SKOLAN: Att förstå Bibeln del 6

 

    3.2.2 Slag av litteratur

Ytterliggare en viktig aspekt i bibeltolkningen är vad det för slags litteratur i de olika bibelböckerna.
Vilket slags litteratur är det? Prosa, poesi, historia, vishet, profetia, sånger, apokalyptiska skrifter?

a) Historisk litteratur

Historiska böcker berättar om vad som hände – inte vad som borde ha hänt. Historiska böcker är huvudsakligen deskriptiva (beskrivande) och inte normativa (så här ska ni göra).

Apostlarna är en historisk bok. Den berättar vad som hände. Inte vad som borde ha hänt eller vad som är rätt eller fel. Boken talar normalt inte om ifall lärjungarna handlade rätt eller fel. Den talar bara om hur lärjungarna handlade. Om vi vill veta om det var rätt eller fel får vi bedöma det utifrån andra normerande avsnitt i Bibeln.

Om vi skulle tolka Apostlagärningarna ”som det står” skulle vi kunna komma fram till slutsatsen att det är bibliskt att bli osams och obibliskt att hålla sams.

I Apostlagärningarna får vi inte svar vilket det bibliska sättet att tillsätta ledare är. Vi får en rad exempel på hur lärjungarna gjorde då de skulle tillsätta lärare, men inte hur de borde ha gjort.

• I kapitel 1 tillsätter man ledare genom lotteri. Apg 1:26 (jag tror inte att någon församling i Sverige använder den metoden i dag)
• I kapitel 6 tillsätter man ledare genom val. Apg 6:3 (svensk folkrörelsemodell)
• I kapitel 14 tillsätts ledare genom att en överordnad ledare tillsätter ledare under honom. Apg 14:23 (tillämpas t.ex. i Frälsningsarmén)

 

b) Vishetslitteratur

Predikaren förkunnar genom cynism. I Jobs bok är felaktiga råd kanal för Guds ord till oss

 

c) Poetisk litteratur

I Psaltaren blir människors ord till Gud Guds ord till oss.
Poetisk litteratur är inte avsedd att tolkas bokstavligt.

Då det i Höga visan 4:2 står att ”Dina tänder är som en flock tackor som stiger ur badet för att klippas”, betyder det inte att tänderna ser ut så. Förmodligen är det en komplimang (även om jag själv aldrig skulle våga uttrycka mig så poetiskt till den jag älskar).

 

d) Profetisk litteratur

Många tänker säkert att profetiska böcker handlar om vad som ska ske i framtiden, men de flesta profetiska skrifter är budskap till folket där och då, i den situation de levde.

Många av de förhållanden som GT-profeterna dundrar emot då, kan i stor utsträckning vara desamma i dag. Då får vi ta till oss varningarna, förmaningarna, tillrättavisningarna och löftena som om de var skrivna till oss.

Men en del profetiska budskap gällde och gäller framtiden. Ofta presenteras de som villkorliga eller ovillkorliga profetior:
-Om ni inte vänder om… (villkorlig profetia)
-Det skall ske… (ovillkorlig profetia)

 

e) Apokalyptisk litteratur

Apokalyptisk litteratur var en förhållandevis vanlig litteraturform i biblisk tid. Johannes uppenbarelse och den andra delen av Daniels bok är exempel på apokalyptisk litteratur i Bibeln.

Kännetecknande för apokalyptisk litteratur är att den ges i form av en vision eller dröm. Temat är kampen mellan det onda och det goda. Budskapet presenteras i starkt utmålat bildspråk och symboler. Dramatiska kampscener utmålas och efter en utdragen kamp slutar det ofta med att det goda segrar.

Apokalyptisk litteratur har sitt ursprung i tider av svår förföljelse och ockupation.

 

d) Liknelser och allegorier

En liknelse är som en rolig historia. Den siktar fram till en bestämd poäng. Missar man poängen så blir hela berättelsen meningslös. Jesus använder sig ofta av liknelser i din undervisning. Om du förstår poängen i liknelsen har du fångat det budskap som Jesus vill förmedla.

En allegori däremot innebär att berättelsen egentligen betyder något annat. Där kan varje del av berättelsen vara en symbol för någon annan djupare andlig betydelse.

Ibland kan vi höra utläggningar där man tolkar liknelser allegoriskt och ger dem en helt annan betydelse än den som ursprungligen var avsedd.

Augustinus tolkade liknelsen om den barmhärtige samariten allegoriskt och gav delarna följande betydelser:

• Mannen - Adam
• Jerusalem - himlen
• Jeriko - Adams dödlighet
• Rövarna - Satan och hans änglar
• Rev av honom kläderna-  hans odödlighet
• Slog honom - övertalade honom att synda
• Halvdöd - han lever, men är andligen död
• Prästen och leviten – prästerskapet i GT
• Samariten – Kristus
• Förband honom – Förlät synderna
• Olja – hopp
• Vin – andligt liv
• Härbärget – kyrkan
• Nästa morgon – efter uppståndelsen
• Två denarer  - löfte om detta liv och det tillkommande
• Värden – Paulus

Detta är säkerligen en intressant utläggning av Augustinus. Problemet är att han använder en text i Bibeln för att säga något annat än vad den egentligen säger. Jesu ursprungliga budskap i liknelsen är att klargöra vem som är min nästa!

Problemet med en alltför vidlyftig allegorisk tolkning är att man kan få Bibeln att säga vad man själv vill i stället för att lyssna vad texten egentligen säger.

Om man tolkar en text allegoriskt, vilket naturligtvis inte är förbjudet, är det viktigt att tolkningen är i överensstämmelse med Bibelns övriga budskap.

(Fortsättning på måndag)