Inför söndagen: Tema: Krsiti återkomst

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET

Jesaja kapitel 65, vers 17-19

Nu skapar jag en ny himmel och en ny jord.
Det som varit skall man inte mer minnas,
inte längre tänka på.

Nej, gläd er och jubla för evigt
över det som jag skapar.
Jag skapar om Jerusalem till jubel
och dess folk till glädje.

Jag skall jubla över Jerusalem
och glädjas över mitt folk.
Där skall inte mer höras gråt och klagan,

FRÅN BREVLITTERATUREN

Andra Petrusbrevet kapitel 3, vers 8-13

Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag.
Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.
Men Herrens dag kommer som en tjuv. Den dagen skall himlarna försvinna med dån, himlakropparna upplösas i eld och jorden och allt som människan gjort där förgås.
När nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt
medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta.
Men efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.

FRÅN EVANGELIERNA

Matteusevangeliet kapitel 25, vers 31-46

När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall han sätta sig på härlighetens tron.
Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna.
Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster.
Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse.
Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig,
jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’
Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka?
När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder?
Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’
Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’
Sedan skall han säga till dem som står till vänster: ’Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar.
Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta,
jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’
Då kommer också de att fråga: ’Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?’
Då skall han svara dem: ’Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’
Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv.”

FRÅN PSALTAREN

Psaltaren psalm 102, vers 26-29

En gång lade du jordens grund,
och himlen är ett verk av din hand.

De skall förgås, men du består,
de är plagg som slits ut,
du byter ut dem som kläder
och de är borta.

Men du är densamme,
dina år har inget slut.

Dina tjänares barn skall bo här
och deras barn leva trygga hos dig.

(Bibeltexterna är hämtade från Bibel 2000)