UTMANINGEN 17 feb - Job 3

VAD TÄNKER DU OM DIN FRAMTID?

Bibelläsning: Job 3
Läs bibeltexten här

"Ty det som förskräckte mig drabbar mig, vad jag fasade för kommer över mig. Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila, ångest kommer över mig." (Job 3:25-26 FB)

Job har drabbats av olyckor oerhört svårt. Genom hela kapitlet förbannar han sin födelsedag. Han önskar att han aldrig fötts.

Men i de sista verserna kommer Job fram till att han alltid har fasat för att detta skulle ske. I det första kapitlet möter vi en rik och framgångsrik man. Till det yttre utan problem. Han fruktade Gud och undvek det onda (Job 1:1).

Men under ytan hade Job tydligen ingen förtröstan på att Gud skulle välsigna honom även i framtiden. Han kanske till och med "undvek det onda" (Job 1:1) för att Gud skulle beskydda honom i framtiden. Under den framgångsrika ytan gick Job och fasade över att välsignelsen skulle ta slut och att han skulle drabbas av olyckor.

Hur tänker du om din framtid? Tänker du dig välsignelse och välgång från Gud eller fasar du för att olyckor ska komma över dig? Väldigt ofta blir vår framtid som vi tänker oss den. Sätt din lit till Gud och ha din trygghet inför framtiden hos Gud. 

- Mannakorn att tugga på under dagen: Jag sätter min lit till Gud inför framtiden.
__________________
Innehåll:
Job förbannar sin födelsedag och önskar att han aldrig blivit född.
Det som han fruktat kommer över honom och han lever i ångest.

Kommentar:
Efter den första prövningen, då Job förlorat sin rikedom och sina söner, är Jobs reaktion trots alla motgångar "Herren gav och Herren tog. Lovat är Herrens namn!" (1:21).

Efter den andra prövningen, då Job drabbas av svår sjukdom, är hans kommentar något nedtonad: "Om vi tar emot det goda av Gud, ska vi då inte ta emot det onda?" (2:10).

Men efter att ha suttit tyst tillsammans med sina vänner i sju dygn öppnar Job sin mun (3:1), och då väller det ut alla de tankar som han är besatt av. Job förbannar sin födelsedag, men han förbannar inte Gud. Job lever i en total ångest (3:26). 

Till eftertanke:
Job tyckte antagligen att han blev fruktansvärt orättvist behandlad med tanke på att man på den tiden oftast såg olyckor och sjukdom som Guds straff. Job hade ju hela livet varit ett föredöme i rättfärdigt liv.
- Kan du förstå Jobs reaktion efter allt som drabbat honom?
- Kan vi göra oss förtjänta av Guds välsignelser?