”Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli.” (1 Joh 3:2)
Jag tycker om att tänka på mig själv som ett Guds barn. Barnaskapet innebär för mig så mycket positivt av tillit och av tillväxt. Vuxenlivet representerar mer det färdiga, det som slutat att växa.
Barnaskapet ger också en viss frihet att misslyckas. Någon har sagt ”Ha tålamod med mig Gud är inte färdig med mig än”. Vi mår bra av ett sådant förhållningssätt både mot oss själva och mot andra, som kanske inte alltid uppträder så som vi tycker att de borde. Guds namn – Jahve – betyder ”Jag är”, men det är bara Gud som är, alla vi andra håller på att bli.
BÖN
Far i himlen, jag tackar dig för att jag får vara ditt barn, och att du tålmodigt håller på att forma mig till den du har tänkt att jag ska vara. Och tack för att jag får vara den jag är, medan jag håller på att växa till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar