Bibelläsning: Apostlagärningarna 8
Läs bibeltexten här
"Gå nu vid middagstiden ut på
vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde" (Apg 8:26)
Efter att Stefanos stenats utbröt en häftig förföljelse mot de kristna i
Jerusalem. De flesta kristna skingrades över hela Judeen och Samarien. En av
dem som fick fly från Jerusalem var Filippos, en av de sju som tillsammans med
Stefanos var socialarbetare i församlingen.
Filippos kom till huvudstaden i Samarien och började predika Guds ord och
utföra tecken och under (Apg 8:6+13). Det resulterade i en stor väckelse. Många
blev frälsta och lät döpa sig. Mitt i väckelsen kallar Gud Filippos till en öde
väg i Gaza.
Det kanske är lättare att höra Guds kallelse från en öde väg i Gaza till den
stora väckelsen i Samarien än omvänt. Men mitt i den stora väckelsen där
Filippos stod i centrum kallades han ut till en öde plats. Det resulterade i
att en ensam etiopier på genomresa fick bli frälst.
Tänk om det i dag sitter en "ensam etiopier", eller en ensam svensk,
eller en ensam invandrare och ber att någon ska komma till honom eller ringa
till honom och berätta om Jesus.
-Kommer jag att höra det?
-Och om jag hör det, kommer jag att lyda?
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Hjälp mig, Herre, att vara som den vise mannen som både hör och gör vad du säger. (Matt 7:24)
ÖVERSIKT -
KOMMENTAR - TILL EFTERTANKE
Svår förföljelse - Vers 1-4
Då Stefanos stenades blev det
startskottet på en svår förföljelse i Jerusalem. Alla församlingsmedlemmar,
utom apostlarna, skingrades över Judéen och Samarien (vers 1). Man gick så
långt att man försökte utplåna församlingen då man gick från hus till och drog
fram både män och kvinnor (vers 3). Saulus själv stod i spetsen för denna
förföljelse.
Men det verkar som om Satan gjorde
självmål då han fick igång en stor förföljelse av kristna. I stället för att
utplåna församlingen, fick den hjälp att spridas ut över hela Judéen och
Samarien.
De som lyckades undkomma
förföljelsen försökte inte dölja sin tro. I stället gick de omkring och
predikade evangeliet (vers 4).
Till eftertanke:
Idag kan det se ut att vara mer liv i den kyrka som lever i förföljelse än i
den kyrka som är accepterad av samhället. Vad tänker du om det?
Filippus i Samarien - Vers 4-13
En av dem som hade flytt från Jerusalem var Filippus. Han var, tillsammans med
Stefanus, en av de sju socialarbetarna som man valt i kapitel 6. Hans uppgift
var egentligen inte att predika utan att dela ut mat.
Men då han alldeles ensam kommer
till huvudstaden i Samarien har han ingen mat att dela ut, så han ställer sig
att predika. Och folket började hålla sig till Filippus då de hörde hans
förkunnelse och såg de tecken han gjorde (vers 6). Många människor kom till tro
och lät döpa sig (vers 12).
Till eftertanke:
Det verkar som om de första lärjungarna var totalt fokuserade på att förkunna
Kristus. Det var det viktigaste för dem. Speciellt med tanke på det budskap de
fått på pingstdagen om att Jesus skulle komma tillbaka. Jesus hade talat om att
det finns två vägar: vägen till livet och vägen till förtappelsen. Det var
viktigt och det var bråttom. Hur är det med fokuseringen i våra församlingar
idag?
Apostlabesök i Samarien - Vers 14-25
Då man fíck höra i Jerusalem att Samarien hade tagit emot Guds ord sände de dit
Petrus och Johannes för att be att de nyomvända skulle få del av den
helige Andes kraft, "för Anden hade inte fallit på någon av dem"
(vers 16).
Då de bad för de nyomvända kunde man tydligen se något påtagligt resultat av
deras förbön. Simon såg att Anden gavs och ville betala pengar
för att få denna kraft (vers 18-19).
Till eftertanke:
Vad tror det var som gjorde att Simon blev så imponerad av förbönen om den
helige Ande?
Från det stora mötet till mötet med en enskild människa - Vers 26-40
Från den stora väckelsen i Samarien kallas Filippus till en öde väg (vers 26).
Där får han leda en etiopisk hovman tillfrälsning.
Förföljelsen i Jerusalem ledde alltså till väckelse i Samarien och till att
evangeliet förs vidare till den afrikanska kontinenten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar