Läs mer här: https://www.jesus.se/livsberattelser/dixons-yogarum-blev-bonerum/
Att hänge sig åt något, innebär
enligt Nationalencyklopedin ”att med stor inlevelse ägna sig åt”. Vem är det då
Gud lovar att hjälpa med sin kraft i dagens bibelvers? Jo, det är dem som med
stor inlevelse i sina hjärtan ägnar sig åt Herren och hans sak. Gud gillar inte
det som är halvhjärtat och ljummet. Han vill ha din och min fulla
uppmärksamhet. Annars får det vara.
Jag har ibland förmånen att få stå
inför ganska stora grupper av människor och tala. När jag ser ut över
församlingen, kan jag ofta se vilka av deltagarna, som är med på noterna och
vilka som helt har ramlat av lasset. Jag riktar naturligtvis mitt budskap i
första hand till dem som följer med. Och ofta märker jag då att fler och fler
börjar lyssna.
Dagens bibelord säger oss att Guds
ögon överfar hela jorden och letar efter engagerade människor. Och när han
finner engagemang för Guds sak hos en människa, sätter han in all sin kraft på
att hjälpa henne.
BÖN
Hjälp mig Herre att
idag vara en människa, som ger mig hän åt dig och ditt rikes angelägenheter.
Tack för att du då vill bistå mig med din kraft.
"Den smorde prästen skall ta av tjurens blod och bära in det i
uppenbarelsetältet, och han skall doppa sitt finger i blodet och stänka det sju
gånger inför HERRENS ansikte framför förlåten till helgedomen. Därefter skall
prästen stryka med blodet på hornen på den väldoftande rökelsens altare, som
står inför HERRENS ansikte i uppenbarelsetältet." (3 Mos 4:5-7 FB)
Detta kapitel handlar om syndoffer. Det handlar om vad man ska göra då man
syndat för att bli försonad med Gud igen. Gång på gång i kapitlet nämns blodet
som en viktig beståndsdel i försoningsprocessen.
Idag behöver vi inte offra djur för att få förlåtelse varje gång vi syndar.
Jesus har "en gång för alla" offrats för våra synder, och
genom hans blod kan vi få förlåtelse och försonas med Gud.
Jesus presenteras som "Guds lamm, som tar bort världens synd"
(Joh 1:29). Och "om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har
vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd."
(1 Joh 1:7)
Det löftet gäller också idag.
Programmet fick namnet TIO STEG FRAMÅT. De första fem stegen handlar om hur man blir en kristen och de sista fem steg om hur man förblir en kristen. Programmet har sedan blivit översatt till mer än tio andra språk.
Det programmet kommer att läggas ut den närmaste tio torsdagarna. Här kommer förordet till programmet:
Det
vill hjälpa dig att bygga upp den nya identiteten som Guds barn.
De olika stegen behöver inte ses som engångssteg, utan måste tas många gånger i
livet. Så lände det finns en villighet att gå dessa steg, är vi övertygade om
att det går framåt.
Till varje steg finns en
bekännelse. Bekännelsen är själva steget i varje kapitel. Arbetet med kapitlet,
enskilt eller i grupp, ger bakgrund och kunskap i ämnet och hjälper oss att
känna igen vårt behov. Det är naturligtvis fritt för varje deltagare att ta
steget (=göra bekännelsen till sin egen) eller att låta bli och bara gå vidare
i studiematerialet. Var och en är själv ansvarig för de steg han eller hon tar
i livet. Studiematerialet kan bara presentera steget och kanske underlätta att
ta det, men själva steget (bekännelsen) måste var och en gå själv.
Detta häfte behandlar de
första fem stegen i programmet. Steg 6-10 finns i häftet ”Vägen vidare”.
Det finns även en bok för
handledaren för de sammanhang man vill studera de tio stegen i samtalsgruppens
form.
Välkommen med på vandringen
genom de tio stegen.
/PB
”Gud har upphöjt (Jesus) med sin högra hand, och sedan han enligt löftet tagit emot den heliga anden av Fadern har han nu utgjutit den, så som ni här ser och hör.” (Apg 2:33)
Jesus verkställer det som utgår
från Fadern och på pingstdagen utöste han den helige ande över alla människor.
Då först hade Jesus liksom fullbordat hela sitt återlösningsverk för
människorna på jorden. Nu skulle Sanningens ande, samma ande som bor i Fadern
och i sonen, ta över. Och sedan pingstdagens andeutgjutelse finns Guds ande
nära varje människa, men varje människa måste själv bjuda in den helige Ande i
sitt liv.
När en människa bjuder in den
helige Ande blir han ”Gud verksam i den troende”. Det handlar om en märkbar, en
påtaglig närvaro av Faderns och av Jesu helighet i den människan. Den helige
Anden är kraftens ande. ”Gud har inte gett oss modlöshetens Ande utan kraftens,
kärlekens och självbesinningens” (2 Tim 1:7). Och den helige ande är renhetens
Ande. Det är han som ska visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är.
(Joh 16:8)
BÖN
Jesus, fyll mig på
nytt med din helige Ande idag. Fyll mig med din kraft och kärlek. Fyll mig med
självbesinning och renhet.
"Om någon vill bära fram ett gemenskapsoffer och han då vill ta sitt
offer av nötboskapen, skall han föra fram ett felfritt djur inför HERRENS
ansikte, antingen av hankön eller honkön." (3 Mos 3:1 FB)
Då det gäller offren till Gud i det Gamla Testamentet kommer ofta ordet "felfritt".
Det man skulle offra till Gud skulle inte vara det som blev över, det som inte
kunde användas till något annat. Det som skulle offras till Herren skulle vara
något som verkligen var ett offer att ge bort.
Vad är det du ger till Gud? Ger du honom det som blir över? Det som inte har
något värde för dig?
När har du ditt dagliga möte med Herren? Är det den tid som blir över? Tid som
du inte kan använda till något annat vettigt?
Vad är det du offrar för Guds rike? Då det gäller pengar, resurser, energi,
målmedvetenhet, kärlek? Det största budet är fortfarande att älska Herren, din
Gud, över allt annat.
Anders Gärdeborn har också skrivit en del böcker. Du kan läsa mer om boken "Mästerdirigentens verk" här: https://rupeba.se/home/#!/products/m%C3%A4sterdirigentens-verk---andersg%C3%A4rdeborn
”Kom till mig och hör noga på, lyssna, så får ni liv. Jag sluter ett
evigt förbund med er, den nåd jag visat David skall bestå.” (Jes 55:3)
Ett förbund är ett avtal om
samverkan, särskilt av mer varaktigt slag. I Bibeln talas det ofta om eviga
förbund mellan Gud och människa. Ett förbund har två komponenter. Å ena sidan
handlar det om att båda parterna visar varandra ”trohet”. Å andra sidan är båda
parternas ”tillit” lika viktig. Om en av parterna brister i trohet vacklar
självfallet hela förbundet. Men detta gäller faktiskt också om det får smyga
sig in misstänksamhet och avundsjuka i relationen, om det brister i tillit
mellan parterna.
Denna dag är en speciell dag för
mig. För 40 år sedan slöt jag ett förbund, som sedan präglat hela mitt liv.
Peter och jag lever fortfarande inom det förbund som vi slöt framför altaret i
Borgs kyrka. Med tacksamhet får vi se tillbaka på hur kärleken stärkts genom åren,
eftersom båda medvetet strävat efter att bygga upp relationen genom trofasthet
och tillit.
Ändå är vi medvetna om att det
bara är Guds nåd, som hållit oss kvar i en hel relation genom livets olika
stormar. Vårt förbund hade inte betytt någonting om inte det hade varit grundat
på ett starkare och stadigare förbund, Guds eviga förbund med var och en av
oss.
BÖN
Herre tack för att
ditt förbund till mig står fast. Tack för att din nåd är tillgänglig för mig i
alla livets skiften. Hjälp mig att vara trogen dig så länge jag lever!
"Alla dina matoffer skall du beströ med salt. Du skall inte låta saltet
i din Guds förbund fattas på ditt matoffer. Till alla dina offer skall du offra
salt" (3 Mos 2:13 FB)
Det var viktigt med salt då man offrade till Gud i det gamla förbundet.
I det nya förbundet är det vi kristna som är saltet. Saltet som förhindrar
förruttnelsen. Saltet som gör att den rätta smaken kommer fram.
Det är inte alltid populärt att vara saltet. Det är mycket lättare att hålla
med om det som är politiskt korrekt i varje tid. Saltet kan svida i såren. Men
vi är kallade att vara jordens salt.
Jesus sa: "Ni är jordens salt. Men om saltet förlorar sin sälta, hur
skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas
ner av människor." (Matt 5:13)
Innehåll:
Lagar om tillagning av matoffer
Kommentar:
Kapitlet handlar om matoffer. Det var ett offer för att ära och visa vördnad
för Gud i tillbedjan. Matoffret var ett påminnelseoffer och riktat till Gud.
Det skulle brännas på altaret till en ljuvlig doft för Herren (vers 2).
Eftersom offret var ett uttryck för tillbedjan till Gud var det högheligt bland
alla eldsoffer (vers 3).
Vi kan också läsa att det som blev över av matoffret tillhörde Aron och hans
söner (vers 3). Prästerna hade sin försörjning genom andelar av offren.
Saltet är en bra bild på Guds handlande i ditt liv. Det ger smak, det bevarar och det har en läkande effekt.
Till eftertanke:
Matoffret var ett påminnelseoffer. För att inte glömma Herrens mäktiga
gärningar för sitt folk.
- Vilka viktiga händelser i ditt liv skulle du behöva påminna dig om?
Vi kristna är jordens salt.
- På vilka sätt kan vi vara salt i denna världen?
Jesus frågade: "Men om saltet förlorar sin sälta, hur skall man då göra
det salt igen?"
- Vad svarar du på den frågan? Hur kan vi få tillbaka saltet då vi
förlorat sältan?
Vers
Herre, att i tron sig skåda och förtälja vad jag sett
är den längtan mig behärskar - det har glans åt livet gett.
Med din Ande mig besegla, villigt allt jag nu frambär.
Dig att känna vill och tjäna och sist skåda som du är
Kör:
I din närhet, o min Herre, evigt trygg i ditt förbund,
låt mig älska, låt mig tjäna endast dig var dag var stund.
”Herren, det är Anden, och där Herrens ande är där är frihet” (2 Kor 3:17)
Den helige Ande utgår från Fadern
och visar vem Jesus är. Fadern sänder den helige Ande i Jesu namn. När jag
tänker på den helige Ande handlar det först och främst om ”frihet”. Jag tänker
på frihet från prestation och jag tänker på friheten att vara den jag
egentligen är. Men jag tänker kanske framför allt på friheten att göra det Gud
vill i denna världen, där vi är omgivna av och ofta kan känna oss kontrollerade
av det onda, När den helige Ande är med vågar vi bryta igenom motståndet.
Jag tänker också på friheten från
alla osunda band. Den helige Ande hjälper en människa att bryta varje band som
vill hålla henne borta från gemenskapen med Gud. Han är ”Hjälparen”, den som
”påminner” oss om allt det som Jesus har sagt. (Joh 14:26) När frestelsen
kommer är den helige Ande, som med mjuka band binder mig till Jesus. Den helige
Ande bor i mig om jag är en kristen, och i mitt inre viskar han de varnande
orden, som får mig att hålla fast vid Jesus.
BÖN
Helige Ande tack att
du bor i mig och låter mig få uppleva friheten från alla band utom bandet till
Jesus Kristus, Guds son.
Tredje
Moseboken upplevs av många som en lång ökenvandring. Jag brukar kalla boken ”en
begravningsplats för goda bibelläsnings-ambitioner”.
Man kanske börjar läsa Första Moseboken och där är det ju rätt så underhållande
med skapelsen, urberättelserna och Patriarktiden. I Andra Moseboken finns den
spännande berättelsen om befrielsen från Egypten. Och sedan kommer Tredje
Moseboken…
….regler och ceremonier i oändliga banor.
Men Tredje Moseboken är ändå en viktig bok i Bibeln. I NT finns det mer än 40
hänvisningar till 3 Mos.
3 Mos heter på de flesta språk Leviticus. Namnet kommer från det levitiska
prästerskapet och boken kallas ofta Prästboken.
En nyckelvers i 3 Mos är ”Jag är Herren er Gud. Ni ska hålla er heliga och vara
heliga, för jag är helig” (11:44)
3 Mos kan indelas i två delar:
1. Lagar om offer (kap 1-17).
- Grunden för gudsgemenskap
- Vägen till Gud,
2. Lagar om helighet (kap.18-27).
- Gudsgemenskapen förpliktar till helighet
- Vandringen med Gud
/PB
"HERREN kallade på Mose och talade till honom
från uppenbarelsetältet." (3 Mos 1:1 FB)
Det finns skillnader mellan det Gamla och det Nya Testamentet. I det Gamla Testamentet
talar Gud med utvalda personer och det är utvalda personer som blir utrustade
med den Helige Ande.
Så är det inte i det Nya Testamentet. Gud utgjuter sin Ande över alla människor
(Apg 2:17). Gud talar till alla dem som tillhör honom "Mina får lyssnar
till min röst, och jag känner dem, och de följer mig" (Joh 10:27).
Herren kallade på Moses och talade till honom. Gud kallar på dig och talar till
dig.
Vad Gud talade till Moses kan du läsa i detta kapitel från Tredje Moseboken.
Vad Gud säger till dig kan du höra i din ande "Den som har öron må höra
vad Anden säger..."
Innehåll:
- Vers 1-9
Lagen om brännoffer från nötboskapen
- Vers 10-13
Lagen om brännoffer från småboskapen
- Vers 14-17
Lagen om brännoffer av fåglar
Kommentar:
Här börjar en ny period i Israels historia. Andra Moseboken slutar med att
Tabernaklet är färdigbyggt. Nu börjar undervisningen om hur folket skulle
tillbe Gud. Vid Sinai talade Gud till folket från berget, nu bor han mitt
ibland sitt folk i det allra heligaste i Tabernaklet.
Brännoffer offrades för försoning för synd, rening och överlåtelse. Offret kunde bestå av tjur, får, get eller duvor beroende av ekonomisk förmåga.
Då Jesus bars fram i Templet offrades två duvor, vilket tyder på att Jesu föräldrar inte var alltför välbeställda.
Till eftertanke:
Tredje Moseboken börjar med att Gud talar till Moses från Uppenbarelsetältet.
- Hur har du upplevt att Gud talat till dig?
Nya GT-boken finns del 1 finns samlad i en A5 studiepärm och innehåller:
- Gamla Testamentets historia 112 sidor
- Första Moseboken
- Andra Moseboken
Läs mer om nya GT-boken: https://rupeba.se/home/#!/products/gt-boken---6-delar-i-studiep%C3%A4rmar---peter-baronowsky
Vers 1
I din närhet, o, min Herre, där de heliga får bo,
springer källor fram som skänker kraft till tjänst i bön och tro.
Där mitt offer vill jag bringa under lov och pris till dig,
och i stillhet uppenbaras dina dolda råd för mig.
Kör:
I din närhet, o min Herre, evigt trygg i ditt förbund,
låt mig älska, låt mig tjäna endast dig var dag var stund.
Kommentar vers 1:
- "De heliga" syftar inte på kristna som uppnått en hög nivå av "helighet".
"De heliga" är i Bibeln helt enkelt ett uttryck för dem som är medlemmar i församlingen.
(Se Ef 1:1; Fil 1:1; Kol 1:1)
- Vilka konsekvenser för det med sig att "bo" i Herrens närhet enlig vers 1?
”Det är ditt fördärv Israel att du är emot mig, din hjälp…” (Hos
13:9)
Ofta har jag sett det - t.ex. när
föräldrar hämtar sina barn på dagis. Och när jag tänker efter, har jag också
själv upplevt det ibland, när barnen var små. Föräldrar och barn har varit
ifrån varandra en hel dag. De har längtat efter att träffas. Men när så
föräldern kommer för att hämta sitt barn, blir den lilla som förbytt. Hon eller
han sparkar och slår och gör vilt motstånd mot förälderns försök att trösta och
hjälpa. Man känner sig ganska hjälplös som förälder i den situationen och det
är lätt att tänka att de som haft hand om barnet hela dagen har bättre hand med
det, än man själv. Men verkligheten är
kanske den, att när föräldern kommer, kan barnet äntligen slappna av och ge
uttryck för sin frustration över att ha blivit lämnad ensam.
Ibland uppför vi oss som det lilla
barnet, som ger fullt utlopp för sin frustration emot den som verkligen älskar
och vill vårda det. När Gud kommer oss nära, avvisar vi honom bryskt. Vi ”är
emot” Gud, han, som är vår enda säkra hjälp. Tänk om vi istället kunde slappna
av och låta honom ta hand om oss.
BÖN
Fader, du längtar
lika mycket efter gemenskap med oss, som vi längtar efter gemenskap med dig, i
djupet av vårt inre. Vi förstår kanske inte alltid att vår frustration har sin
rot i vår längtan efter dig. Kom och ta hand om oss idag. Hjälp oss att vila i
din famn.
"Då övertäckte molnskyn uppenbarelsetältet, och HERRENS härlighet
uppfyllde tabernaklet. Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, eftersom
molnskyn vilade över det och HERRENS härlighet uppfyllde tabernaklet."
(2 Mos 40:34-35 FB)
Efter oändliga detaljbeskrivningar av tabernaklets uppbyggnad är det det dags
att sätta upp tabernaklet och inviga det. Då arbetet var fullbordat (vers 33),
fylldes hela tabernaklet av Guds härlighet.
Det blev en så stark gudsnärvaro att all mänsklig verksamhet upphörde. Mose
kunde inte ens gå in i uppenbarelsetältet (vers 35).
Våra gudstjänster kan ofta
vara fokuserade på mänsklig aktivitet och mänskliga prestationer. Men Guds folk
måste ständigt vara uppfyllda av en längtan att få uppleva något bortom all
mänsklig aktivitet. En längtan att uppleva Guds härlighet i gudstjänsten, och i
ensamheten hemma.
Innehåll:
- Vers 1-16
Herren talade till Mose (vers 1), och Mose gjorde i allt så som Herren hade
befallt honom (vers 16).
- Vers 34-38
Herrens härlighet fyller tabernaklet.
Kommentar:
Guds härlighet uppfyllde tabernaklet så all mänsklig verksamhet stannade av. Vi
kan läsa om liknande händelser senare under Israels historia. Vid invigningen
av Templet i Jerusalem många år senare kan vi läsa: "När Salomo hade
slutat sin bön kom eld ner från himlen och förtärde brännoffret och
slaktoffren, och Herrens härlighet uppfyllde huset. Prästerna kunde
inte gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus."
(2 Krön 7:1-2)
I Nya testamentet talar Jesus om att vi kan få uppleva Herrens härlighet här
och nu. I förbindelse med att Jesus uppväcker Lasarus från döden säger Jesus:
"Har jag inte sagt
dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?" (Joh 11:40).
Till eftertanke:
Försök dra dig till minnes tillfällen då du upplevt Herrens härlighet, Herrens
närvaro, på ett påtagligt sätt.
- I gudstjänstsammanhang.
- I din ensamhet
- Vad var det du upplevde?
- Vad har det inneburit för ditt liv?
Så var det söndagsmorgon igen. I torsdags la jag ut det sista inlägget i bibelstudieserien om Tessalonikerbreven i bloggen och på facebook. Det första inlägget publicerades den 2 februari och sedan har vi haft ett kapitel om dagen fram till den här veckan.
Serien om Tessalonikerbreven finns också att köpa som ett studiehäfte för 60:- (postens porto tillkommer). Du kan beställa det i vår webbshop på www.rupeba.se eller genom ett mejl till info.rupeba.se.
Vi räknar med att fortsätta med Torsdagsbibelstudiet, men vi har ännu inte bestämt vad vi ska studera på torsdagarna.
I fredags la vi också ut det sista avsnittet från psalm 119. Det blev totalt 22 avsnitt.
I fredags morse satte vi oss i bilen för att köra 54 mil upp till Örnsköldsvik för att undervisa på Distansbibelskola Norr. Vi möttes av snöberg som var flera meter höga (bild 1). Kursen genomfördes på Frälsningsarmén i Örnsköldsvik (Bild 2).
Det är en stor förmån att få undervisa på Distansbibelskolan. Det har vi fått göra varje år sedan vi flyttade hem från Norge senaste gången 2017. Vi har sällan mött grupper som varit som "hungriga" och motiverade att få med sig så mycket som möjligt från bibelundervisningen.
På fredagskvällen började undervisningen med Tessalonikerbreven och lördagen blev en heldag med bibelundervisning, Galaterbrevet, Efesierbrevet och lärjungaskap. Kvällen avslutades med lovsång och vittnesbörd.
Nu är det söndagsmorgon och den börjar med ytterligare ett bibelstudium som handlar om Guds rike och därefter är det gudstjänst klockan 11:00. Helgen avslutas med middag och därefter packar vi ihop våra grejor och kör söderut hem till Västerås.
Med önskan om en ny välsignad vecka.
Peter Baronowsky
”Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty han som gav oss
löftena är trofast.” (Heb
10:23)
Jag läste ett reportage från årets
bokmässa. Det var ett referat från ett seminarium där Göran Skyttes bok
”Omvänd” behandlades. Göran Skytte hör till en av de ”kändisar” som omvänds
till kristen tro under senare tid. Göran Skytte berättade att när hans bok, som
beskriver hans omvändelse, skulle ges ut fick han en massa goda råd från
människorna runt honom. De flesta handlade om att han på något sätt skulle
hålla tillbaka sin bekännelse, för att inte riskera att bli ”stolleförklarad”.
Men Skytte var inte rädd för detta utan säger ungefär: ”hur lågt man än sätter ribban,
finns det ändå en skara som anser att man gått för långt”.
Jag tyckte om den formuleringen,
och kände mig uppmuntrad att tydligt berätta för världen, vad Gud kan göra i en
människas liv om hon bara låter det ske. Även om vi är aldrig så försiktiga när
vi vittnar om Jesus, så kommer det alltid att finnas människor som känner sig
provocerade av vår bekännelse.
BÖN
Herre hjälp mig idag
att fortsätta att bekänna mitt hopp. Hjälp mig att lägga ribban för mitt
vittnesbörd där du vill att den ska ligga, varken för lågt eller för högt. Då
blir mitt vittnesbörd tydligt och du blir ärad.
"Den skinande plattan till det
heliga diademet gjordes av rent guld, och på den skrev man på samma sätt som
man graverar sigill: Helgad åt HERREN. Man satte fast den upptill på turbanen
med en mörkblå snodd, så som HERREN hade befallt Mose." (2 Mos 39:30-31)
Kapitlet beskriver alla små detaljer i
prästernas kläder Och överst på huvudet skulle det finnas en skylt med texten
"Helgad åt Herren" (vers 30).
Det är lätt i beskrivandet av alla detaljer i
tabernaklet att man glömmer bort vad det hela handlar om. För att ständigt
påminnas om kallelsen och uppdraget gick prästerna med denna skylt i pannan.
Också i våra liv, så många år efter Moses, kan våra liv vara fyllda av detaljer
och plikter som måste utföras. Man kan lätt hamna i en heltidstjänst för Gud
där man blir så upptagen av detaljer att man glömmer bort vad det hela handlar
om. Även om vi inte går omkring med en skylt i pannan, borde vi leva i det
medvetandet hela tiden. Helgad åt Herren betyder att jag är avskild, överlåten
till Herren. Glöm aldrig det!
Översikt:
- Vers 1-31
Beskrivning av prästdräkterna
- Vers 32-43
Arbetet på uppenbarelsetältet fullbordas (vers 32) och Mose välsignar det fullbordade
verket (vers 43)
Kommentar:
Runt fållen på prästdräkten skulle man fästa bjällror och granatäpplen. De
skulle placeras växelvis: en bjällra, ett granatäpple, en bjällra.....
Detta kan påminna oss om balansen
mellan Andens frukt och Andens gåvor i våra liv.
Bjällrorna hörs och syns och väcker
uppmärksamhet. Så är det också med Andens gåvor (1 Kor 12:7-11). Den
uppmärksamhet som bjällrorna drar till sig balanseras av frukten mellan varje
bjällra. Du kan läsa om Andens frukt i Gal 5:22. Andens frukt är Jesus
sinnelag.
Vi uppmanas både att ha samma sinnelag som
Jesus (Fil 2:5), och att göra samma gärningar som Jesus (Joh 14:12).
Det handlar inte om
antingen-eller. Det handlar om både-och.
- Vi möter ibland helgade kristna som bär
Andens frukt men som inte åstadkommer så mycket i den andliga kampen.
- Vi möter ibland kristna som med buller och
bång manifesterar andliga nådegåvor, men saknar Jesu sinnelag, Anden frukt.
Gud vill se en balans mellan dessa
två i våra liv. prästdräkten kan påminna oss om detta.
Till eftertanke
Prästerna hade en skylt i pannan för att inte glömma bort sin huvudkallelse.
- Vad är min huvudkallelse?
- På vilket sätt kan jag leva så att jag blir påmind om min huvudkallelse?
Gud vill se en balans mellan gåvor och frukt i
våra liv.
- Hur är det i mitt liv? Finns det en balans mellan Andens gåvor och Andens
frukt?
Aftonbladets skribent Åsa Linderborg befarar att transideologin riskerar att devalvera det kvinnliga biologiska könet. Linderborg uttrycker även oro för att politikens ambition om sänkt åldersgräns för juridiskt könsbyte ska medföra konsekvenser som ingen kan överblicka.
FRÅN BREVLITTERATUREN
Kol 1:15-20
FRÅN EVANGELIERNA
Luk 1:26-38
FRÅN PSALMERNA
Ps 147:7-15
” Varje morgon gör han mitt öra villigt att lyssna på lärjungars vis.”
(Jes
50:4)
Jag hörde någon säga: ”Det
modigaste ögonblicket i en människas liv är när hon vaknar och stiger upp på
morgonen för att möta en ny dag.” Då tänkte jag på några ord i Allan Törnbergs? välkända sång om Guds
trofasthet: ”Gud är trofast, skriv de orden över varje nyfödd dag.”
”Varje nyfödd dag”! Strofen talar om dagen, som om den
hade en livscykel. Ordet ”nyfödd” talar om renhet, äkthet och sårbarhet. Tidigt
på morgonen har ingen ännu hunnit smutsa ner den här dagen. Vår valmöjlighet
att använda den här dagen till något gott eller något ont finns där i all sårbarhet. Hur ska den bli? Vi vet så väl att vi kan förstöra den om vi inte är
på vår vakt. Visst är det sant att det krävs mod att möta en ny dag.
Men vi får med Törnberg liksom
sätta en rubrik över dagens kapitel. Och den rubriken lyder: ”Gud är trofast”.
Om vi går in i dagen med den rubriken, behöver vi inte frukta, utan vi får
förtröstansfullt möta det som han i sin trofasthet lägger i vår väg.
BÖN
Herre, tack att du
har ”förutsett” den här dagen, och att jag kan få möta den i trygg förvissning
om att din trofasthet är det enda skydd jag behöver.
”Han gjorde brännofferaltaret av akacieträ. Det var liksidigt, fem alnar
långt och fem alnar brett, och fyrkantigt och tre alnar högt.” (2 Mos
38:1 FB)
Här ges en utförlig
beskrivning om hur brännofferaltaret skulle utformas. Vid altaret offrade man
djur för olika ändamål.
Genom Jesus avskaffas den
gammaltestamentliga offerkulten. Jesus offrade sig själv ”en gång för alla”
genom att ge evig återlösning med sitt eget blod (Hebr 9:12).
I romarbrevet uppmanas även
vi att offra. Det vi ska offra är oss själva som ”ett levande och heligt
offer som behagar Gud” (Rom 12:1). Det gör vi då vi överlåter våra liv i
Guds händer och ställer oss till förfogande för Guds vilja. Det kan gälla en
överlåtelse för hela livet, men framför allt är det en överlåtelse som
måste göras och levas dagligen.
Då jag blir en kristen
bekänner jag Jesus som Herre (Rom 10:9). Att göra Jesus till Herre betyder att
det är han som bestämmer i mitt liv. Det är att överlåta sig till Herren. Men
det är en sak att säga det och en annan att leva det.
Översikt:
- Vers 1-8
Beskrivning av brännofferaltaret och av karet av koppar
- Vers 9-20
Beskrivning av förgården
- Vers 21-31
Redovisning av materialet som använts
Kommentar:
På förgården fanns Brännofferaltaret och karet av koppar. På brännofferaltaret
offrades olika slags djuroffer och i karet av koppar fanns det vatten.
Prästerna skulle rena sig med vattnet både då de var på väg inåt tältet för att
möta Herren och då de var på väg utåt för att möta folket.
Till eftertanke:
"Att göra Jesus till Herre betyder att det är han som bestämmer i mitt
liv"
- Vad får det för konsekvenser i mitt liv?
I Tabernaklet var det karet av koppar som var platsen för reningen.
- Vilken plats har den invärtes reningen i mitt liv?
Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip?
Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden.
Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen?
Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.
I podden Gröning & Blomgren intervjuas Per Ewert om sin bok. Det tar 60 minuter, men är väl värt att lyssna på: https://www.youtube.com/watch?v=NAXwso6RXXA&t=43s
