Del 9 – Tjänstegåvor (fortsättning)

”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare.” (Ef 4:11 FB)

Människan har fem sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Om någon av de fem saknas lider kroppen brist på något.

Församlingen, Kristi kropp, behöver ha de fem tjänstegåvorna (Ef 4:11) i funktion för att kunna byggas upp i kärlek (Ef 4:12 och 16). Om någon av de fem saknas lider kroppen brist på något.

Profet

(Apostelns funktion togs upp i förra lektionen).
En profet är en talesman, ett språkrör, för någon. Jesu var en profet. Han var ständigt en talesman för Gud, Fadern (Joh 8:26-27).

En profet i församlingen är en person som ”vill stå på min vaktpost och ställa mig i tornet. Jag vill spana för att se vad han skall tala till mig” (Hab 2:1).

En profet är det ”öra” som hör vad Anden säger till församlingen (Upp 2:7, 11, 17. 29 och 3:6, 13)

En profet är en person som ser Herrens planer och löften för församlingen och kan leda folket in i Guds plan. Abraham, Moses, Josua och många fler var profeter. De såg Herrens plan och löften, det utlovade landet, och kunde leda folket mot uppfyllelsen av det löftet.

När profetfunktionen saknas i församlingen kan det hända att vi arbetar med helt andra saker än de som Gud önskar även om aktivitetsnivån kan vara nog så hög, ”Utan uppenbarelse går folket vilse” (Ords 29:18).

Alla i kåren kan använda nådegåvan att profetera (1 Kor 14:31), men någon har en speciell tjänst att vara vägvisare, profet.

Evangelist

En evangelist är en person som presenterar det glada budskapet, evangeliet, för andra människor.

Jesus var evangelist. Han förkunnade evangeliet (Luk 20:1). Men han förkunnade inte bara, han var i sig själv det glada budskapet om frälsning.

En evangelist är en person med en speciell fallenhet att vinna andra människor för Kristus. Några evangelister vinner människor genom stora väckelsemöten, där stora skaror kan bli vunna för Gud.

Några evangelister, och säkert de allra flesta, vinner människor en och en genom personlig kontakt.

Evangelisten har ofta en speciell förmåga att få kontakt, skapa tillit och presentera Jesus på ett naturligt sätt och sedan leda dem till att ta emot Jesus.

I nya testamentet är Filippus den enda som blir betecknad som en evangelist (Apg 21:8). Han vinner människor i väckelsemötet (Apg 8:4-13), och i personliga möten med en annan människa (Apg 8:26-40).

Alla kristna kan vinna någon annan för Kristus, men några har en speciell gåva som evangelist. Om evangelistfunktionen saknas i församlingen avstannar den naturliga tillväxten.

Herde

Jesus kallar sig själv den gode herden (Joh 10:11 och 14).

Kommer det människor till dig för att samtal om problem eller för att få råd i andliga frågor? Har du ett starkt intresse för andra människor? Är det naturligt för dig at ta dig an andra människor? Om svaret på dess frågor är ja, är det möjligt att du har en speciell tjänstegåva som herde.

I den 23:e psalmen kan vi se många av herdens funktioner. Nyckelord för en herde kan vara: visa omsorg, ta ansvar för andra, vägleda och bygga upp.

Vi behöver många herdar i varje församling för att det skall kunna vara en andligt helande gemenskap. Om vi saknar herdefunktionen i våra församlingar blir resultatet som i Hes 34:4-5: ”De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som drivit vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan med hårdhet och grymhet härskade ni över dem. De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt alla markens djur när de skingrades.”

Lärare

Jesus var en lärare från Gud (Joh 3:2).

En lärare i församlingen är en person med en speciell gåva att göra Guds ord klart och levande för församlingen. Alla klarar att göra Guds ord svårt och obegripligt, men lärare har fått gåvan att presentera sanningen på ett sådant sätt att Guds folk kan växa som ett resultat av undervisningen. Apollos är ett bra exempel på en lärare. Han var en duktig talare och väl bekant med Skrifterna. Full avhänförelse undervisade han rätt och riktigt. Men även om han hade stor kunskap, var han villig att lära av andra (Apg 18:23-28).

Evangelisten har en gåva att tala till dem som inte är kristna, medan läraren har som huvuduppgift att tala till de kristna. När vi finner vår uppgift och samverkar med varandra, då välsignar Gud arbetet: ”Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.” (1 Kor 3:6)