Psalm 62 - ENDAST HOS GUD
Läs bibeltexten här
"Endast hos Gud söker min själ sin ro, från honom kommer min frälsning…. Fäst inte hjärtat vid rikedom, även om den växer." (Ps 62:2,11 FB)
Här talar psalmisten om vad man kan och vad man inte kan sätta sin lit till. Han varnar för att sätta sin lit till våld och det man vunnit på ett oärligt sätt.
Rikedom kan inte ge själen ro. Den bidrar snarare till oro. Det finns bara en enda plats där själen kan få varaktig ro. Endast hos Gud. Endast betyder att det inte finns någon annan stans där själen kan få ro.
Vi får ständigt komma tillbaka till honom, som är den enda som kan ge varaktig vila för själen: "Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar." (Matt 11:28-29 FB)
Mannakorn att tugga på under dagen: Endast hos dig, Gud.
I en svår tid vänder sig David till Gud. Bara hos Gud kan själen få ro (vers 2-3). Han upprepar denna sanning för sig själv (vers 6-8) och berättar den för andra (vers 9-10). Davids förtröstan grundar sig inte något David har tänkt ut, den grundar sig på Davids erfarenhet och på vad Gud har sagt (vers 12-13).
David säger inte bara att Gud är den bästa hjälpen, han säger att Gud är den enda hjälpen. Ordet endast (bara) återkommer flera gånger i den korta psalmen.
Det gällde för David och det gäller för oss i dag!
Bibelläsning: Psalm 63
Läs bibeltexten här
"Gud, du är min Gud, tidigt om morgonen söker jag dig. Min själ törstar
efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt land som försmäktar utan vatten."
(Ps 63:2 FB)
Törst och längtan är det som driver oss till Gud. Men frågan är om vi ens hinner
med att bli törstiga idag. Hunger och törst är i de flesta västerländska länder
något vi aldrig upplever. Vi äter och dricker oftast mycket mer än vi behöver.
Men törsten väcks i "ett torrt land som försmäktar utan vatten."
Är det så att den materiella övergödningen även färgar av sig på vår andliga
längtan? Vi fyller våra liv med så mycket aktiviteter att vi aldrig hinner
uppfatta tomheten som finns inom oss.
Förutsättningen för att ta emot från Herren är att vi har törst: "Om
någon törstar, så kom till mig och drick!" (Joh 7:37), "Och
den som törstar må komma..." (Upp 22:17)
Mannakorn att tugga på under dagen: Herre, väck upp törsten efter dig
igen!
Kommentar:
David upplevde hettan i Juda öken då han flydde undan Absalom (2 Sam 15:13f).
Samtidigt som Davids kropp längtade efter vatten törstade hans själ efter
Herren (vers 2). Då David vänder sig till Gud fylls han av lovsång (vers 4-5)
och själen blir mättad av Guds närvaro (vers 6) då han tänker på alla tidigare
tillfällen då Gud räddat honom (vers 7).
Denna psalm användes ofta som en offentlig bön under den första kristna
tiden. Den går att använda också idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar