”… bättre behärska sig själv än inta en stad” (Ords 16:32)
När vi läser tidningarna, ser på TV eller hör på radio kan vi ibland överväldigas av hur det ser ut i världen. Ondskan tycks triumfera överallt, bortvändhet från Bibelns Gud applåderas, och etiska grundprinciper som varit ledstjärnor för människor i vårt samhälle under sekler, raseras lättvindigt. I stället för att kalla felaktiga beteenden för synd, och därmed kunna åtgärda problemen, försöker man ändra på språket – man vill ta bort ord som skuld, synd, skam. Ingen ska behöva känna sig kränkt för att man har handlat fel. Därför tar man bort allt som skulle kunna klassificeras som rätt eller fel. Om ingenting är fel, behöver man inte känna skuld – tror man.
När vi möter vår egen maktlöshet i konfrontation med detta, brukar jag tänka: Nej, det är sant jag har inte makt att förändra varken vårt lands inrikespolitik eller utrikespolitik. Jag har ingen makt att förändra det sociala sammanhanget jag lever i. Jag har ingen makt att förändra mina närmaste. Men det finns en plats, där jag har obegränsad makt och inflytande. Det är i mitt eget inre, - i min vilja, i min tanke, i mina känslor och i mitt förstånd. Jag kan, med Guds hjälp, och på grund av Jesu försoningsverk, hålla mitt inre rent.
Om Guds rike får växa till i mitt liv, kommer det att få konsekvenser först i min närmaste omgivning, sedan som ringverkningar till en större sfär, än jag kan ana eller tänka.
BÖN
Herre jag ger dig kontrollen över mitt liv och när jag gör det vet jag att du vill hjälpa mig att leva rätt idag. Låt ditt rike växa till i mig, ständigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar