FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Sefanja kapitel 3, vers 8-13
Vänta därför, säger Herren,
tills jag träder fram och vittnar mot dem.
Jag har beslutat att kalla samman folk och riken
för att tömma min vrede över dem,
all min glödande harm.
Ty hela jorden skall förtäras
av min lidelses eld.
Då skall jag förvandla folken,
så att de alla talar med rena läppar,
åkallar Herrens namn
och tjänar honom skuldra vid skuldra.
Från andra sidan floderna i Kush
skall man frambära offer till mig.
Den dagen skall du slippa skammen
för alla synder du begått mot mig.
Då skall jag befria dig
från de stolta och högmodiga.
Du skall inte längre förhäva dig
här på mitt heliga berg.
Jag skall lämna kvar hos dig
en arm och ödmjuk skara.
Herrens namn skall bli deras tillflykt.
De som då är kvar av Israel
skall aldrig göra orätt
och aldrig uttala en lögn,
falska ord skall aldrig komma ur deras mun.
Den hjorden skall beta och vila tryggt
utan att skrämmas av någon.
FRÅN BREVLITTERATUREN
Uppenbarelseboken kapitel 3, vers 10-13
Du har bevarat ordet om min uthållighet, och
därför skall jag bevara dig från prövningens stund, som skall komma över
hela världen för att pröva jordens invånare.
Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar ifrån dig segerkransen.
Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och
han skall aldrig mer lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn
och namnet på Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner ur himlen,
från min Gud, och mitt nya namn.
Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!
FRÅN EVANGELIERNA
Matteusevangeliet kapitel 25, vers 1-13
Då blir det med himmelriket som när tio unga flickor gick ut med sina facklor för att möta brudgummen.
Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka.
De oförståndiga hade tagit med sig facklorna men inte någon olja till dem.
De kloka hade med sig både oljekrukor och facklor.
När brudgummen dröjde blev alla dåsiga och föll i sömn.
Vid midnatt hördes ett rop: ’Brudgummen är här, kom ut och möt honom!’
Då vaknade alla flickorna och gjorde i ordning sina facklor.
De oförståndiga sade till de kloka: ’Ge oss av er olja, våra facklor slocknar.’
De kloka svarade: ’Den kan aldrig räcka både till oss och till er. Gå i stället och köp hos dem som säljer olja.’
Men medan de var borta och köpte kom brudgummen. De som stod färdiga
följde med honom in till bröllopsfesten, och porten stängdes.
Efter en stund kom de andra flickorna och ropade: ’Herre, herre, öppna för oss!’
Men han svarade: ’Sannerligen, jag känner er inte.’
Håll er därför vakna. Ni vet inte när dagen och timmen är inne.
FRÅN PSALTAREN
Psaltaren psalm 139, vers 1-18
För körledaren. Av David, en psalm.
Om jag står eller sitter vet du det,
fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det,
du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor,
jag är helt i din hand.
Den kunskapen är för djup för mig,
den övergår mitt förstånd.
Var skulle jag komma undan din närhet?
Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där,
lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar,
gick jag till vila ytterst i havet,
skulle du nå mig även där
och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig,
ljuset omkring mig bli natt,
så är inte mörkret mörkt för dig,
natten är ljus som dagen,
själva mörkret är ljus.
Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,
når jag till slutet är jag ännu hos dig.
(Bibeltexterna är hämtade från Bibel 2000)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar