RENADE LÄPPAR – Jes 6

 

Bibelläsning: Jesaja 6
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Isaiah+6&version=SFB15

"Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol, som han med en tång hade tagit från altaret. Med det rörde han vid min mun och sade: "När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning tagits ifrån dig och din synd är försonad." (Jes 6:6-7 FB)

Kapitlet handlar om Jesajas kallelse. Det börjar med en oförglömlig uppenbarelse av Herren. I mötet med Gud upplever Jesaja sin egen orenhet (vers 5). Det verkar som om Jesaja upplever det orimliga i att han skulle kunna vara ett språkrör från Gud, då Jesaja själv hade orena läppar.
Då kommer ett himlaväsen i Jesajas syn och rör vid hans läppar med ett glödande kol för att rena Jesajas läppar (vers 6).

Sedan kommer frågan från Herren: "Vem skall jag sända?" - och Jesajas svar: "här är jag, sänd mig" (vers 8).

Frågan från Herren går ut också idag: "Vem skall jag sända?" - Vad är ditt svar?

Du har kanske, precis som Jesaja, invändningar varför inte du passar till tjänsten. Låt Gud beröra dig med sin renande kraft. Var inte orolig, Herren kommer att utrusta dig för den tjänst han kallar dig till. 

______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
Vem ska jag sända?
______________________________

Innehåll:
Jesaja möter en helig Gud och tar emot sin kallelse.

Kommentar:
I Jesajas syn ser han två serafer och hör orden "Helig, helig, helig är Herren Sebaot! Hela jorden är full av hans härlighet" (vers 3). Ordet "helig" utropas tre gånger och pekar på den treenige guden: Fader, son och Helig Ande. Det pekar även på Guds egenskaper: hans helighet, rättfärdighet och allmakt. Eftersom hela jorden är full av Guds härlighet har människan inte någon ursäkt för att vända sig bort från honom (Rom 1:20f).

Det trefaldiga utropet om Guds helighet återkommer också i Uppenbarelseboken. Där pekar det på Guds närvaro i tiden som gått, nuet och tiden som kommer (Upp 4:8).

I mötet med Gud upplever Jesaja sin egen synd och identifierar sig själv med hela folkets synd (vers 5). Jesajas bekännelse av sin synd leder fram till att han får sin skuld borttagen och sin synd försonad (vers 6-7).

I detta kapitel profeterar Jesaja också om att landet kommer att bli ödemark och folket bortfört i fångenskap (vers 11-13).

Till eftertanke:
Då Jesaja bekände sin synd blev han renad och fick förlåtelse för sin sin synd (vers 7).  Detta gäller även idag: "Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet" (1 Joh 1:9).

I våra dagar talar man inte så mycket om synd, varken i samhället eller i kyrkan. Åsikter har i många sammanhang ersatt rätt och fel. Kan det vara satans taktik att utradera begreppet synd? För om det inte finns något som är synd, behöver vi ingen förlåtelse och då dog Jesus på korset helt i onödan? Vad tänker du om det?