Inför söndagen. Tema: Jesus är vårt hopp

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET

Jesaja kapitel 40, vers 26-31

Lyft blicken mot skyn och se: Vem har skapat allt detta?
Han som mönstrar stjärnornas här och låter dem tåga fram, han som ropar upp dem alla. Så väldig är hans makt och hans styrka att ingen av dem uteblir.
Jakob, hur kan du tala så, Israel, hur kan du säga: »Jag vandrar osedd av Herren, min Gud tar sig inte an min sak.«
Har du inte förstått, inte hört? Herren är en evig Gud, han har skapat hela jorden. Han blir inte trött, han mattas inte.
Ingen pejlar djupet av hans vishet.
Han ger den trötte kraft, den svage får ny styrka. Unga män kan bli trötta och mattas, ynglingar snava och falla,
men de som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta, vandrar utan att mattas.

FRÅN BREVEN

Jakobsbrevet kapitel 5, vers 13-16

Får någon av er lida skall han be; är någon glad skall han sjunga glädjepsalmer.
Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom.
Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat skall han få förlåtelse.
Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli botade.
Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan.

FRÅN EVANGELIERNA

Johannesevangeliet kapitel 5, vers 1-9

Sedan inföll en av judarnas högtider, och Jesus gick upp till Jerusalem.
Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar,
och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta.
Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge frågade han honom: »Vill du bli frisk?«
Den sjuke svarade: »Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit hinner någon annan ner före mig.«
Jesus sade till honom: »Stig upp, ta din bädd och gå.«
Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
Men det var sabbat den dagen,

FRÅN PSALTAREN

Psaltaren psalm 107, vers 28-32

Då ropade de till Herren i sin nöd,
och han förde dem ut ur deras trångmål.

Han stillade stormen,
och vågorna tystnade.

De gladdes när det blev lugnt,
han lät dem nå hamnen de ville till.

De skall tacka Herren för hans godhet,
hans underbara gärningar mot människor,

de skall lovsjunga honom i tempelskaran

och prisa honom i de äldstes krets.

(Bibeltexterna är hämtade från Bibel 2000)