UTMANINGEN - Psalm 136 och 137

Psalm 136 - HERRENS NÅD VARAR I EVIGHET

Bibelläsning: Psalm 136  
Läs bibeltexten här

"Tacka herrarnas Herre, ty hans nåd varar i evighet" (Ps 136:3 FB) 

Det är inte svårt att se vad som är budskapet i denna psalm. Den har 26 verser och 26 gånger står uttrycket: "..ty hans nåd varar i evighet". 

Psalmförfattaren ser sig om i naturen och konstaterar att Guds nåd varar i evighet. Han går igenom historiska händelser och konstaterar att Guds nåd varar i evighet.

Och vi kan bara fortsätta att falla in i samma tacksägelse och själva konstatera att Guds nåd fortfarande gäller: 

Mannakorn att tugga på under dagen: "Av nåd är ni frälsta" (Ef 2:5)

Kommentar:
Denna psalm sjöngs ofta under påskhögtiden då påskalammet slaktades.

Psalmen börjar med tacksägelse (vers 1-3) och slutar med tacksägelse (vers 26).

Varje vers avslutas med att påminna den som läser eller sjunger psalmen om att allt Guds verk är ett verk av bara nåd. Tacksägelsen går tillbaka till Guds skaparverk (vers 5-9) och fortsätter med att berätta om hur Gud räddade sitt folk från slaveriet i Egypten och ledde dem fram till det utlovade landet (vers 10-24).

Det var viktigt att ofta påminna varandra om befrielsen från Egypten. Idag får vi påminna oss om hur Guds lamm Jesus (Joh 1:29) genom frälsningen för oss ut ur denna världens Egypten och in till det himmelska landet.

Psalm 137 - HARPOR I PILTRÄDEN

Bibelläsning: Psalm 137
Läs bibeltexten här

"I pilträden som fanns där hängde vi upp våra harpor" (Ps 137: 2 FB)

Psalmen är en klagosång från den babyloniska fångenskapen. Den berättar om hur folket sitter och gråter vid floderna i Babel (vers 1), då de tänker på det förstörda Jerusalem (vers 7).

Att "hänga upp sin harpa" är en bild på att ge upp sin kallelse. Att ge upp.

Också lärjungarna var beredda att ge upp efter korsfästelsen och återvända till sitt gamla liv, Petrus sa: "Jag ger mig ut och fiskar..." (Joh 21:3).

Det finns många i dagens kristensverige som har hängt upp sina harpor, som har slutat att leva i sin kallelse.

Men nu det är dags att ta ned harpan från pilträden. Det är dags att börja spela igen. Det finns många sånger som fortfarande är osjungna. Det finns fortfarande många böner som behöver bes. Det finns fortfarande många människor som behöver höra evangeliet om Jesus.

Mannakorn att tugga på under dagen: Låt mitt liv bli en lovsång, till din ära

Kommentar:
Psalmen är troligen skriven i slutet av fångenskapen i Babylon. Den vänder sig mot babylonierna och edomiterna.

Babylonierna var de som erövrade Jerusalem, rev ner Templet och förde dem bort till fångenskapen. Babylon gick under 539 f.Kr. och det nya storriket Persien gav judarna tillåtelse att återvända till Jerusalem.

Edomiterna härstammade också från Isak och Abraham, men ändå rådde det fiendskapen mellan de två folken. Edomiterna kom inte till Israels hjälp under belägringen av Jerusalem utan såg på med skadeglädje (Obadja 1:11-13). Vi får ta lärdom av detta: Osämja bland Guds folk leder aldrig till något gott.